Ni som studerar/studerat på universitet!

[glittra]

Hur har ni gjort? Visste ni direkt vad ni ville bli? Började ni på ett program men bytte sedan? Vill gärna ha lite tankar och erfarenheter. Finns det några universitet som är bättre/sämre? Vet ju att Lund och Uppsala anses som väldigt bra men det finns ju så många fler. Hur gick det med boende? Flyttade ni långt hemifrån? Frågorna är många

Blir så tacksam för allas åsikter och erfarenheter!

Mina erfarenheter:
Jobbade ett halvår efter studenten (hade läst natur) och var efter det extremt pluggsugen. Visste att jag ville till en traditionell studentstad och för mig innebar det Lund eller Uppsala. Flyttade ca 50 mil till Uppsala och älskade staden från första stund. Läste fristående kurser (humaniora) i ett år för att det var roligt och bodde sedan ett halvår utomlands i väntan på höstens programstarter. Flyttade tillbaka till Uppsala och läste till civilingenjör i energisystem. Läste under studietiden till ett flertal kurser inom miljö- och hållbar utveckling samt mer humaniora så att jag förutom civilingenjörsutbildning även har en filkand. För mig var det väldigt bra att få pröva på universitetsstudier innan jag började på ett program, humaniora och samhällsvetenskap är generellt sett mindre betungande att läsa än teknik.

Jag trivdes fantastiskt bra med att plugga i Uppsala och vi hade en väldigt fin gemenskap i min klass och som @hvala nämnde en väldigt bra "nollning". Det finns dock väldigt många bra civilingenjörsutbildningar exempelvis Chalmers, KTH eller i Linköping eller Luleå.

 

[saraaandersson]

Nu börjar jag känna att det är dags att ta tag i studierna igen! Har jobbat ett par år och har fått väldigt mycket nyttig erfarenhet men börjar nu känna att jag inte riktigt kommer vidare.

Jag gick sam/ekonomi på gymnasiet med VG i princip alla ämnen, MVG i några och G i några. Jag inser nu i efterhand att det var fel linje för mig då jag vill studera något som har med natur att göra. Hur har ni gjort? Visste ni direkt vad ni ville bli? Började ni på ett program men bytte sedan? Vill gärna ha lite tankar och erfarenheter Jag har varit inne på olika universitets hemsidor samt studera.nu men blir mest snurrig.
Jag funderar på om jag ska gå ett naturvetenskapligt basår för att få de kurser som jag inte läste i gymnasiet och sedan ev. söka till civilingenjör inriktning energi- och miljöteknik. Finns det några universitet som är bättre/sämre? Vet ju att Lund och Uppsala anses som väldigt bra men det finns ju så många fler. Hur gick det med boende? Flyttade ni långt hemifrån? Frågorna är många

Blir så tacksam för allas åsikter och erfarenheter!

Jag gick Barn och fritid på gymnasiet. Under sista året bestämde jag mig för att jag ville arbeta med hästar. Efter gymnasiet gjorde jag praktik och jobbade för små pengar i stallet 1½år + som vikarie på förskola. Jag sökte in till Hippolog utbildningen, inriktning islandshäst och kom in. Utbildningen (universitet) är 3år och jag flyttade 60mil hemifrån. Klart det bästa jag har gjort! Blev klar i juni och har sen dess jobbat på heltid med islandshästar/med eget företag .. går redan plus i kassan har haft få lediga dagar i sommar kan jag väl säga och jobb från att jag vaknar tills jag går och lägger mig.

 

[tolksele]

@tolksele Huh? Vilken otroligt motiverande kommentar....

Fast hon hade säkert rätt och det funkade.. Vi är inte om alla andra i vår familj

 

[AgentCarter]

Jag har läst lite olika, först ett basår på berskolan i filipstad då jag tänkte bli bergsingenjör.
Blev på smällen, tog sabbatsår och började jobba inom hemtjänsten, insåg att det var vården jag ville jobba inom.
Fick barnet, började plugga till receptarie på distans när han var sex månader, gick in i en mindre vägg lagom till innan jul och hoppade av.
Nästa år, nya tag. Nu höll jag ut ett helt år innan jag sa "Men jag vill inte stå i affär?" och tog studieuppehåll så jag kan fixa några tentor inom vårdrelaterade ämnen.

Nu jobbar jag inom hemtjänsten (vilket jag gjort under hela studietiden) och ska bli undersjuksköterska
Sjuksköterska vill jag absolut inte bli, om jag ska läsa för att få dåligt betalt får det vara något kort.
Har också haft mycket press hemifrån om att studera, var den "smarta" alltid men har troligtvis en diagnos med koncentrationssvårigheter som jag inte upptäckt innan då jag aldrig behövt anstränga mig.
Så något positivt från dessa åren finns i alla falll
(sen har jag inga skulder till csn heller)

 

[Hagens_Zorba]

Det kan vara bra att veta att det talas om att dra in basåren här och var. Stockholms Universitet ger, enligt en av de ansvariga, basåret för sista gången och med cirka hälften av platserna jämfört med tidigare år. Om jag minns rätt så har även Örebro Universitet dragit ned på sina basårsplatser. Detta delvis för att basårsutbildning inte ligger i universiteten och högskolornas egentliga uppdrag men också av ekonomiska skäl.

Jag ska läsa basåret på SU i höst, märkte att det bara fanns ca 100 platser istället för tidigare ca 250, så intagningspoängen låg på över 19. Dock hittar jag ingen info/källa på nedläggningen, har du nån länk?

 

[Kofunda]

Jag ska läsa basåret på SU i höst, märkte att det bara fanns ca 100 platser istället för tidigare ca 250, så intagningspoängen låg på över 19. Dock hittar jag ingen info/källa på nedläggningen, har du nån länk?

Nedläggningen har diskuterats fram och tillbaka och det har varit en eller ett par artiklar i Universitetstidningen, men jag har inte sett (eller letat) något elektroniskt. I den första artikeln jag läste så "ville" universitetet lägga ned basåret redan efter läsåret 13/14. Jag har även pratat med Björn (en av de ämnesansvariga som du kommer träffa i höst på basåret) och annat folk med mycket god insyn. Dock så finns det många som ideologiskt tycker om basåret som företeelse och därför så kanske det kommer att överleva i någon form trots allt. Enligt en av de jag pratat med (inte Björn) så pågår det en nationell diskussion inom universitetsväsendet om basåren som företeelse och han trodde, tyvärr, att basåren kommer att försvinna.

Mitt tips till alla som funderar på att läsa basår är att försöka göra det förr än senare.

 

[engill]

Jag känner igen det där. Jag hade ett väldigt tryck på mig, framför allt från min far, att börja läsa nånting. Är dock oerhört glad att jag ignorerade det och faktiskt väntade tills jag var redo och motiverad att börja läsa. Vad det gäller okvalificerat jobb så har jag hoppat runt bland de mest spridda yrken och fått min dos av nytt och utveckling på den vägen. Vill man absolut vara kvar i samma branch kan jag tänka mig att det tar stopp efter ett par år om man inte utbildar sig vidare.

Ja, i min familj har vi läkare, jurister, ekonomer, lärare, musiker etc. så man ses väl lite som svarta fåret (vilket jag redan är då jag håller på med hästar och inte musik) för att man inte har börjat studera än ...
Får man skryta så är jag otroligt stolt över de företag jag har jobbat på, de största i respektive bransch och har alltid fått väldigt fina referenser. Men det är just det att man inte kommer längre, man fattas något utan en utbildning (tycker jag).

 

[engill]

Nu har jag kollat igenom alla universitet och civilingenjörsutbildningar jag har hittat och de som verkar intressanta är följande:

Linköpings universitet har basår 60p där krav är Fy A och Ma B, dispens kan ges för Fy A. (Jag har inte Fysik A).
De har även Civilingenjör i energi - miljö - management, 300 hp.
KTH har basår 60p där krav är Ma B lägst betyg G. KTH Sthlm har endast start höst, KTH Haninge har både höst och vår. Klarar man alla kurser är man garanterad en plats på någon av KTHs utbildningar
De har även Civilingenjör Energi och miljö 300 hp. Detta var ju väldigt positivt trots att jag inte vill bo i Sthlm ..
Lunds universitet har basår 60p där krav är Ma B. Klarar man alla kurser har man garanterad plast till en högskoleingenjörsutbildning och behörighet till ingengörjsutbildning. De har även fler civilingenjörsutbildingar.
Uppsala universitet har basår 60p med platser reserverade för civilingenjörsprogram. Tyvärr har de inte riktigt rätt civilingenjörsprogram.
Karlstad universitet har basår 60p och dessutom civilingenjör energi- och miljöteknik


Jag vet att även Örebro har basår men tyvärr ingen ingenjörsutbildning. Jag tror jag skulle trivas väldigt bra i Örebro men känns onödigt att bo någonstans i bara ett år? Dessutom verkar det ju vara smartare att ta basår + utbildning på samma universitet då man ofta är garanterad plats efter basåret. Tänker jag fel?

 

[Gabby_Ossi]

Kan tillägga att om du funderar på Lund så är det nog Ekosystemteknik som är mest lik den inriktning du funderat på innan!

 

[vildros]

Hej!

Jag vet flera som läst i Lund, Uppsala, Karlstad (de jag känner har läst lärareprogrammet, det är ju stort där) och Linköping (alla har läst nån form av naturinriktat program, det är stort där) och alla har trivts väldigt bra. Sthlm/Lund/Uppsala har ju vissa utmaningar med boende, även om det tycks lösa sig på ena eller andra sättet. Vet ingen som pluggat i Örebro, men min bästis bor/jobbar där och trivs bra.

Fundera på hur viktigt studentlivet är för dig, dvs det man gör utöver studierna. Är det viktigt, då kanske du ska undvika Sthlm, och kanske rikta in dig på Lund eller Uppsala. Många mindre städer har riktigt bra studentliv också, t.e.x Umeå och Kalmar/Växjö.

För mig var studentlivet jätteviktigt. Jag valde att läsa hela min utbildning i Skottland, och där finns alltid en väldigt aktiv kår på alla universitet. Jag var med i flera olika sportklubbar bland annat, och det fanns massa studentföreningar, fester, nollning och andra aktiviteter. Tror allt runtomkring var särsklit viktigt för mig, eftersom jag inte visste vad jag ville bli. Hoppade på en utbildning med 50/50 spanska och internationella relationer, men bytte ganska omgående spanskan mot juridik. Har många gånger blivit ifrågasatt varför jag inte läste något mer användbart, men varför läsa till typ mäklare om jag inte känner något speciellt för det yrket? Nu fick jag jobb (de sökte någon med högskoleutbildning i 'vad som helst' och gillade att jag pratade engelska och hade varit engagerad i kårarbete) Hade jag inte fått jobb, hade jag sökt en KY-utbildning (Yrkeshögskola heter det kanske) för att rikta in mig på ett bristyrke. Jag har jobbat extra vid sidan av studierna och kan därför ta fullt CSN-lån i åtminstone 3 år till, så vill jag skola om mig om några år kvarstår möjligheten.