Nu är det ju inte så att jag inte kan hosta, röra mig eller ha en ringande telefon i fickan
Däremot är hon tittig, och hittar hon en anledning till att bli rädd för någonting (som i detta fall skotten från en jakt i närheten) så blir hon spänd och tittar på sånt hon i vanliga fall slutat vara rädd för (i etta fall skottkärran ...) Det här gör att jag som ryttare måste vara medveten om saker och ting, förutse händelser och hela tiden vara med henne, ha henne i fokus.
Jag kan utan problem rida ut själv, det här är första gången på nästan 6 månader som jag har sällskap.
Det handlar inte om att hon blir skogstokig, dummar sig och inte vill gå.
Det handlar om att hon blir osäker, bromsar och tittar på saker. I början var det som värst, hon kunde bli rädd för en fjäril. Idag är det annorlunda, nu är det mörka fläckar - nya stenar och sådana större saker.
Men även om hon blir rädd så blir hon inte hysterisk, hon blir däremot spänd och väldigt svår att hålla i arbete, hon kopplar bort mig och tittar mer på saker runtomkring än att fokusera på mig.
HON SKENAR INTE IVÄG, utan tappar bara fokus.
Hon är inte en känslig häst som exploderar, däremot vill hon inte vara i närheten av det som är läskigt. Hon undviker det, blir osäker och slutar lita på mig.
Det är olika på olika hästar, andra känsliga hästar jag tränat har varit känsliga på det sättet du beskriver.
Tinna är känslig på ett helt annat sätt .. Det är svårt att förklara..
Nu blev det långt, men men!
För mig är hon iaf perfekt, även om jag vissa dagar får gråa hår av hennes påhitt