MiniLi
Trådstartare
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD
Jag köper inte heller precis allt som står i den artikeln, men jag tycker att det finns intressanta argument.
Ang för tidigt födda barn vill jag minnas att jag hört om forskning där man funnit att sambandet snarare har att göra med att för tidigt födda barn egentligen är yngre än sina "jämnåriga".
Jag har också hört om forskning som tyder på att det är vanligare med adhd bland barn som är sent födda på året.
Detta kan i så fall tolkas som att det kanske ställs för höga krav på barnen som i jämförelse med sina mer utvecklade kamrater tycks bete sig "onormalt".
För tidigt född behöver således inte betyda hjärnskada i det här fallet. Men jag ska se om jag kan hitta artiklar kring detta, just nu har jag bara minnet av att det diskuterades på en föreläsning med en skolpsykolog.
Jag tror att du missuppfattar. Det är ingen som påstår att dissociation eller otrygg anknytning (det är inte samma sak, finns inget som heter dissocierad anknytning) är en förutsättning för hyperaktivitet.
Däremot är traumasymptom och dissociativa symptom väldigt lika adhd-symptom. I de fall det finns tidiga trauman eller anknytningstrauman kan det således vara extremt svårt att särskilja symptomen från varandra.
Jag vet förövrigt med mig att jag har el hel bunt med artiklar liggandes i någon bokhylla som behandlar otrygg anknytning och kroniskt förhöjd stressnivå (via hpa-axeln) = hyperarousal. Det är ganska basic kunskap, att otrygg anledning leder till hög stress hos barnet vilket i mina ögon absolut kan bli väldigt likt adhd.
Ska leta i bokhyllan och återkommer..
Åter igen - du missuppfattar. Det står inte att hyperaktivitet måste beror på hot, rädsla eller otrygghet eller liknande.
Det står inte heller att det inte kan bero på genetik.
Som jag tidigare skrev så kan otrygg anknytning eller anknytningstrauman leda till kronisk förhöjd stressnivå. Det behöver alltså inte vara tidsbegränsat.
Jag har lite svårt att bemöta detta när det är helt taget ur sitt sammanhang. Får läsa artikeln igen och se vad det är du menar..
Och? Att författaren önskar mer terapi är väl inte något konstigt?
Att det är billigare kortsiktigt att ge mediciner istället för terapi är ju inte direkt ny kunskap.
Man är väl aldrig helt neutral, någon form av bias finns väl alltid.
Jag tror dock inte att det finns ett egenintresse hos psykologer generellt utifrån medicin vs terapi, inte iallafall på det sättet du antyder.
Däremot kan det nog vara så att psykologer överlag har en annan syn på psykisk ohälsa än vad läkare överlag har, och därmed kanske man tycker olika i frågan.
Det sista du skriver förstår jag inte riktigt, vad menar du?
Mina reflektioner efter att ha läst artikeln, Det som står innom citationstecken är citat från
Pozzi-Monzo, M. (2012). Ritalin for whom? Revisited: further thinking on ADHD. Journal Of Child Psychotherapy, 38: 1, p. 49-60.
“Another form of bonding break occurs when the infant is not given attentive, emotionally tuned-in care, along with good physical care. This could be the case for a very disappointed parent, for example, whose baby was the ‘wrong sex’. Situational traumas, such as premature birth, babies born with physical malformations, fragilities or complex syndromes are likely to tax family life as well as disappoint parental wishes for a healthier or an ideal baby. It is interesting to read that a strong correlation between ADHD and premature births was found by Ladnier and Massanari (2000).”
Tja vad ska jag saga. Jag köper inte resonomanget att det är förälderns trauma och besvikelse över att barnet barnet föddes förtidigt orsakar att föräldern inte klarar spegla barnets känslor och det skulle vara orsaken till att barnet utvecklar ADHD. Jag kan inte heller se att den starka korrelationen mellan ADHD och förtidigt födda barn skulle vara ett bevis för detta. Jag kan se många andra förklaringar som att en förtidig förlossning kan leda till komplikationer som orsakar hjärnskador. Risken för hjärnskador har visat sig öka med antalet komplikationer http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15221 För tidig födsel räknas för övrigt som en miljöfaktor.
Jag köper inte heller precis allt som står i den artikeln, men jag tycker att det finns intressanta argument.
Ang för tidigt födda barn vill jag minnas att jag hört om forskning där man funnit att sambandet snarare har att göra med att för tidigt födda barn egentligen är yngre än sina "jämnåriga".
Jag har också hört om forskning som tyder på att det är vanligare med adhd bland barn som är sent födda på året.
Detta kan i så fall tolkas som att det kanske ställs för höga krav på barnen som i jämförelse med sina mer utvecklade kamrater tycks bete sig "onormalt".
För tidigt född behöver således inte betyda hjärnskada i det här fallet. Men jag ska se om jag kan hitta artiklar kring detta, just nu har jag bara minnet av att det diskuterades på en föreläsning med en skolpsykolog.
“Neglect, abuse, domestic violence, emotional inconsistency, unpredictability and attachment disorders in general, constitute traumas for the infant and young child. Such traumas create a chronic state of dissociation and hyperarousal in the child’s brain and they result in the child behaving in a frozen or hypervigilant and alert way.”
Där är vi återigen tillbaka på misshandel och jag saknar fortfarande stöd för att dissocierad anknytning är en förutsättning för hyperaktivitet. Att däremot barn med eller utan ADHD far illa i en sådan här miljö och riskerar att utveckla en dissocierad anknytning är inget jag motsätter mig precis som i inlägg 281
Jag tror att du missuppfattar. Det är ingen som påstår att dissociation eller otrygg anknytning (det är inte samma sak, finns inget som heter dissocierad anknytning) är en förutsättning för hyperaktivitet.
Däremot är traumasymptom och dissociativa symptom väldigt lika adhd-symptom. I de fall det finns tidiga trauman eller anknytningstrauman kan det således vara extremt svårt att särskilja symptomen från varandra.
Jag vet förövrigt med mig att jag har el hel bunt med artiklar liggandes i någon bokhylla som behandlar otrygg anknytning och kroniskt förhöjd stressnivå (via hpa-axeln) = hyperarousal. Det är ganska basic kunskap, att otrygg anledning leder till hög stress hos barnet vilket i mina ögon absolut kan bli väldigt likt adhd.
Ska leta i bokhyllan och återkommer..
“Hyperarousal and hyperactivity are a possible response in the face of trauma such as threats or terrors. If enough modulation and reparation of such traumatic experiences are still provided by the environment – for example by the other parent – the damage to the infant can be limited and contained (Schore, 2000).”
Att hyperaktivitet kan vara en respons på hot eller rädsla och att detta kan lindras av en trygg förälder är inget jag motsätter mig. Men att därifrån gå till att hyperaktivitet måste bero på hot eller rädsla eller på en otrygg förälder eller trauman och inte kan bero på ex genetiskt ärftliga faktorer är en helt annan sak. Här funderar jag över om hyperaktivitet som respons på hot eller rädsla är kronisk, situationsberoende eller tidsbegränsad. Barn med ADHD som är hyperaktiva tenderar att vara det mer eller mindre hela tiden. Att ett barn med ADHD behöver en inkännande trygg förälder när de blir rädda precis som alla andra barn ser jag som självklart.
Åter igen - du missuppfattar. Det står inte att hyperaktivitet måste beror på hot, rädsla eller otrygghet eller liknande.
Det står inte heller att det inte kan bero på genetik.
Som jag tidigare skrev så kan otrygg anknytning eller anknytningstrauman leda till kronisk förhöjd stressnivå. Det behöver alltså inte vara tidsbegränsat.
“Hyperactive children have never moved beyond the stage of reacting impulsively to events that trigger emotions and gone forward to a stage of being aware of what they feel.”
Tja vad ska man saga om det? Finns det några belägg för att detta gäller vid just ADHD? Jag hittar inga i artikeln i alla fall. Ingen källa, ingen referens, ingenting faktiskt, det står i slutet av ett stycke.
Jag har lite svårt att bemöta detta när det är helt taget ur sitt sammanhang. Får läsa artikeln igen och se vad det är du menar..
“In an ideal situation, individual psychotherapy for the child with parallel parent work could be enough to manage and contain hyperactive behaviour without having to drug the child.”
Författaren beskriver själv ett exempel på ett barn som inte blev hjälpt av Ritalin pojken fick sluta i psykoterapi fast han ville fortsätta. Hon refererar även till ett lyckat exempel på en adopterad pojke med diagnosen ADHD som blir hjälpt av enbart psykoterapi. Sedan kommer en utläggning om politiska och ekonomiska beslut som leder till att fler barn får mediciner istället för psykoterapi.
Och? Att författaren önskar mer terapi är väl inte något konstigt?
Att det är billigare kortsiktigt att ge mediciner istället för terapi är ju inte direkt ny kunskap.
Det sista tycker jag var rätt intressant med tanke på ursprungsinlägget. Är artikelförfattaren verkligen neutral i frågan? Finns det ett intresse hos psykologer att människor borde välja psykoterapi framför medicin. Jag tycker i alla fall inte att de få exempel författaren presenterar är belägg nog för att medicinering inte skulle fungera presenterar inga fler belägg och hänvisar inte till några större studier. Det ställs betydligt större krav än så på läkemedelsstudier med dubbelblinda test.
Man är väl aldrig helt neutral, någon form av bias finns väl alltid.
Jag tror dock inte att det finns ett egenintresse hos psykologer generellt utifrån medicin vs terapi, inte iallafall på det sättet du antyder.
Däremot kan det nog vara så att psykologer överlag har en annan syn på psykisk ohälsa än vad läkare överlag har, och därmed kanske man tycker olika i frågan.
Det sista du skriver förstår jag inte riktigt, vad menar du?