NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Där vill jag rätta dig. Det är sant att vissa delar i hjärnan "dör" om de inte stimuleras tidigt- med närhet/bekräftelse. De barnen uppvisar ett autistiskt beteende-det är inte samma sak som autism.

Barn med typisk autism som föds hos "normala och kärleksfulla föräldrar" visar upp en rad tidiga symtom: de är ofta extremt "nöjda"- kan ligga vakna i spjälsäng/vagn i timmar utan att höra av sig, kommer inte till föräldrarna när de börjar krypa/går i gåstol, leker bara med hårda leksaker (finns fler tidiga symtom).
Just den här "lättsamheten" hos ett autistiskt spädbarn pratar ju Måns Möller skämtsamt om: "skitenkelt att ha barn, vad snacksr folk om?"

nu kan man screena barn med autism väldigt tidigt och med hjälp av IBT göra livet enklare och trevligare för barnen.

att ha autism är inte att vara känslomässigt underutvecklad. Alla som mött autistiska personer vet att de ofta har viktiga relationer till andrs människor. Att de inte kan samspela ömsesidigt är inte detsamma som att sakna känslor.

De från början friska barnhemsbarn som skadats tidigt i livet saknar ofta förmåga till det.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Den stora skillnaden som jag ser är att med medicin får barnen/ungdomarna (som jag även träffar i jobbet) tillgång till sina egna förmågor. Utan medicinen är det för mycket som stör så de får aldrig komma till sin rätt. Det skapar frustration, ångest och ger i förlängningen dåligt självförtroende. Jag ser på min egen son att hans självförtroende börjar växa och det är så skönt att se. (han har ätit medicinen i 2 år nu.) Han var en pigg och nöjd kille tills han började förskoleklass. Då sjönk allt som en sten. Det tar tid att bygga upp igen, men nu är han på god väg. :)

Min äldsta dotter som är född 3 mån för tidigt har grav ADHD. Hon har medicinerat i flera år, är 14 nu. Visst är det fantastiskt när medicinen kan hjälpa dom att fungera i skolan och kunna fungera någorlunda under skoltid så självförtroendet växer. Vi kämpar ständigt med att försöka öka på självförtroendet på vår tjej som är otroligt känslig och ängslig. Att känna att hon fixar något är fantastiskt! Hon är väldigt väldigt hyperaktiv, är högt och lågt samtidigt och håller på med miljoner saker hela hela tiden. Men med medicinen kan hon faktiskt klara av ett ämne även om det kryper lite vilket i förlängningen gör att hon växer inombords :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Vad skönt att det fungerar för er dotter. Visst är det underbart när man hittar något som verkligen hjälper till. :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av AD

Förresten. Jag hämtade ut concerta för typ två veckor sen, fast jag fick inte concerta för på det märket har dom lagt på nån slags kostnad nu som inte täcks trots högkostnadsskydd? vad fan? fattade inte, vet inte vad jag ska söka på. fick för första gången nån annan variant och har märkt lite skillnad på mig själv även om den är väldigt liten men sega dagar utan aktivitet är jag mkt mer lättretlig etc :(
någon som vet vad det handlar om? det är tydligen bara concerta 54 som det gäller, dom lägre har inte fått samma grej. äter 54-18.
hon på apoteket tyckte också det var konstigt och det var helt nytt när jag hämtade ut sist...
[/QUOTE]
Vad konstigt, speciellt att det bara skulle gälla en viss styrka. :crazy:
Jag hämtade ut Concerta 36 för en vecka sedan. (sonen ska prova det istället för Ritalin). Då frågade hon mig om jag ville ha den dyraste sorten eller den billigaste, för det var hon skyldig att fråga, sa hon. Jag tyckte att hon skulle ta den billigaste. Det är ju dyrt nog ändå. Jag skulle också ha Ritalin 10 mg. Jag fick två sorter jag aldrig hört talas om och ska ringa medicinsk ansvarig och höra så det är ok. Det jag reagerade mest på var att sonen ätit sin medicin i 2 år och det är aldrig någon som frågat detta innan.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

:D
....och du bryr dig ganska mycket, för att vara nån som inte bryr sig.


Men till sakfrågan: Det ÄR bra att kritisk granska orsakerna till de ökande antalen av ADD/ADHD-diagnoserna. Som jag skrev förut: när läkemedelsbolagen är inblandade eller t o m är beställare av forskningsrapporter samt dessutom står bakom stor del av den publika marknadsföringen av en diagnos och dess "lösning" i form av medicin så är det på sin plats att vara vaksam.

Men därifrån till att föra fram anknytningsproblematik som någon större orsak...ptja...känns inte heller så troligt.

Finns nog en hel massa orsaker till att ADHD-diagnoserna ökat. Sedan måste vi ju respektera att folk faktiskt känner att de fått svar på något som tidigare känts obegripligt i deras liv när de väl får en diagnos, samt att de känner en markant förbättring av sin livssituation när de medicinerar.

Har du kikat något på artiklarna jag skrev om? Gör gärna det innan du avfärdar mina argument.

I så fall har jag också fördomar,för jag tycker det står ganska klart att du inte direkt är för medicinering. Sen får du ursäkta,men att snacka om anknytningsproblem som orsak till tex ADHD känns ganska omodernt!

Som ovan. Nu finns det ju faktiskt modern forskning som tyder på att anknytningsrelaterade processer är inblandade. Läs gärna innan du avfärdar.

Det var ett bra förslag!

Inlägg #60 http://www.bukefalos.com/f/showpost.php?p=16158934&postcount=60

är väl ett av dessa. Sedan, efter en så här lång diskussion så blir det väl en del läsande mellan raderna där man ibland träffar rätt, ibland träffar fel. Det är väl en av de oomtvistade nackdelarna med skriftliga forum.

Det där är ett inlägg där jag skriver om normalitet. Jag tror du missuppfattar om du tolkar det inlägget som att jag är emot medicinering.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Barn med anknytningsproblem utvecklar autism. Det går att bryta den innan 4 års ålder.
Detta är vad man kom fram till hos barnen i Rumänien som bara låg i sina sängar utan mänsklig kontakt annat än vid utfodring, tvättning och troka upp efter bajs och kiss.
Dessa barnen hade autisitiska beteende inte ADHD.
Däremot viljestarka barn som alltid får sin viöja igenom och inte är så belöningsbenägen och som fostras med sk fri fostran dvs inga regler alls kan på ytan se ut som ADHD men plocka bort de ur den miljön och sätt de i en miljö med glasklara regler och konsekvenser och ta bort allt så de måste uppföra sig för att få priviligier så kommer dessa barn bli helt förändrade. Det blir dock inte personen med ADHD för deras problem sitter inte i vilja och motivation.
I USA vet jag är överdiagnostiserade på ADHD men jag tror inte det kräver samma stora utredning som här i Sverige. Här får inte vilken läkare som helst skriva ut ritalin (som dottern har) utan det är psykiatrikern eller neurologen. Det minskar risken för överskrivningar.
I USA så verkar överskrivning av mediciner stort vara ett problem medan en annan måste kämpa för att få medicin så man kan få vara ur sängen mer än 1 h om dagen pga smärtor.

Jag har hört mycket som bygger på barnhemsbarnen i rumänien men aldrig att de skulle ha utvecklat autism. Jag undrar om du inte har missuppfattat det?

Jag har väl aldrig sagt att ADHD handlar om vilja och motivation?

I sverige finns det rekommendationer kring att vi ska genomföra utredningar innan ADHD sätts som diagnos. Tyvärr går det inte alltid till så.
Och tyvärr så är det inte så att utredningar ger klara svar - ja eller nej. Det ger en massa material som ska tolkas och analyseras och beroende på vem som tolkar så kan man få olika svar.

Jag tror absolut inte att vi har problem på samma nivå som i USA. Men det betyder inte att vi inte har några problem alls.
Trenderna kommer även hit. Och när normalitetsspannet minskar så passar fler och fler in i kriterierna.

Ja, det är bara psykiatriker som får skriva ut ADHD. Och ja, det är jättebra att det är begränsat. Men jag tror inte det stoppar problemet helt.

Normalspann är väl de som är flest av. Det är ju så man mäter.
Funktionshinder av NPF är inte inom normalspann men om ett gäng med ADHD öppnar eget land så blir det normala ADHD och deras miljö anpassade till dem. Där kan det vara jag som är onormal med funktionshinder.
Nu har jag funktionshinder av andra skäl men om vi bortser från dessa.

Ja jag vet vad normalspann är. Men jag tror inte riktigt jag förstår vad du syftar på nu. Kan du förklara?

Ja, ritalin mm kan ge högt blodtryck därav kontroller.
På vissa antidepp står det att man skall kolla upp vita blodkroppar vilket aldrig görs.
Min dotter har perfekt blodtryck med ritalin.
Jag får kramper av antidepp.
Jag får blackout av Gabapentin och svårt att kissa.
Det räcker med så lite antidepp dom finns i en tramadol så sprattlar jag som fisk på torra land. Samma med theralen. Jag har inte ep.
Mediciner är sällan ofarliga utan kan för vissa bli farliga.
Förvrigt är det bara barn som kollas för blidtryck med ritalin odyl.
Det kollas alldeles för lite med mediciner över lag så man skall vara glad att man gör det med en medicin i alla fall.

Även vuxna går på kontroller. Iallafall inom mitt landsting.

Jag har aldrig påstått att alla andra läkemedel är ofarliga så vet inte vart du får det från?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Du kan ju börja med att läsa exempelvis någon av de artiklar jag hänvisade till tidigare i tråden där man hittat samband mellan ADHD och affektreglering, innan du avfärdar något.

Det krävs inlogg för alla artiklarna. Det man hittar om affektreglering i vanliga artiklar talar just om misshandel och andra ganska osubtila saker.

Jag ser det varje dag. Mindre lyckade samspel mellan barn och föräldrar. På bussen, i affären, på stan osv. Det där subtila som får så väldigt stora konsekvenser.

Eh, jo, det är väl självklart att mängder av mindre lyckade samspel mellan barn och föräldrar förekommer. Är säkert själv skyldig till ett antal av dem. Å andra sidan vet jag inte hur barn skulle bli om de var uppfostrade av känslomässigt nollade, vänliga, robotar heller.

Helt ärligt tror jag någon här ovan hade rätt, vissa neurologiska problem påverkar anknytningen som påverkar föräldrarnas beteende som riskerar förstärka problemet.

Sedan finns säkert ytterligare en grupp med ADHD liknande symptom som kan bero på desorganiserad anknytning som det kallas. (Jag gick lite på det här med att man numera inte skyller anknytningsproblemen på föräldrarna osv. Men när man läser om det handlar det till stor del om att föräldern är både trygghet och farlig. Dvs tröstar och slår.)

Och jag upplever att den inställningen till sin egna barndom är väldigt vanlig även bland människor där det senare visar sig att det inte var så rosenrött som de inbillat sig.
Att "ha det bra" är inte samma sak som att ha fått lära sig att hantera sig själv på bästa sätt.

Jag är nära hundra procent säker på att en psykolog som gräver i folks barndom kommer att hitta problem i samtligas, lite oavsett om de har psykiska problem eller inte. Vem har aldrig i hela sitt liv råkat ut för att någon sa fel sak om att äta broccoli eller om en teckning (alltifrån -fin och -duktigt! till -behöver förbättras kan tolkas som misstag). Men olika barn är kanske lite olika känsliga, rimligen finns det situationer där man inte kan göra rätt.

Ett lite smårolig, eller inte, kommentar man hört ibland är ju att de bekanta som har psykologer och psykiatriker till föräldrar är de mest nerviga. ;)
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Ja man kommer ju oftast inte åt vetenskapliga artiklar om man inte vill betala för det.
Om det var någon särskild du var intresserad av så skulle jag kunna ladda ner och skicka till dig.

Och åter igen så har jag aldrig syftat på att föräldrar måste vara perfekta och ja självklart hittar man skit hos de flesta människor om man gräver. Men det var inte riktigt sånt jag syftade på..

Och JA - barn är olika känsliga. Det är en jätteviktig del i detta.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jag är nära hundra procent säker på att en psykolog som gräver i folks barndom kommer att hitta problem i samtligas, lite oavsett om de har psykiska problem eller inte. Vem har aldrig i hela sitt liv råkat ut för att någon sa fel sak om att äta broccoli eller om en teckning (alltifrån -fin och -duktigt! till -behöver förbättras kan tolkas som misstag). Men olika barn är kanske lite olika känsliga, rimligen finns det situationer där man inte kan göra rätt.

När jag första gången sökte hjälp hos psykvården, som ung vuxen, hamnade jag hos en läkare som la all skuld på mina föräldrar. Inte bara indirekt utan direkt när de åkt 30 mil för att att vara med på ett samtal. Jag var rätt under isen så jag minns inte så mycket, bara att jag valde bort vård utöver medicinering(som jag sedan slutade med på egen hand) eftersom jag aldrig kände förtroende för läkaren.

Jag kan naturligtvis inte vara 100% säker men är så säker som jag ändå kan bli på att psykoanalys eller psykodynamisk terapi inte hade varit rätt väg att gå för mig. KBT och DBT har däremot hjälpt mig mycket.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det låter som om du fick träffa en väldigt dålig läkare, snarare än att det hade varit en terapitradition som inte passade dig.
(Det kanske inte hade passat dig ändå, men det ingår inte i psykodynamisk metod att skylla allt på föräldrarna).

Psykoanalys är extremt ovanligt i sverige idag.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Menar du att vi bör loda djupare för att hitta vilka fel föräldrarna gjort för att deras barn fått adhd innan diagnos ställs. Om vi då utgår ifrån att adhd beror på dålig anknytning och affektreglering och letar fel och eftersom ingen barndom är perfekt så kommer vi hitta fel som föräldrarna gjort. Att leva med adhd innebär svårigheter både för barnet och föräldrarna och syskone , annars skulle ingen diagnos behövts så fel kommer vi hitta Det hittar vi i de mest normala personers uppväxt också. Finns det inte då en risk att vi söker fakta som bekräftar teorin.
Tänk om det är så att adhd är ärftligt i form av ex CNV vilket mycket faktiskt tyder på.
Vad för gott kan då komma av att leta efter felen Hos föräldrarna? Ska vi inte förebygga att barn far illa för barnens skull oavsett vilka följder det kan få? Hjälper det att skuldbelägga föräldrarna till barn med adhd? kommer fler barn få den hjälp de behöver om vi stämplar föräldrarna?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det låter som om du fick träffa en väldigt dålig läkare, snarare än att det hade varit en terapitradition som inte passade dig.
(Det kanske inte hade passat dig ändå, men det ingår inte i psykodynamisk metod att skylla allt på föräldrarna).

Psykoanalys är extremt ovanligt i sverige idag.

Jo, jag borde kanske varit mer tydlig med att de båda styckena i min text inte hörde ihop. Läkaren var väldigt dålig. Vad gäller terapiform så är min erfarenhet, både från mig själv och från andra att det som gör mest nytta för välmåendet är att gå vidare och försöka hantera sin tillvaro och acceptera sig själv i stället för att försöka hitta anledningar till varför det blivit som det blivit. Naturligtvis finns det undantag men jag har bara träffat en person som känt sig verkligt hjälpt av psykodynamisk terapi.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

I USA vet jag är överdiagnostiserade på ADHD men jag tror inte det kräver samma stora utredning som här i Sverige. Här får inte vilken läkare som helst skriva ut ritalin (som dottern har) utan det är psykiatrikern eller neurologen. Det minskar risken för överskrivningar.

Var det Dentaku? som länkade till den här artikeln? Den är ganska intressant
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1994964/
USA hade något högre prevalens än Europa beroende på en viss skillnad i diagnoskriterier, men i huvudsak var det fullt jämförbart.

Finland och Japan hade ovanligt lågt antal fall och ett par länder stack ut åt andra hållet, Jamaica och Thailand i en undersökning, Sydamerika och Afrika i en annan -ovanligt många fall.

The main finding was that the difference in ADHD prevalence between North America and Europe was explained by methodology. Most important, all North American researchers had followed the DSM, whereas many European researchers had preferred the ICD.

The North American rate (6.2%) only slightly exceeded the European rate (4.6%).

Men man vet inte om det är Europa eller USA som använder "rätt" kriterier, de Europeiska är hårdare. Men det verkade i alla fall inte vara amerikansk uppfostran som var problemet.

I övrigt verkar det hamna runt 5% barn med ADHD.

(Sen iofs kan det ju vara så att antalet forskarna bedömde har ADHD i USA inte stämmer med antalet barn som medicineras. Såg inte exakt hur de gjorde bedömningen om ADHD i forskningsrapporterna.)
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Ja man kommer ju oftast inte åt vetenskapliga artiklar om man inte vill betala för det.
Om det var någon särskild du var intresserad av så skulle jag kunna ladda ner och skicka till dig.

Och åter igen så har jag aldrig syftat på att föräldrar måste vara perfekta och ja självklart hittar man skit hos de flesta människor om man gräver. Men det var inte riktigt sånt jag syftade på..

Och JA - barn är olika känsliga. Det är en jätteviktig del i detta.

Jovisst, du kan skicka den sista i inlägget med tre artiklar, den om anknytning och ADHD. Jo jag betalar ibland för artiklar jag vill läsa. Men jag hänvisar definitivt inte till betalartiklar i forum. Jag letade såklart lite relaterade sökningar i Google för att hitta kommentarer eller gratis artiklar, men hittade bara de mest grova beskrivningar av anknytningsteori. Just de du säger det inte handlar om.

Eller så kan du bara nypa några enstaka stackars citat och exempel någonstans ifrån så vi får någon aning om hur du menar med de små fel folk kan råka göra på bussen.

Helt ärligt, jag tror inte din utgångspunkt fungerar, att man skulle kunna lära föräldrar bete sig helt korrekt från bebisstadiet. Jag tror det kan skapa anknytningsproblem. Däremot tror jag helt och hållet på ett liknande område. Man fångar in förskolebarn med vissa problem och tränar på det som behövs under en period och hjälper föräldrarna. Det har tydligen gett strålande resultat (dock inte vad jag läst med ADHD utan interaktionsproblem, däremot finns omdiskuterade träningsprogram för att hjälpa barn med Autism.).
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Haha, jag har också genomlidit en halvtimma med en psykolog som var helt uppåt väggarna (Privat för jag tänkte att det kunde hjälpa dåligt tonårssjälvförtroende.). Hade nästan glömt det tills ditt inlägg, men det gjorde att jag gick in och läste på om psykoanalysen och kände att i alla fall den varianten hon körde på repetition var helt meningslös (och Freud ganska pinsam, även om jag vet att de stigit bort från honom.). (Men det finns ju lågvattenmärken inom alla professioner.). Det var så fruktansvärt fantasilöst -problem? föräldrarna såklart, vad annars! (Som om inte andra forskare kommit fram till att föräldrarnas uppfostran bidrar med kanske 25% av en persons personlighet, resten går på gener och övrig omgivning, vuxna och vänner i unga år).
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Menar du att vi bör loda djupare för att hitta vilka fel föräldrarna gjort för att deras barn fått adhd innan diagnos ställs. Om vi då utgår ifrån att adhd beror på dålig anknytning och affektreglering och letar fel och eftersom ingen barndom är perfekt så kommer vi hitta fel som föräldrarna gjort. Att leva med adhd innebär svårigheter både för barnet och föräldrarna och syskone , annars skulle ingen diagnos behövts så fel kommer vi hitta Det hittar vi i de mest normala personers uppväxt också. Finns det inte då en risk att vi söker fakta som bekräftar teorin.
Tänk om det är så att adhd är ärftligt i form av ex CNV vilket mycket faktiskt tyder på.
Vad för gott kan då komma av att leta efter felen Hos föräldrarna? Ska vi inte förebygga att barn far illa för barnens skull oavsett vilka följder det kan få? Hjälper det att skuldbelägga föräldrarna till barn med adhd? kommer fler barn få den hjälp de behöver om vi stämplar föräldrarna?

Nej, jag menar att det kan vara värdefullt att fokusera på bidragande orsaker för att kunna utforma preventiva program. Och jag ser ingen anledning till skuldbeläggande. Det behöver inte vara samma sak.

(Upprepar mig igen och undrar om jag tappat min skrivförmåga eller om folk inte läser)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jovisst, du kan skicka den sista i inlägget med tre artiklar, den om anknytning och ADHD. Jo jag betalar ibland för artiklar jag vill läsa. Men jag hänvisar definitivt inte till betalartiklar i forum. Jag letade såklart lite relaterade sökningar i Google för att hitta kommentarer eller gratis artiklar, men hittade bara de mest grova beskrivningar av anknytningsteori. Just de du säger det inte handlar om.

Eller så kan du bara nypa några enstaka stackars citat och exempel någonstans ifrån så vi får någon aning om hur du menar med de små fel folk kan råka göra på bussen.

Helt ärligt, jag tror inte din utgångspunkt fungerar, att man skulle kunna lära föräldrar bete sig helt korrekt från bebisstadiet. Jag tror det kan skapa anknytningsproblem. Däremot tror jag helt och hållet på ett liknande område. Man fångar in förskolebarn med vissa problem och tränar på det som behövs under en period och hjälper föräldrarna. Det har tydligen gett strålande resultat (dock inte vad jag läst med ADHD utan interaktionsproblem, däremot finns omdiskuterade träningsprogram för att hjälpa barn med Autism.).

Kan du skriva vilken författare det är på den du vill läsa? Så jag skickar/klistrar in från rätt.

Det efterfrågades referenser på mina påståenden. Ska jag hitta artiklar som dessutom är öppna för allmänheten blir det ett ganska tidskrävande arbete. Och lär bli ett begränsat resultat.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jo, jag borde kanske varit mer tydlig med att de båda styckena i min text inte hörde ihop. Läkaren var väldigt dålig. Vad gäller terapiform så är min erfarenhet, både från mig själv och från andra att det som gör mest nytta för välmåendet är att gå vidare och försöka hantera sin tillvaro och acceptera sig själv i stället för att försöka hitta anledningar till varför det blivit som det blivit. Naturligtvis finns det undantag men jag har bara träffat en person som känt sig verkligt hjälpt av psykodynamisk terapi.

Då förstår jag :)

Vad man känner är hjälpsamt är ju alltid individuellt. Det är därför vi har så många terapiformer som alla fungerar ungefär lika bra på gruppnivå, så man ska kunna välja :)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tångbett dåligt?
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp