NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Mina reflektioner efter att ha läst artikeln, Det som står innom citationstecken är citat från

Pozzi-Monzo, M. (2012). Ritalin for whom? Revisited: further thinking on ADHD. Journal Of Child Psychotherapy, 38: 1, p. 49-60.


“Another form of bonding break occurs when the infant is not given attentive, emotionally tuned-in care, along with good physical care. This could be the case for a very disappointed parent, for example, whose baby was the ‘wrong sex’. Situational traumas, such as premature birth, babies born with physical malformations, fragilities or complex syndromes are likely to tax family life as well as disappoint parental wishes for a healthier or an ideal baby. It is interesting to read that a strong correlation between ADHD and premature births was found by Ladnier and Massanari (2000).”

Tja vad ska jag saga. Jag köper inte resonomanget att det är förälderns trauma och besvikelse över att barnet barnet föddes förtidigt orsakar att föräldern inte klarar spegla barnets känslor och det skulle vara orsaken till att barnet utvecklar ADHD. Jag kan inte heller se att den starka korrelationen mellan ADHD och förtidigt födda barn skulle vara ett bevis för detta. Jag kan se många andra förklaringar som att en förtidig förlossning kan leda till komplikationer som orsakar hjärnskador. Risken för hjärnskador har visat sig öka med antalet komplikationer http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15221 För tidig födsel räknas för övrigt som en miljöfaktor.

Jag köper inte heller precis allt som står i den artikeln, men jag tycker att det finns intressanta argument. :)

Ang för tidigt födda barn vill jag minnas att jag hört om forskning där man funnit att sambandet snarare har att göra med att för tidigt födda barn egentligen är yngre än sina "jämnåriga".
Jag har också hört om forskning som tyder på att det är vanligare med adhd bland barn som är sent födda på året.
Detta kan i så fall tolkas som att det kanske ställs för höga krav på barnen som i jämförelse med sina mer utvecklade kamrater tycks bete sig "onormalt".

För tidigt född behöver således inte betyda hjärnskada i det här fallet. Men jag ska se om jag kan hitta artiklar kring detta, just nu har jag bara minnet av att det diskuterades på en föreläsning med en skolpsykolog.

“Neglect, abuse, domestic violence, emotional inconsistency, unpredictability and attachment disorders in general, constitute traumas for the infant and young child. Such traumas create a chronic state of dissociation and hyperarousal in the child’s brain and they result in the child behaving in a frozen or hypervigilant and alert way.”

Där är vi återigen tillbaka på misshandel och jag saknar fortfarande stöd för att dissocierad anknytning är en förutsättning för hyperaktivitet. Att däremot barn med eller utan ADHD far illa i en sådan här miljö och riskerar att utveckla en dissocierad anknytning är inget jag motsätter mig precis som i inlägg 281

Jag tror att du missuppfattar. Det är ingen som påstår att dissociation eller otrygg anknytning (det är inte samma sak, finns inget som heter dissocierad anknytning) är en förutsättning för hyperaktivitet.

Däremot är traumasymptom och dissociativa symptom väldigt lika adhd-symptom. I de fall det finns tidiga trauman eller anknytningstrauman kan det således vara extremt svårt att särskilja symptomen från varandra.

Jag vet förövrigt med mig att jag har el hel bunt med artiklar liggandes i någon bokhylla som behandlar otrygg anknytning och kroniskt förhöjd stressnivå (via hpa-axeln) = hyperarousal. Det är ganska basic kunskap, att otrygg anledning leder till hög stress hos barnet vilket i mina ögon absolut kan bli väldigt likt adhd.
Ska leta i bokhyllan och återkommer..

“Hyperarousal and hyperactivity are a possible response in the face of trauma such as threats or terrors. If enough modulation and reparation of such traumatic experiences are still provided by the environment – for example by the other parent – the damage to the infant can be limited and contained (Schore, 2000).”

Att hyperaktivitet kan vara en respons på hot eller rädsla och att detta kan lindras av en trygg förälder är inget jag motsätter mig. Men att därifrån gå till att hyperaktivitet måste bero på hot eller rädsla eller på en otrygg förälder eller trauman och inte kan bero på ex genetiskt ärftliga faktorer är en helt annan sak. Här funderar jag över om hyperaktivitet som respons på hot eller rädsla är kronisk, situationsberoende eller tidsbegränsad. Barn med ADHD som är hyperaktiva tenderar att vara det mer eller mindre hela tiden. Att ett barn med ADHD behöver en inkännande trygg förälder när de blir rädda precis som alla andra barn ser jag som självklart.

Åter igen - du missuppfattar. Det står inte att hyperaktivitet måste beror på hot, rädsla eller otrygghet eller liknande.
Det står inte heller att det inte kan bero på genetik.

Som jag tidigare skrev så kan otrygg anknytning eller anknytningstrauman leda till kronisk förhöjd stressnivå. Det behöver alltså inte vara tidsbegränsat.


“Hyperactive children have never moved beyond the stage of reacting impulsively to events that trigger emotions and gone forward to a stage of being aware of what they feel.”

Tja vad ska man saga om det? Finns det några belägg för att detta gäller vid just ADHD? Jag hittar inga i artikeln i alla fall. Ingen källa, ingen referens, ingenting faktiskt, det står i slutet av ett stycke.

Jag har lite svårt att bemöta detta när det är helt taget ur sitt sammanhang. Får läsa artikeln igen och se vad det är du menar..

“In an ideal situation, individual psychotherapy for the child with parallel parent work could be enough to manage and contain hyperactive behaviour without having to drug the child.”

Författaren beskriver själv ett exempel på ett barn som inte blev hjälpt av Ritalin pojken fick sluta i psykoterapi fast han ville fortsätta. Hon refererar även till ett lyckat exempel på en adopterad pojke med diagnosen ADHD som blir hjälpt av enbart psykoterapi. Sedan kommer en utläggning om politiska och ekonomiska beslut som leder till att fler barn får mediciner istället för psykoterapi.

Och? Att författaren önskar mer terapi är väl inte något konstigt?
Att det är billigare kortsiktigt att ge mediciner istället för terapi är ju inte direkt ny kunskap.

Det sista tycker jag var rätt intressant med tanke på ursprungsinlägget. Är artikelförfattaren verkligen neutral i frågan? Finns det ett intresse hos psykologer att människor borde välja psykoterapi framför medicin. Jag tycker i alla fall inte att de få exempel författaren presenterar är belägg nog för att medicinering inte skulle fungera presenterar inga fler belägg och hänvisar inte till några större studier. Det ställs betydligt större krav än så på läkemedelsstudier med dubbelblinda test.

Man är väl aldrig helt neutral, någon form av bias finns väl alltid.
Jag tror dock inte att det finns ett egenintresse hos psykologer generellt utifrån medicin vs terapi, inte iallafall på det sättet du antyder.

Däremot kan det nog vara så att psykologer överlag har en annan syn på psykisk ohälsa än vad läkare överlag har, och därmed kanske man tycker olika i frågan.

Det sista du skriver förstår jag inte riktigt, vad menar du?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3758957/pdf/jcpp0054-0619.pdf

Ser det mer som att studien visar på neurologiska och emotionella skillnader mellan barn med ADHD och barn utan ADHD inte orsaken till skillnaden.

" Method: The study included children with
ADHD (n = 102; 7–13 years) and a control sample individually matched with regard to age and gender. The administered tasks were designed to tap into three different neuropsychological domains: executive functions (i.e., working memory, inhibition, and shifting), delay aversion, and reaction time variability. Parent ratings of emotion regulation and a test of emotion recognition were also included."

Nämnas bör också att många av barnen som deltog i studien, fler än hälften, hade andra psykiska diagnoser och barn som medicinerades avbröt medicineringen 24 h före undersökningen.

Jag har hittills inte stött på några longitudinella studier som kan uttala sig om kausala samband, det gäller även studier som menar på att adhd främst är genetiskt.
Har du last något sånt? I så fall får du gärna dela med dig.

Den här studien är således inte annorlunda än något annat inom fältet, det mesta går ut på att hitta skillnader mellan grupper och det är ganska sällan man kan uttala sig säkert om kausalitet.

Studien tyder på att barn med adhd har större problem med affektreglering än barn utan adhd.
Det är ju väldigt vanligt med andra diagnoser hos människor med adhd, det gör snarare studen mer generaliserbar.

Och självklart togs medicinering bort innan testningen, hur skulle man annars kunna testa kognitiva förmågor menar du?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Fast om man faktiskt bara snabbkikar på citat ur materialet så verkar det helt enkelt säga: ADHD är sannolikt ärftligt på ett sätt där vissa barn med vissa gener löper högre risk att få ADHD. Men sårbarhetsfaktorn är händelser vid födseln, rökning under graviditeten och olika främst fysiska trauman (inte föräldrabeteende). Däremot så påverkar föräldrarnas och barnets samspel möjligheten hos barnet att hantera sin ADHD bättre eller sämre under sin uppväxt. Samtidigt som ADHDn ev påverkar föräldrarnas och barnets samspel.

Samtidigt finns det säkert miljöer där barn kan få ADHD liknande beteende på grund av förhållanden under uppväxten, precis som tydligen barnhemsbarn under vissa dåliga förhållanden kunde få autismliknande tillstånd.

Ja i just den artikeln från läkartidningen (var det väl?) tar man upp sådana påverkansfaktorer. Men det finns ju också andra studier som visar på att det finns fler än bara "fysiska".

Det sista du skriver är intressant. Hur vet man vad som är adhd på riktigt och vad som är adhd-liknande beteenden?
Vi har ju inga tester som kan ge ett ja eller nej svar. Det vi har att förhålla oss till är symptom, kognitiva funktioner och barndomsanamnes.
Det som krävs är att vissa beteenden (kriterier från dsm) ska finnas närvarande och att det ska ha funnits problem sedan personen var barn. Vi gör ju en massa kognitiva tester men det är tyvärr inte så att det finns en enhetlig profil för hur den kogntiva förmågan ser ut när man har adhd. Det skiljer sig kraftigt, precis som för alla människor.

Att då säga att en del saker bara är "adhd-liknande beteenden" blir ju väldigt konstigt.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det kostar mig inget så jag kan skicka hur många som helst. Jag har dock refererat till fler än tre artiklar och du får därför gärna specificera exakt vilka du syftar på :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Angående anknytning och stress.

Snabbletade i bokhyllan och hittade en review av Diamond och Fagundes (2010) där man skriver om den påverkan som tidiga erfarenheter kan ha på hjärnan, dvs att tidiga erfarenheter förändrar hjärnans struktur och aktivitet.

Abstract:
Over the past decade, psychobiological research on adult attachment has increased dramatically. We review recent findings regarding associations between attachment style and patterns of reactivity in the hypothalamic—pituitary—adrenocortical axis and the autonomic nervous system. The overall pattern of results suggests that both anxiety and avoidance are associated with heightened hypothalamic—pituitary—adrenocortical and autonomic nervous system reactivity to stress, consistent with the notion that attachment insecurity is associated with deficits in emotion regulation. The finding of heightened physiological reactivity among avoidant individuals is particularly notable, given that avoidant individuals typically report dampened levels of subjective distress. Key directions for future study include greater investigation into profiles of physiological functioning across multiple systems and contexts and greater consideration of the relative importance of childhood versus adult patterns of attachment insecurity for adult physiological functioning.

Kort ur artikeln:
- Otrygg anknytning kopplas till förhöjd HPA och ANS, alltså höga stressnivåer.
- Förhöjda kortisolnivåer hos individer med otrygg anknytning
- Långsam tillbakagång till baseline efter stressrelaterad händelse hos individer med otrygg anknytning

Broberg et al (2006) skriver att man vid både djurförsök och hos barn från barnhem i rumänien funnit att anknytningstrauman är relaterade till kognitiv försening, överaktiverad HPA-axel, känsligare korisolproduktion, försämrad förbindelse mellan hjärnhalvorna, lägre retningströskel i limbiska systemet mm.
Skriver vidare att man sett neurobilogisk påverkan även när omvårdnadsbeteendet inte kan klassas som extremt.

Kopplingar mellan tidig stress och HPA-axeln tas även upp av Kjael et al (2010) och Kudielka och Wüst (2010).

OBS! Artiklarna ovan är inte direkt kopplade till just ADHD utan till anknytning och neurologisk påverkan, som i sin tur kan kopplas till ADHD.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Franska artikeln:

Verkar anse att det finns en viss samvariation mellan ADHD och anknytningsproblem, desorganiserad anknytning. De verkar också anse att de båda sannolikt förvärrar varandra om de förekommer samtidigt.

Ev är det så att båda har samma risker, dvs prenatal stress och livsstil kan öka risken för ADHD (och öka risken betyder då inte beror på... utan just ökar risken lite) men också för tex desorganiserad anknytning. (Kanske menar de då att prenatala stressen kan öka risken för barnet men att även modern kan bli så stressad att då anknytningen kan påverkas. Men ev oberoende av varandra, eller inte.) Det är en teori de ger som kan ge forskningsuppslag/vinkel att fundera över för andra.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det sista du skriver är intressant. Hur vet man vad som är adhd på riktigt och vad som är adhd-liknande beteenden?
Vi har ju inga tester som kan ge ett ja eller nej svar. Det vi har att förhålla oss till är symptom, kognitiva funktioner och barndomsanamnes.

Det är ju det man inte vet. Man vet inte ens om det kan vara så eller om det inte är så. Det är ju det som är problemet. Det är därför de måste titta på möjligheten i forskning och på ena eller andra sättet ta reda på om det går att skilja dem åt och om det är olika saker. Men de verkar väl ganska säkra på att autism från behandling i tidiga år och autism som är medfödd inte är samma sak. Så möjligheten måste man titta på.

Ibland är det så illa att läkarvetenskapen behandlar med vad som funkar på de flesta, men de vet inte exakt varför och de vet inte varför det inte fungerar på vissa. Bara tex vanliga huvudvärkstabletter fungerade (fungerar?) så under många år. De vet bara Att det fungerar och därför används det. Om man visste skulle det inte debatteras på samma sätt.
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men jag klippte ju in dem i ett inlägg, de jag ville ha. Skrev under en artikel, en fransk att jag skulle läsa den och skrev under två artiklar att de var lösenordsskyddade. Skrev under en att den hade varit trevlig att läsa om inte länken varit bruten.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det var inte menat syrligt även om det kanske såg ut så nu :D
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Ang för tidigt födda barn vill jag minnas att jag hört om forskning där man funnit att sambandet snarare har att göra med att för tidigt födda barn egentligen är yngre än sina "jämnåriga".
Jag har också hört om forskning som tyder på att det är vanligare med adhd bland barn som är sent födda på året.
Detta kan i så fall tolkas som att det kanske ställs för höga krav på barnen som i jämförelse med sina mer utvecklade kamrater tycks bete sig "onormalt".

För tidigt född behöver således inte betyda hjärnskada i det här fallet. Men jag ska se om jag kan hitta artiklar kring detta, just nu har jag bara minnet av att det diskuterades på en föreläsning med en skolpsykolog.

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15221

"Vinsterna i överlevnad har inte motsvarats av en minskning av frekvensen allvarliga neonatala komplikationer. I EXPRESS-studien hade 14 procent svår hjärnskada (intraventrikulär blödning ≥ grad 3 och/eller cystisk leukomalaci), 73 procent bronkopulmonell dysplasi, 34 procent grav prematuritetsretinopati, 41 procent septikemi och 48 procent dålig tillväxt i neonatalperioden [3].

I Stockholm har EXPRESS-barnen genomgått en MR-undersökning av hjärnan vid motsvarande fullgången tid. Få barn (14 procent) har en måttlig eller svår vitsubstansskada, men 56 procent har diffusa förändringar som motsvarar en påverkan på den vita substansens mikrostruktur [10]. För närvarande undersöks hur detta påverkar barnen på sikt. "


Däremot är traumasymptom och dissociativa symptom väldigt lika adhd-symptom. I de fall det finns tidiga trauman eller anknytningstrauman kan det således vara extremt svårt att särskilja symptomen från varandra.

Inget jag motsäger när det gäller svåra trauman och svåra anknytnings trauman. Men att detta skulle gälla överlag för barn med ADHD diagnos så vill jag se goda belägg innan jag tror på det.


Åter igen - du missuppfattar. Det står inte att hyperaktivitet måste beror på hot, rädsla eller otrygghet eller liknande.
Det står inte heller att det inte kan bero på genetik.

Nej precis det står inte. Det står inte att inte andra faktorer som genetik eller tidigt förvärvad hjärnskada kan ge upphov till hyperaktivitet.


Att författaren önskar mer terapi är väl inte något konstigt?
Att det är billigare kortsiktigt att ge mediciner istället för terapi är ju inte direkt ny kunskap.

? författaren lägger inte fram belägg för att terapi är en bättre behandlingsmodell. Författaren lägger fram ett exempel där terapi fungerat och ett exempel där föräldrarna till en av hennes patienter valde medicinering och avbröt terapin fast barnet ville fortsätta terapin. författaren lägger inte fram några belägg för att medicinering är en kortsiktig lösning eller att terapi är en bättre metod. Det är dessa belägg jag saknar i artikeln. Det kan ju ha varit så att exemplet med den adopterade pojken är just ett exempel på trauman som orsakat ADHD liknande symptom. Jag hade velat se en studie där medicinering och terapi jämförs hos ex barn med gener för ADHD.

Det sista du skriver förstår jag inte riktigt, vad menar du?

Att för att ett läkemedel ska få lanseras måste det genomgå bubbelblinda studier där effekten av läkemedlet skiljs från placebo och läkemedlet måste visa sig ha en tillräkligt påvisbar effekt för att få godkännas. En dubbelblind studie går ut på att ena gruppen får "socker piller" andra gruppen får läkemedlet. Varken läkaren eller patienten vet om patienten får läkemedlet eller ej. Jag menar att det ställs större krav på att läkemedlet har en påvisbar effekt för en stor grupp människor. Ett exempel på att en pojke blev fri från sin ADHD genom terapi är inte för mig bevis nog för att terapi är en bättre behandlingsmodell än medicinering. Pojken kan som sagt varit utsatt för svåra trauman och därför haft ADHD liknande symptom. Det säger mig inget om hurvida barn som inte upplevt några trauman men som har en ärftlig förändring i hjärnan skulle bli fria från sin ADHD enbart med terapi och att terapi är den bästa behandlingsmodellen för just dessa barn och medicinering skulle vara dåligt.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men jag klippte ju in dem i ett inlägg, de jag ville ha. Skrev under en artikel, en fransk att jag skulle läsa den och skrev under två artiklar att de var lösenordsskyddade. Skrev under en att den hade varit trevlig att läsa om inte länken varit bruten.

Oj förlåt, jag fattade inte :o

Ordnar det!
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det är ju det man inte vet. Man vet inte ens om det kan vara så eller om det inte är så. Det är ju det som är problemet. Det är därför de måste titta på möjligheten i forskning och på ena eller andra sättet ta reda på om det går att skilja dem åt och om det är olika saker. Men de verkar väl ganska säkra på att autism från behandling i tidiga år och autism som är medfödd inte är samma sak. Så möjligheten måste man titta på.

Ibland är det så illa att läkarvetenskapen behandlar med vad som funkar på de flesta, men de vet inte exakt varför och de vet inte varför det inte fungerar på vissa. Bara tex vanliga huvudvärkstabletter fungerade (fungerar?) så under många år. De vet bara Att det fungerar och därför används det. Om man visste skulle det inte debatteras på samma sätt.

Ja precis, problematiskt och intressant :)

Jag vet inte om jag har stött på det här med autism som inte är autism. Men det kanske var något som florerade samtidigt som man pratade om kylskåpsmammor?
Idag är man ju ganska duktig på att diagnosticera autism, det är en betydligt mer homogen diagnosgrupp än adhd..

Ja så är det ju, svårt att veta ibland varför vissa behandlingar funkar. Det jag tycker är mest problematiskt är egentligen synsättet att "behandlingen funkar, och därför borde problemet vara relaterat till behandlingen". Dvs eftersom depression blir bättre av SSRI så beror nog depression på serotoninbrist. Eller liknande resonemang.
Det KAN ju vara så, men behöver inte.

Om man tänker på kaffe och huvudvärk så blir det tydligt (iallafall för mig) att det inte alltid hänger ihop. Om man skulle tänka "huvudvärk förbättras när vi tillsätter koffein, därför beror nog huvudvärk på brist på koffein" så blir det tokigt. Eller hur?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Franska artikeln:

Verkar anse att det finns en viss samvariation mellan ADHD och anknytningsproblem, desorganiserad anknytning. De verkar också anse att de båda sannolikt förvärrar varandra om de förekommer samtidigt.

Ev är det så att båda har samma risker, dvs prenatal stress och livsstil kan öka risken för ADHD (och öka risken betyder då inte beror på... utan just ökar risken lite) men också för tex desorganiserad anknytning. (Kanske menar de då att prenatala stressen kan öka risken för barnet men att även modern kan bli så stressad att då anknytningen kan påverkas. Men ev oberoende av varandra, eller inte.) Det är en teori de ger som kan ge forskningsuppslag/vinkel att fundera över för andra.

Jättetack för att du tittade på den franska artikeln, väldigt intressant! Och i mina ögon ganska logiskt :)
Det hänger ihop på något sätt, men svårt att veta exakt hur.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Studien tyder på att barn med adhd har större problem med affektreglering än barn utan adhd.
Det är ju väldigt vanligt med andra diagnoser hos människor med adhd, det gör snarare studen mer generaliserbar.

Och självklart togs medicinering bort innan testningen, hur skulle man annars kunna testa kognitiva förmågor menar du?

När över 50% även har andra pykiska diagnoser så vet vi inte om det är ADHD eller de andra diagnoserna vi mäter.

Ja självklart togs medicineringen bort dock undrar jag om det kan påverka resultatet om barnen känner av att de inte fått sin medicin.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15221

"Vinsterna i överlevnad har inte motsvarats av en minskning av frekvensen allvarliga neonatala komplikationer. I EXPRESS-studien hade 14 procent svår hjärnskada (intraventrikulär blödning ≥ grad 3 och/eller cystisk leukomalaci), 73 procent bronkopulmonell dysplasi, 34 procent grav prematuritetsretinopati, 41 procent septikemi och 48 procent dålig tillväxt i neonatalperioden [3].

I Stockholm har EXPRESS-barnen genomgått en MR-undersökning av hjärnan vid motsvarande fullgången tid. Få barn (14 procent) har en måttlig eller svår vitsubstansskada, men 56 procent har diffusa förändringar som motsvarar en påverkan på den vita substansens mikrostruktur [10]. För närvarande undersöks hur detta påverkar barnen på sikt. "

Ja? Jag är medveten om att för tidig födsel kan ge skador. Det var väl inte det jag ifrågasatte?

Du verkar tolka mina svar väldigt svartvitt. Bara för att jag skriver att det kan finnas fler anledningar betyder inte det att jag dissar de anledningar som andra tar upp också. Det är ju just det jag försöker få fram - det är komplext och kan se ut på många sätt.

Inget jag motsäger när det gäller svåra trauman och svåra anknytnings trauman. Men att detta skulle gälla överlag för barn med ADHD diagnos så vill jag se goda belägg innan jag tror på det.

Här har vi ju kärnan i problemet. Eftersom att "barn med adhd" inte är en särskilt homogen grupp så lär det inte finnas något "gäller överlag". Precis som jag flera gånger har skrivit så tror jag att det vi kallar adhd kan bero på väldigt många saker.

Nej precis det står inte. Det står inte att inte andra faktorer som genetik eller tidigt förvärvad hjärnskada kan ge upphov till hyperaktivitet.

?? Jag hängde inte riktigt med i den meningen.


? författaren lägger inte fram belägg för att terapi är en bättre behandlingsmodell. Författaren lägger fram ett exempel där terapi fungerat och ett exempel där föräldrarna till en av hennes patienter valde medicinering och avbröt terapin fast barnet ville fortsätta terapin. författaren lägger inte fram några belägg för att medicinering är en kortsiktig lösning eller att terapi är en bättre metod. Det är dessa belägg jag saknar i artikeln. Det kan ju ha varit så att exemplet med den adopterade pojken är just ett exempel på trauman som orsakat ADHD liknande symptom. Jag hade velat se en studie där medicinering och terapi jämförs hos ex barn med gener för ADHD.

Okej då förstår jag hur du menar. Då får man ju kolla på andra typer av studier. Det där var ingen rct-studie, som du ser själv. Jag lade inte heller in den just pga behandlingsdelen utan utifrån att vi diskuterade problematisering av orsaker.


Att för att ett läkemedel ska få lanseras måste det genomgå bubbelblinda studier där effekten av läkemedlet skiljs från placebo och läkemedlet måste visa sig ha en tillräkligt påvisbar effekt för att få godkännas. En dubbelblind studie går ut på att ena gruppen får "socker piller" andra gruppen får läkemedlet. Varken läkaren eller patienten vet om patienten får läkemedlet eller ej. Jag menar att det ställs större krav på att läkemedlet har en påvisbar effekt för en stor grupp människor. Ett exempel på att en pojke blev fri från sin ADHD genom terapi är inte för mig bevis nog för att terapi är en bättre behandlingsmodell än medicinering. Pojken kan som sagt varit utsatt för svåra trauman och därför haft ADHD liknande symptom. Det säger mig inget om hurvida barn som inte upplevt några trauman men som har en ärftlig förändring i hjärnan skulle bli fria från sin ADHD enbart med terapi och att terapi är den bästa behandlingsmodellen för just dessa barn och medicinering skulle vara dåligt.

Jag vet vad dubbellblind studie är. Jag förstod bara inte vart du ville komma.
Som jag skrev ovan så finns det nog betydligt bättre studier än den om man vill titta på behandling.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Om man tänker på kaffe och huvudvärk så blir det tydligt (iallafall för mig) att det inte alltid hänger ihop. Om man skulle tänka "huvudvärk förbättras när vi tillsätter koffein, därför beror nog huvudvärk på brist på koffein" så blir det tokigt. Eller hur?

Men det är absolut inte så genetikresonomanget fungerar.

Genetikresonomanget bygger på att man sett genetiskt ärftliga förändringar hos personer med ADHD, dessa mutationer sitter i just gener för dopaminreceptorer eller regleringen för dessa receptorer. Några av generna är kopplade till sertonin reglering. Man har sett förändringar i hjärnan hos personer med ADHD som är kopplade just till dopamin.
Jag la ut några länkar om just detta i inlägg 295
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

När över 50% även har andra pykiska diagnoser så vet vi inte om det är ADHD eller de andra diagnoserna vi mäter.

Ja självklart togs medicineringen bort dock undrar jag om det kan påverka resultatet om barnen känner av att de inte fått sin medicin.

Ur artikeln:
Comorbid diagnoses included oppositional defiant disorder or conduct disorder (46%), generalized anxiety disorder/anxiety NOS (7%), obsessive compulsive disorder (1%), and Tourette syndrome (4%).

Samsjuklighet mellan uppförandestörning och adhd är väldigt vanligt (tror man brukar prata om 20-40 %) och rent spontant så ligger det nära tillhands att tänka att de barn med den allra svåraste adhd-problematiken också får uppförandestörning.
Övrig samsjuklighet var ju ganska låg.

Men ja, det är ju ett observandum. Dock har man ju kontrollerat för uppförandestörning och fortfarande får signifikanta resultat:

For the other control variables, the results were first presented without control for intelligence, internalizing problems, and conduct problems. However, the analyses were thereafter rerun including these covariates and changes in the results are reported.

All group differences remained significant when controlling for multiple comparisons (i.e., Bonferroni). In addition, all group differences remained significant when controlling for either IQ, conduct problems, or internalizing problems, except for recognition of sadness, which did not remain significant when controlling for internalizing problems.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men det är absolut inte så genetikresonomanget fungerar.

Genetikresonomanget bygger på att man sett genetiskt ärftliga förändringar hos personer med ADHD, dessa mutationer sitter i just gener för dopaminreceptorer eller regleringen för dessa receptorer. Några av generna är kopplade till sertonin reglering. Man har sett förändringar i hjärnan hos personer med ADHD som är kopplade just till dopamin.
Jag la ut några länkar om just detta i inlägg 295

Nu var det ju inte genetik som det inlägget ovan svarade på handlade om, utan om adhd eller adhd-liknande beteende.

Jag har läst en hel del studier om adhd och genetik och man hittar olika saker hela tiden. Ibland är den ena hjärnstrukturen, sen är det någon annan. Ibland är det en viss signalsubstans, sen är det något annat. Ibland är det en viss gen, ibland någon annan. Som sagt - ingen homogenitet.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men ADHD? Varför skulle det egentligen skilja sig från någon annan form av psykisk ohälsa?

Kring det mesta har vi blivit bra på att tänka utifrån en stress-sårbarhetmodell. Men inte ADHD. Väldigt konstigt.

Det finns säkert andra studier och den du refererade till som var en opinion. Men det är DU som för fram att ADHD skulle vara psykisk snarare än ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Då anser jag att det är du som får lägga fram belägg. Av de länkar du laggt ut så har jag läst fem, ingen av dessa anser jag stödjer ditt påstående.

En artikel får inte ens du själv fram i fulltext och den andra är på franska, jag kan inte heller franska. Jag har läst abstracten men vill generellt inte utala mig utan att ha läst hela artikeln. De andra har jag ännu inte kommit åt, de jag har läst har jag inte funnit några belägg för ditt påstående att ADHD skulle vara främst psykiskt och inte ett neuropsykiatruiskt funktionshinder.

Det beror väl på vad man menar med konsensus. Och konsensus kring vad?
Man har upprepade gånger sätt förändrad aktivitet i hjärnan vid ADHD. Så långt kan man väl vara överens. Men man har inte lyckats komma fram till några specifika områden utan man hittar hela tiden förändring här och var.
... ... ...

Och även om man hittar förändring i aktivitet så betyder inte det att förändringen är orsak till problemen. Eller att förändringen fanns från födseln.
... ... ...

Man har hittat förändringa i dopamin reglering, dopamin halter och gener som styr dopamin receptorer samt sertoninreglering. Man har hittat kopplingar till tidig födsel och tidigt förvärvade hjärnskador vilka räknas som miljöfaktorer.

Och i mina ögon är det STOR skillnad på att ADHD beror på "fel i hjärnan" som beror på ärftliga faktorer än fel i hjärnan som beror på bristande anknytning.
Det ger stor skillnad kring hur vi ska tackla problemen. Även om medicinerna kan lindra för de enskilda individerna oavsett. Men vi vill ju mer än så eller hur? Vi vill ju att människor ska slippa bli sjuka överhuvudtaget.

Japp det är stor skillnad i hur vi bör tackla problemen. bla kanske vi inte ska utgå ifrån en bristande anknytning eller störd föräldrabarn kommunikation.

Fast att anta att bara för att en teori har fotfäste inom en viss grupp så är den sann - det vore ju väldigt naivt.
Speciellt när sagda grupp inte tycks vara intresserade av att överväga alternativa hypoteser, som att ärftlighet kan vara social likaväl som biologisk. Åter igen - anknytning?

Nu diskuterar vi på ett öppet forum på vår fritid. Ingen av oss är skyldig att bevisa något.

Jag utgår ifrån att eftersom ADHD främst ses som ett neuropsykiatriskt funktionshinder så finns det belägg. Det är inget taget ur luften. Finns det goda belägg som motbevisar detta så kommer det omprövas.

Givetvis ska vi fortsätta att forska på flera fronter men i bemötandet av människor tror jag det är viktigt att inte utgå ifrån att "ditt barn har ADHD alltså finns det ett trauma eller en bristande anknytning".
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det är skillnad på om något nedärvs monogenetiskt eller polygenetiskt. Hos ADHD har man inte hittat en gen utan flera som samverkar, alltså polygenetiskt.
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tångbett dåligt?
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp