J
Jenny_Quichen
Hejsan Gun!
Jag har inte läst alla inlägg, det var så väldigt många, det är roligt att få igång en sådan diskussion.
Jag måste säga att jag håller med dig vad gäller betsling. Under våren/sommaren introducerades det nya kombinerade hackamore-tränsbett-betslingen. Man såg det på en häst en VC tävling, nästa VC tävling var det minst 6 stycken som hade det. Jag räknade, och det var knappt två veckor emellan. Sedan tittade jag på en sändning där Royne Zetterman kommenterade, och han dömde ut det. Han ansåg INTE att det var ett bra bett. Om nu toppryttarna är så bra och skickliga, varför betsla upp skarpare bara för att det går?
En annan sändning som fick mig att reagera var från Globen-hoppningarna. Maria Sundberg, som till slut utgick på egen begäran, satt med händerna brett isär i brösthöjd och tok-sågade på stackars Carlot III som sprang med huvudet i vädret och bara gapade.
Fler VC sändningar, hästen galopperas sakta bakom hand mellan hindren, rejält bakom hand vid flera tillfällen... Sedan rids den över hindren och är ivrig, måste de såga så väldigt för det? Det är fler än en som gör det...
Det finns också de hästar som man tycker går bra runt banan, lungt och "i form" mellan hindren, men bakom hand och konstant gapande UTOM just i språnget när de flesta helt släpper kontakten med hästens mun och den får äntligen slippa trycket från det vassa kombinerade bettet.
Jag tänker inte ens gå in på majoritetens sits över hinder, men jag har svårt att förstå hur Malin Baryard kunde vinna en stilhoppning... Nog för att hon har bättre sits nu än för något år sedan, men den är fortfarande ofta obalanserad.
Min hjälte hittills är en okänd Schweizare som red på tränsbett utan sporrar och han tog en placering ovanför många av dessa "duktiga" ryttare som HAR sporrar och vassa bett. Att det går så bra utan alla elakheter för honom borde väl vara bevis nog på att de övriga "duktiga" kanske inte är så duktiga och att de är beviset på att hoppningen faktist går utför på vissa fronter, eller hur Domaren.
Mvh
Jag har inte läst alla inlägg, det var så väldigt många, det är roligt att få igång en sådan diskussion.
Jag måste säga att jag håller med dig vad gäller betsling. Under våren/sommaren introducerades det nya kombinerade hackamore-tränsbett-betslingen. Man såg det på en häst en VC tävling, nästa VC tävling var det minst 6 stycken som hade det. Jag räknade, och det var knappt två veckor emellan. Sedan tittade jag på en sändning där Royne Zetterman kommenterade, och han dömde ut det. Han ansåg INTE att det var ett bra bett. Om nu toppryttarna är så bra och skickliga, varför betsla upp skarpare bara för att det går?
En annan sändning som fick mig att reagera var från Globen-hoppningarna. Maria Sundberg, som till slut utgick på egen begäran, satt med händerna brett isär i brösthöjd och tok-sågade på stackars Carlot III som sprang med huvudet i vädret och bara gapade.
Fler VC sändningar, hästen galopperas sakta bakom hand mellan hindren, rejält bakom hand vid flera tillfällen... Sedan rids den över hindren och är ivrig, måste de såga så väldigt för det? Det är fler än en som gör det...
Det finns också de hästar som man tycker går bra runt banan, lungt och "i form" mellan hindren, men bakom hand och konstant gapande UTOM just i språnget när de flesta helt släpper kontakten med hästens mun och den får äntligen slippa trycket från det vassa kombinerade bettet.
Jag tänker inte ens gå in på majoritetens sits över hinder, men jag har svårt att förstå hur Malin Baryard kunde vinna en stilhoppning... Nog för att hon har bättre sits nu än för något år sedan, men den är fortfarande ofta obalanserad.
Min hjälte hittills är en okänd Schweizare som red på tränsbett utan sporrar och han tog en placering ovanför många av dessa "duktiga" ryttare som HAR sporrar och vassa bett. Att det går så bra utan alla elakheter för honom borde väl vara bevis nog på att de övriga "duktiga" kanske inte är så duktiga och att de är beviset på att hoppningen faktist går utför på vissa fronter, eller hur Domaren.
Mvh