Min ena kan jag belöna med spring, alltså att vi springer tillsammans. Lite som kull. Då får jag honom att släppa det runtomkring. Tar jag med en jaktleksak blir det WIN, men jag kan inte alltid visa leksaken från början. Bästa springet för Billy är att springa, sedan jaga leksak, kampa lite, få vinna leksaken och sedan bli jagad av mig medan han springer ärevarv med sin vinst. (Ivan kräver däremot synlig jaktleksak på marken direkt springet startar.)
Att bryta fokus på omgivningen gör vi också med fysisk kontakt, alltså en knuff och ett pet för att reta upp honom lite, följt av fintar och brottning. När vi skojbrottas får han ”bita” mig. Det här kombineras gärna med hetsrösten, som viskar/väser typ ”Kom igen då! Är du redo? Ska vi köra? Ska du ta mig?”.
Annars är ett favorittrick ett bra knep för att få hunden att ”komma tillbaka in i bubblan”. Billy älskar high five (som är en bra kontaktövning i sig). Ivan gillar att snurra. Vi har också ”Buren!” som favorit, vilket innebär att hunden ska springa in och lägga sig i buren. Båda mina älskar det, konstigt nog.
Sen tycker jag ofta att jag ser feltajmad belöning, att den kommer försent för att matte till exempel ska stanna och gräva fram den ut fickan först. Det är DYRA sekunder. Det går faktiskt att gräva i fickan och springa samtidigt
Tajming betyder väldigt mycket för hunden, och för belöningens värde. Mina hundar leker verkligen INTE med vad som helst, men de gillar:
Kaninpäls (jaktleksak, fleecefläta, liten pip, typ alla former av kaninpäls)
Rävpäls (kampleksak med nätboll där bollen är helt ointressant)
Renpäls (bara en stuvbit med päls, typ 15x40 cm)
Tulpanboll
Funtube (jag kastar den till mina, de är små och gör inte sönder den)
Liten gul tennisboll med pip (bara Ivan)
Alla de här leksakerna är MINA, de får inte leka med dem till vardags och de får inte leka med dem själva.
