Jag tar för givet att det inte är så svartvitt som det säkert kan framstå. Det gäller ju för övrigt för nästan alla komplexa, teoretiska saker, oavsett ämnesområde.
Men om hälften av befolkningen i ett land som Sverige har en otrygg anknytning, så för det för mig tankarna tillbaka till att "trygg anknytning" blir ett slags ganska orealistiskt ideal. Som en beskrivning av en sorts perfekt trygga människor som helt enkelt inte är helt realistiska. Människor är ju rätt krångliga djur.
Jag har inte funderat närmare på saken, men jag skulle gissa att min partner har en rätt otrygg anknytning. Hen är tex faderlös osv. Alltså, vi har så klart pratat om det på en massa vis, men inte i termer av just anknytning. Eftersom vi inte har koll på anknytningsteori. Och vi är båda högutbildade nog att veta skillnaden på att ha koll och att inte ha koll på den typen av teorier.
Jag har en tendens, som jag själv inte ens tycker är jobbig, att vid vissa lägen i nära relationer helt stänga av. Personen är som funnes hen inte, för mig, ungefär. Det är när jag känner att någon form av gräns har blivit trampad på (jag har rätt hög integritet, enligt alla som intresserar sig för sådant). Jag stängs av för personen, och så är det för min del bra med det. Efter inte så värst lång tid (oftast redan samma dag), är jag normalt öppen igen och redo att ta itu med vad det nu var som gick snett mellan oss. För mig är det här inte ett problem, det är en typ av reaktion som jag numera är van vid hos mig själv. För mig berättar reaktionen att tex partner trampade på en av mina gränser, och jag drar mig tillbaka automatiskt för att laga gränsen, typ.
Men min stackars partner! Hen tycker att de här tillfällena hör till livets värsta ögonblick. Hen är ÖVERTYGAD om att jag kommer att dumpa och hen har till och med svårt att småprata om dessa tillfällen när jag av någon anledning kommer att tänka på dem. Partner kommer ALDRIG att tänka på dem, hen håller dem ifrån sig med all kraft när hen inte tvingas hantera dem.
Där tänker jag att våra olika nivåer av trygghet i relationer, inte direkt är till fördel för oss. (Överlag har vi ett väldigt enkelt och konstruktivt förhållande, det här händer kanske en gång om året eller så.)