NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

(Upprepar mig igen och undrar om jag tappat min skrivförmåga eller om folk inte läser)
Vadå, man kan väl skumma en sida här och en sida där, fastna på nåt man känner igen sig i, bestämma sig för att ta det som ett djupt personligt angrepp och kasta sig in i diskussionen med huvudet före?

:p
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD


Intressanta artiklar :)

Jag ska se om jag kan hitta de vetenskapliga publikationerna som den här professorn bygger sina uttalanden på..

Spontant så tänker jag att den övre artikeln är lite knepig då den inte direkt bemöter några argument utan mest hänger upp sig på skuldfrågan. Åter igen ett exempel på hur tabu det verkar vara att antyda andra mekanismer..

Jag kan tycka att den nedre artikeln avfärdar genetiken och medicineringen lite väl kraftigt samtidigt som jag ändå tycker att den innehåller någon form av nyansering och ganska (i mina ögon) trovärdiga argument för varför det är viktigt att inte hänga upp sig på ärftlighet som enda förklaringsmodell.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Vadå, man kan väl skumma en sida här och en sida där, fastna på nåt man känner igen sig i, bestämma sig för att ta det som ett djupt personligt angrepp och kasta sig in i diskussionen med huvudet före?

:p

Haha :D

Tack, lite humor och genast fick jag ny energi att faktiskt fortsätta i den här väldigt intressanta diskussionen :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Den övre har jag inte läst. Jag läser den undre.

Professorn verkar basera det på egen forskning. Ska kolla upp honom sedan. Här har vi exemplen på dålig, förlåt inte så bra anknytning. Han verkar ha andra siffror på ADHD mängd i samhället 8% till skillnad från 6% hos andra.

Plenty of affluent children are also diagnosed with A.D.D. Behavior problems in children have many possible sources. Among them are family stresses like domestic violence, lack of social support from friends or relatives, chaotic living situations, including frequent moves, and, especially, patterns of parental intrusiveness that involve stimulation for which the baby is not prepared. For example, a 6-month-old baby is playing, and the parent picks it up quickly from behind and plunges it in the bath. Or a 3-year-old is becoming frustrated in solving a problem, and a parent taunts or ridicules. Such practices excessively stimulate and also compromise the child’s developing capacity for self-regulation.

Det låter way out i knepighet, och såklart tar upp våld och avsaknad av support. Typiska saker som jag nog tycker man kan beskylla föräldrar för.

Jag tror att han blandar ihop en mängd olika barn med olika problem, speciellt som han får så höga procenttal. Han har bara studerat barn i fattiga problemfamiljer (och antyder att även välbemedlade ägnar sig åt våld hemmavid ibland).
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Såvitt jag uppfattat professorn (emeritus) som skrivit artikeln är det han tillsammans med en kollega som just forskat om anknytning och ADHD, ingen annan. (Det såg så ut vid en snabbsökning).

I så fall borde du kunna kika på källorna i din bok och se om de är från honom.

Om det är så och exemplen på små negligerbara anknytningsproblem som föräldrar kan råka göra då och då -men de märker det inte. Om det är saker som att håna ledsna barn, plötsligt dumpa bebisar i vatten utan förvarning eller tvinga dem dricka välling så känns det lite knepigt om man inte ska skuldbelägga föräldrar. För det låter verkligen som beteenden som skulle kunna skuldbeläggas... saker ändrar inte sin natur för att man kallar dem någonting annat. Vidare dyker våld i hemmet upp som förklaring i samma ögonblick som han nämner att ADHD skulle kunna förekomma även i fina familjer (han hade forskat på rejält mindre bemedlade). Badvattnet verkar räcka för de mindre bemedlade. Helt ärligt stör jag mig lite på resonemanget :cautious:

Den riktiga svarsartikeln var länkad i artikel 1 i posten såg jag när jag läst den. Jag har inte läst svaret.

http://www.huffingtonpost.com/dr-harold-koplewicz/ritalin-gone-wrong_b_1244935.html
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jag hittar mest gammal forskning när jag söker på professorn. Och lite annat om utvekling generellt, inget som känns klockrent vid första anblicken.. Men ska leta lite grundligare när jag får tid..

Jag tror att det skiljer sig ganska mycket kring vad vi anser som "normala" föräldrabeteenden. En del tycker att det är helt normalt att låta barn ligga och skrika, att skratta åt sitt barn när det gör tokiga saker osv.
Men som jag ser det så handlar det också om mer diffusa saker, som spegling.

Jag tänker att man först måste förstå anknytning och mentalisering som grundprocesser, annars bli hela diskussionen absurd.
Här är en länk till tre artiklar som handlar om anknyting i olika former. Klart läsvärd.

http://torwennerberg.se/files/Anknytningx3.pdf

Där har vi dels den desorganiserade anknytningen men även exempel på hur finstilt kommunikation det handlar om även i mer "normala" fall.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Stötte på det här vårdprogrammet där man bland annat kan läsa att
Barns medfödda eller tidigt förvärvade
förutsättningar är den viktigaste orsaken till ADHD, men den miljö de växer upp i spelar mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas. Därför finns det mycket starka skäl att undersöka hur vardagsmiljön är för barn som har den sårbarhet som ADHD utgör. (Socialstyrelsen, 2010.)

http://www.orebroll.se/Files-sv/Örebro%20läns%20landsting/Vård%20och%20hälsa/Psykiatri/Barn-%20och%20ungdomspsykiatri/Dokument/ADHD%20vårdprogram%20+%20bilagor.pdf

Men nu måste jag nog fokusera en stund på mitt examensarbete istället för ADHD ;)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Föräldrar upplever sig ofta som skuldbelagda när för
klaringen till barnens problem söks utifrån förälderns bristande förmåga att spegla och hantera barnet. Om det nu inte är föräldrarnas intoning som brister utan det rentav är en medfödd hyperaktivitet och koncentrationsproblem som ger en ökad känslighet och missförstånd. Om ett barn utan gen för adhd hade inte uppvisat dessa symptom i samma miljö. Vad är det då för mening att djuploda i orsaker och förälders bristande intoning kan vi inte ge råd, stödinsatser och mediciner ändå. Min erfarenhet är att desa barn kan behöva bemötas på ett annat sätt för att missförstånd inte ska uppstå. Min erfarenhet är att det är skillnad på raseriutbrott som i ouppfostrad, dålig uppmärksamhet och raseriutbrott som i jag förstår inte omgivningen eller jag orkar inte med fler intryck.

Sedan så verkar dina länkar snarare stödja att adhd är genetiskt ärftligt och att denna ärftlighet ökad sårbarhet risken för desorienterad anknytning ökar. Men inte att desorienterad anknytning skulle ge adhd. http://www.mbtsverige.se/index.php?s=adhd

"Forskarna såg att en större andel av barnen med gener som visat sig vara anlag för ADHD uppvisade desorganiserad anknytning. Studierna har sedan replikerats och man har då funnit att den biologiska sårbarheten i sig hos barnet inte ger en ökad frekvens av desorganiserad anknytning. Istället är det kombinationen av affektivt störd föräldrakommunikation med barnet och den biologiska sårbarheten som ger en ökad frekvens av desorganiserad anknytning (Bakermans-Kranenburg & van Ijzeendoorn 2007). Forskarna menar att det här beror på att barnets förmåga att stå ut med negativa affekter är nedsatt vid koncentrationsproblem och hyperaktivitet och att det därför blir mer problem för dessa barn när de utsätts för bristande intoning av föräldrarna och för trauma av olika slag. Alla barn med desorganiserad anknytning har inte anlag för ADHD, men de som har anlag har högre risk för psykiatrisk belastning."

och även denna länk stödjer ett ärftligt samband
http://www.orebroll.se/Files-sv/Öreb... bilagor.pdf



Orsaker till ADHD
De exakta mekanismer som gör att ett barn utvecklar ADHD går inte alltid att fastställa. Vetenskapliga studier under de senaste årtiondena har dock visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADHD. Komplikationer som barnet utsätts för under fosterstadiet, förlossningen eller nyföddhetstiden kan medföra ADHD samtidigt som de också leder till motorisktneurologiska
avvikelser och inlärningsproblem. Barns medfödda eller tidigt förvärvade
förutsättningar är den viktigaste orsaken till ADHD, men den miljö de växer upp i spelar mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas. Därför finns det mycket starka skäl att undersöka hur vardagsmiljön är för barn som har den sårbarhet som ADHD
utgör. (Socialstyrelsen, 2010.)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det finns rekomendationer att man ska titta på miljön, eftersom miljön påverkar hur adhd utveklas. Men jag ser en stor fara i att låsa sig i att förklaringen ligger i desorienterad anknytning när det finns mycket som tyder på ärftlighet.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men jag har väl aldrig påstått något annat än att mycket tyder på en genetisk sårbarhet?
Du kanske skulle läsa vad jag har skrivit tidigare i tråden?

Och i mina ögon är det väldigt värdefullt att förstå varför ADHD utvecklas och vilka typer av belastningar som gör att problem uppstår.
För det är ju just det sårbarhet betyder - att det krävs någon form av belastning för att problemen ska träda fram.

Jag tycker också att det är helt galet att avvisa vettiga och viktiga teorier bara för att en del föräldrar känner sig skuldbelagda. Skuld och skam är liksom inte farligt, man måste kunna stå ut i sådana känslor också.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det finns rekomendationer att man ska titta på miljön, eftersom miljön påverkar hur adhd utveklas. Men jag ser en stor fara i att låsa sig i att förklaringen ligger i desorienterad anknytning när det finns mycket som tyder på ärftlighet.

Och jag har skrivit hur många gånger som helst att jag förespråkar en stress-sårbarhetsmodell.

Jag har ALDRIG påstått att orsaken endast skulle ligga i anknytning.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Fast det är inte riktigt så jag menar. Mycket tyder på att adhd är genetiskt ärftligt. Om barnet däremot har adhd så är barnen mer sårbara för andra psykiska besbär om uppväxtmiljön inte är bra, problemen blir värre.
Av vad jag läser från dina tidigare inlägg så verkar du tro att man kan växa ifrån adhd och mognar i sitt beteende. Jag tror snarare att kaoset finns kvar, koncentrationssvårigheterna finns kvar men man lär sig leva. Som vuxen kan man dessuton styra över sitt liv på ett helt annat sätt. Som många i den här tråden beskriver så verkar de utåt sett lugna men innåt sett är de stressade. Jag tror inte det har något alls med omognad att göra utan att det är en genetiskt ärftlig neurologisk skillnad. Jag tror alltså inte att miljön har så stor roll för att en person ska utveckla adhd däremot tror jag den har en viss roll när det gäller att lära sig leva med koncentrationssvårigheter.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Du får ju tro vad du vill men det finns dock forskning som tyder på att miljö spelar roll för utvecklandet av ADHD.

Och det där med mognad vill jag minnas var ett svar på en specifik fråga gällande vissa personer som "växer ifrån" sin ADHD. Det var något av ett sidospår och inte menat så som du verkar ha tolkat det.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jag tycker också att det är helt galet att avvisa vettiga och viktiga teorier bara för att en del föräldrar känner sig skuldbelagda. Skuld och skam är liksom inte farligt, man måste kunna stå ut i sådana känslor också.

Och jag tycker det är helt galet att leta fel hos föräldrarna när det finns så mycket som tyder på att det är genetiskt. Jag tror vi kommer längre på att se föräldrarnas bra egenskaper och stärka föräldrarnas positiva sidor. Däremot så ska alla som arbetar med barn vara observanta på missförhållanden. Vi behöver få människor att våga söka hjälp , klandra sig själva gör många ändå. Det finns historiskt tillräkligt många exempel på hur föräldrar fått skulden när det visat sig bero på helt andra saker so ex en tidigt förvärvad hjärnskada eller att mamman hade röda hund under graviditeten.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Och det finns mycket forskning som tyder på ett genetiskt ärftligt samband. Till och med i länkarna du själv laggt ut. Hade varit intressant om du ville kommentera hur du ställer dig till att man lär sig leva med koncentrationssvårigheter.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Att det finns genetik inblandat betyder inte att det bara är genetik som avgör om en person utvecklar ADHD eller ej.

Jag ser på det på ett annat sätt än vad du gör. Jag anser inte att vi nödvändigtvis behöver hamna i skuldfrågan bara för att vi lägger vikt vid påverkansfaktorer. Allt handlar om hur samhället och de enskilda individerna hanterar den nya kunskapen.

Jag har tidigare i tråden skrivit ett ganska långt inlägg om att jag skulle önska att vi kunde vara mer öppna med att det faktiskt är jättesvårt att vara förälder och att göra rätt. Det är således inte konstigt att man ibland misslyckas, och misslyckanden behöver inte innebär att skulden läggs på föräldrarna.

Det vi däremot kan vinna är mer kunskap och bättre rutiner för hur vi ska arbeta preventivt för att undvika att individer utvecklar psykisk ohälsa.
Jag har svårt att se hur det skulle vara etiskt riktigt att göra på något annat sätt. Prioriterat borde rimligen vara att undvika att ohälsa alls ska uppstå.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Och det finns mycket forskning som tyder på ett genetiskt ärftligt samband. Hade varit intressant om du ville kommentera hur du ställer dig till att man lär sig leva med koncentrationssvårigheter.

Jag tror att man mycket väl kan lära sig leva med koncentrationssvårigheter. Mer eller mindre.
Förhoppningsvis lär sig individen massor om hur denne fungerar och hur denne behöver lägga upp livet för att det ska funka väl.

Jag har dock svårt att se att kraftiga symptom helt kan försvinna enbart för att man lär sig leva med dem.

Och jag tror också att det kan finnas fler anledningar just till att barn med svårigheter klarar sig utmärkt i vuxen ålder, utan anpassning alltså.

ADHD är ju ingen homogen diagnosgrupp och således är det enligt mig självklart att utveckling och förlopp kan skilja sig kraftigt åt mellan individer.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tångbett dåligt?
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp