Sv: Nosen upp
Först av allt; kontrollera bettet, är det lagom långt? Jag har fått lära mig att det pasar när bettringarna hamnar precis mot kinderna då man håller i bettringarna och drar isär dem (i hästens mun). Är det längre kan det störa hästen. Den kan även ha ont i munnen, men det är svårare att upptäcka, att kolla tänder, gom och insida av kinder efter skador är också viktigt när hästen säger ifrån. Kontrollera även sadeln om den verkligen passar, eller stör hästen.
Många hästar har även låsningar i kroppen som kan behöva rättas till av Equiterapeut eller hästkiropraktor.
Träningstips om hästen är fräsch och utrustningen passar:
Min häst är också väldigt känslig i munnen och PIGG vilket ibland resulterar i att han springer iväg i tölten med näsan i vädret och tar jag hårt i tyglarna i det läget så gapar han, spänner sig och skjuter fram underhalsen. Så det försöker jag låta bli. Genom att lära mig att stanna med kroppen istället för bara händerna. Till exempel genom att andas ut tungt och krama om med benen samtidigt som jag lätt kramar tyglarna och ger snabb eftergift, fungerar det inte vid första signalen, upprepa ytterligare tills hästen stannar, det kommer att gå bättre och bättre ganska snabbt. Viktigt att aldrig försöka stanna genom att dra i båda tyglarna och spjärna med fötterna, det går inte vidare bra. Det bara sabbar koncentration, form, sits, kommunikation -allt!
Jag har inte haft honom så länge och vi har tränat mycket från marken, jag har tömkört och dubbellongerat/ tömkört på volt för att stärka hans överlinje. På en häst som gärna går för högt med huvudet blir ryggen och halsen som en hängmatta i extremfallet, det man vill är att de skall vara som en bro. På fackspråk när den går fel är överlinjen konkav, och när den går rätt är den konvex.
jag har också bytt sadel till en bomfri! Han har blivit mycket mjukare och mer avslappnad i gången sedan jag provred honom i hans gamla bomsadel. Där kändes skillnad direkt, hade med mig en bomfri på provridningen också, och vi växlade sadel och säljaren såg ockå klar skillnad. Och då hade han ändå en mycket dyr och fin dressyrsadel.
Hursomhelst, jag har tränat formen mycket både via tömkörningen och från ryggen, jag har tränat på att få honom lugn och avslappnad i skritten, kunna göra halt och starta utan att han "tappar ryggen" och kör upp huvudet och slarvar iväg. Det är svårt, men det går framåt.
När han taktar och får bråttom har jag istället för att bara dra i tyglarna gett honom annat at tnka på genom att styra korta svängar sick sack över stigen eller flyttat honom för skänklar fram och tillbaka, det måste inte vara perfekta öppnor& skänkelvikningar utan skall mest få honom att lysssna på mig och vara koncentrerad så att han hänger med i svängarna. Samtidigt som jag gör en mängd halvhalter.
Halvhalterna är jätteviktiga, får man inte igenom dem alls, så kan man nog säga att det är nyckeln till problemet som nu uppstått!
Halvhalterna gör du hela ridturen så snart du känner att han vimsar iväg från dig.
Hursomhelst, ibalnd är han väligt "på" och då kan stannar jag honom helt och hållet och låter honom stå stilla mean jag andas djupt och lugnt för att han skall coola ned sig innan vi går iväg igen. Jag har också koncentrerat mig mycket på att bestämma vilket bakben jag vill att han skall starta med. Dvs jag försöker att känna vilket som står längst bak och då driver jag igång hästen på den sidan om du förstår vad jag menar? jag driver alltså inte med båda skänklarna utan bara den ena, eller klämmer till med skinkan på ena sidan, beroende på hur uppmärksam han är.
När jag skll tölta börjar jag med att förbereda honom genom att korta ner tempot till långsam skritt och gör halvhalter tills han är uppmärksam, sedan bestämmer jag vilken sida vi skall starta med och försöker driva in det bakbenet under honom via en öppna eller en skänkelvikning, smyger igång i starten, och när takten börjar komma byter jag sida så att säga och försöker driva in det andra bakbenet, sedan brukar det gå att rida rakt fram. Så snart han springer iväg och/eller tappar takten är det halvhalter som gäller och att driva in bakbenen, ett efter ett.
Det fungerar jättebra för mig, hans form blir bättre och bättre och han blir mjukare och mjukare i munnen.
När han blir lydigare, och du blir tydligare i dina signaler och mjukare i hjälperna kommer han att sluta gapa och gå emot.
