Ni som fött barn

[B&B]

Sitter här på väg att gå över tiden och funderar på hur det kommer att starta... Skulle vara spännande att höra om era förlossningar. Kom bebben i tid? Hur började det? Kunde ni ana att "idag blir det", eller kom det som en chock?
Hur lång tid tog det från första värken, eller hur det nu började, tills bebben var ute? Vilken smärtlindring använde ni och hur var tiden efteråt? Berätta lite för en otålig förstagångsföderska

 

[Ginne]

Sv: Ni som fött barn

1:an kom en dag efter utsatt tid, det var världens längsta dag... 2:an (som läkaren sagt inte skulle gå över tiden) kom en vecka sent,jag hade nästan gett upp om att han överhuvudtaget skulle komma ut! Inte kom det som en chock,men inte kunde jag ana när det skulle bli.

 

[vargen]

Sv: Ni som fött barn

Jag vet inte om jag bör tala om det här... Första barnet kom 2 dagar före BF, det började med kraftiga värkar och att vattnet gick. Det tog drygt 36 timmar och var rätt kämpigt, till slut fick hon tas med klocka då hon fastnade i bäckengången och fick dåligt med syre... Ingen bedövning/smärtlindring under förlossningen, men lokalbedövning när jag sedan syddes ihop av kirurg... 37 stygn. Vi sov båda två i nästan 22 timmar efteråt.

Andra barnet kom 4 dagar efter BF, började på samma sätt som med storasyster, det tog 5 timmar och gick som en dans. Ingen bedövning/smärtlindring under förlossningen, sydde 6 stygn (med lokalbedövning).

Jag kan tillägga att inte upplevt någon av ovannämnda förlossningar som någon skräckupplevelse eller jättejobbig på annat sätt. Jag är nu i vecka 31 med mitt tredje barn och jag ser fram mot förlossningen.

Lycka till med graviditet, förlossning och föräldraskap. De har alla sin charm.

//Celia

 

[shady]

Sv: Ni som fött barn

Vill inte heller skrämma dig nu.

Första född 4 veckor och 4 dagar för tidigt. Igångsatt och tog 4 dygn.

Andra enligt mig övergången 1 vecka men enligt mödravården född ca 3 veckor för tidigt. Värkarna kom igång av sig självt, något så fruktansvärt att ctg inte kunde mäta utan bara blinkade. Tog hinnorna, men missfärgat fostervatten. Blev akut snitt.

 

[mimmipigg]

Sv: Ni som fött barn

De flesta förstagångare går ju över tidigare var det en gräns vid 14 dagar över innan man sattes igång nu tror jag att det görs nogrannare kontroller istället.
Med min första gick jag över 1 månad och 1 dag, det var drygt!!
De andra har varit planerade snitt så det har jag vetat precis när det varit dags.

 

[aldente]

Sv: Ni som fött barn

Min första kom en dag tidigare än beräknat ,hade första värken kl:7 på morgonen hon är född 17:45 så det var en arbetsdag. Jag andvände lustgas och akupunktur. Direkt efteråt kännde jag mig som Hulken ,helt otroligt vilka krafter man har när dom behövs.
Jag hade drömt att det skulle snöa den dagen jag skulle föda och det gjorde det men bara så det täckte marken, lagom.... Väntar nu nr2 i aug så snö skall vi nog slippa denna gången.

 

[Snurrfian]

Sv: Ni som fött barn

Ärligt talat är det inte bra att läsa sånt här... Men har du bett om det så...
Elin hade bf 2 juli, ca 14 dagar efter det hade inget hänt, jag fick åka in på koll och blev inskriven dagen efter för en "snäll" igångsättning... Det var på torsdagen, sen låg jag inne utan att något hände till lördag då jag fick åka hem på permisson, söndag morgon började jag känna lite välkar och på sön efm fick vi åka in och kolla upp, hade jag itne blivit ingångsatt så hade jag fått åka hem igen, nu ville de ha kvar mig, sen gick tiden med värkar som blev kraftigare men inget mer som hände... Måndag kväll tog läkaren beslut om akutsnitt, det var mest av humanitära skäl just då men där de väl plockade ut henne 10 min i tolv så såg de att hon låg fel med ansiktet först och hade inte haft en chans att komma ut...

Den här gången kommer jag återigen att försöka få en vaginal förlossning men enligt min BM kommer jag inte att få har värkar lika länge pga att det kan göra med skada än nytta.

Men jag kan berätta lite uppmuntrande oxå! Ena kompisen som var på våran bröllopsfest kände absolut ingenting förutom att hon var trött, så hon åkte hem och lämnade sambon kvar, framåt två tiden gick vattnet och hon började jaga rätt på sin sambo som var på efterfest... Sen fick de skjuts in av sambons pappa, och vid elva tiden på fm är deras grabb född! Han blev född drygt två veckor före bf kanske ska tilläggas.
En annan kompis gick vattnet för på kvällen, men hade inga värkar som i samråd med förlossningen gick hon och la sig, sov gott hela natten, åkte in på koll på fm, sen tillbringade restän av dagen på olika cafér och resturanger för att sen åka tillbaka in på kvällen och hennes grabb blev född strax efter midnatt... Hon hade knaptt kännt av värkarna och ville egentligen åka hem, men BM talade om att hon var nästan 9 cm öppen och absolut inte fick åka hem... Då hade hon gått över tiden drygt en vecka...

 

[gladys]

Sv: Ni som fött barn

Sonen är född 2v före bf (enligt bvc) ganska exakt på datumet enligt mej. Det var ett planerat snitt eftersom han var så stor (4.805g).
Allt gick jättebra och jag hade inte ont efteråt. Tyvärr gav dom mej för mkt lugnande så jag minns nästan ingenting...
Det kändes jättekonstigt att veta att på "måndag kl.15:30" ska jag föda barn..

 

[gladys]

Sv: Ni som fött barn

En tjej som jag pratade med på bb hade varit på kontroll hos bm. Jag tror hon gått över tiden också.. Iaf var hon ?cm öppen och fick ila till sjukan. Väl framme var bäbisen ute på en timme. Inge ont hade hon heller.. hoppas du har samma tur. Skulle vara kul att höra hur det går...

 

[B&B]

Sv: Ni som fött barn

Det är lite läskigt att läsa om de förlossningar som tagit tid och så men man får låta bli att bli uppskrämd av dem, man vet ju att allas förlossningar är olika. Men klart man hoppas på en snabb som dessutom inte känns så mycket som vissa tydligen haft turen att vara med om! Att man är överburen först efter 42 veckan har de talat om men jag kallar mig överburen redan nu, trots att jag hade datum igår! Är väl så på slutet, man VILL ju så gärna ha ut bebben! Tack för alla svar, hittills, lyssnar gärna på fler storys. Så får ni väl höra sen, hur de gick

 

[Jippo]

Sv: Ni som fött barn

Du ber om det så... :smirk:

Mina första svaga värkar kände jag på mogonen vid 05 tiden 2 dagar innan bf. Gick hela dagen med värkar och åkte in på kvällen för att konstatera att jag var öppen 2 cm och fick åka hem.... In på natten igen pga onda värkar och fick då bricanyl och smärtstillande för att kunna sova...Vaknade på morgonen utan värkar och fick åka hem då jag fortfarande var öppen 2 cm....Värkarna började igen på fm, gick hela dagen med dessa och åkte in på kvällen igen och tänkte att "NU DÅ", nähe, öppen 3 cm.... HOPPLÖST! Låg i badet fram tills 02, med värkar var 5:e minut och efter det tyckte BM att jag skulle sova så jag fick bricanyl och smärtstillande igen.... Vaknade vid 8 på mogonen (bf-dagen) utan värkar och tänkte att "det blir aldrig nån bebis!!!" men då blev jag igångsatt på förmiddagen av en barmhärtig doktor! Värkarna satte igång direkt med hjälp av droppet och vid 13 tiden bad jag om EDA (underbart!). Lustgasen hjälpte också jättebra när man fick in tekninken. Hinnorna sveptes och ut forsade missfärgat fostervatten, men ctg-kurvan var fortfarande fin. Jag fick lite mer bedövning (västerviks-bedövning) för att mjuka upp kanterna på livmodertappen men den ville inte mjukna så jag öppnade mig inte mer än 8 cm. Bebisen tryckte på nåt vansinnigt och för att jag inte skulle hinna få krystvärkar och inte vara helt öppen, och för att kurvan började svikta bestämdes det för akut snitt. Kl. 20.43 på kvällen för sitt bf kom lilla Hannah ut Det tråkigast och jobbigaste av allt var väl efteråt, när livmodern inte drog ihop sig pga utmattning och jag inte slutade blöda, så doktorn höll på i en timme och försökte sy ihop mig medan pappan och lilla Hannah fick vara ensamma uppe på förlossningen...

Lång lång väntan och arbetssamt var det, men det var det definitivt värt!!

En annan, bättre story, är min kompis förlossning som förstföderska. Vattnet gick på morgonen vid 06, sen gick hon med småvärkar hela dagen, var i stallet, handlade osv. Åkte in på bb vid 18 och var helt öppen och det var bara börja krysta så 45 minuter senare är bebisen ute! Utan att spricka alls! Fantastiskt. Så det är så himla olika, även om man kan förbereda sig litegrann, så kommer bebisen ut förr eller senare på nåt sätt men det är EFTER förlossningen som det verkligen börjar. Försök att tänka lite på den tiden och förbered dig mentalt för att komma hem med en bebis. Tror det är lätt att fokusera på just förlossningen, men efteråt inser man att det är DÅ det börjar! Lycka till!

 

[caradan]

Sv: Ni som fött barn

1:a kom i v 39+4 efter igångsättning, förlossningen tog 4 timmar från första värk tills han var ute.
2:a kom oxå i v 39+4 fast av sig själv :-), förlossningen tog 45min från första riktiga värken.
Med 2:an så hade jag inge förvarningar alls, utan allt startade på natten och jag vaknade av det.

 

[Tokmaja]

Sv: Ni som fött barn

För det första gick jag 9 dagar över tiden innan något alls hände.. inte en känning.
Så på den 9e +dagen (de längsta 9 dagarna i mitt liv tror jag...) så började jag få regelbundna sammandragningar, inget som gjorde ont, men jag kände av dem, var 10:e minut.
De höll på i stort sett hela dagen tills vi närmade oss kvällen, jag kände mig kissanödig och gick på toa, då gick vattnet vid 21 tiden.
Det var lugnt ett tag och sedan började värkarna sätta igång efter 1-2 timmar. Orkade vara kvar hemma tills klockan närmade sig 3, då åkte vi in.
Fick duscha, hjälpte inte, fick lustgas, hjälpte inte tyckte jag mer än att jag mådde illa...
Under förlossningen sen fick jag bäckenbottenbedövning, hade varit bättre utan.... för de gjorde FRUKTANSVÄRT ont, och sen föddes han då 8,36 .

mer än så vill jag inte berätta då det in lämpar sig för en som inte fött än.. :smirk: MEN om någon börjar spruta med en "bedövningsspray" i underlivet, kasta ut dem genom fönstret, det var nog det värsta under hela förlossningen och det har gjort att jag fortfarande är rädd för en ny förlossning... det sved så det heter duga... sen så sydde hon ihop mig utan bedövning, heller ingen höjdare...
Be om riktig bedövning om du inte skulle ha hunnit fått eda, vilket jag inte hann att få (det gick för fort), för att sy utan bedövning... det är inget jag unnar någon...

 

[ecssory]

Sv: Ni som fött barn

Nu har jag hört flera bli ihopsydda utan bedövning och som reagerat precis som du, ihopsydd utan bedövning???
Vad är det för dumheter?

Är det något om att "riktig kvinna som nyss gått igenom en förlossning och spruckit upp till käkarna klarar att bli sydd utan bedövning" eller "hon är så lycklig över sitt barn så hon märker nog inget" eller "kroppen brukar vara fullsmäckad av endorfiner efter en förlossning så vi kör på"???

Var med Xét till akuten då han fått en inflammation under pungen. De snittade honom utan bedövning då läkaren menade att det var så inflammerat att bedövning inte skulle ta MEN han blev även ihopsydd utan bedövning och det blev ett ramaskri från övrig läkarkår där två överläkare ville att sambon skulle anmäla läkaren för att han syddes under pungen utan bedövning...och ja...det gjorde ont - han skrek väl ungefär lika högt och primitivt som en födande kvinna.

 

[shady]

Sv: Ni som fött barn

Blev också sydd utan bedövning med den första. Skulle ta lustgas men blev dålig av den och skrek åt dom att sy så jag kom därifrån. Så det var mitt egna val. Kände det ändå inte så det känns som att det kvittade.

 

[Tokmaja]

Sv: Ni som fött barn

Till mig sa hon "nu är du så tilltrasslad här nere i alla fall så det gör nästan ondare med bedövningssprutan än de fyra stygn jag behöver sätta" och vad sjutton visste jag om det... jag har aldrig varken blivit bedövad eller sydd där nere förrut...
Men efteråt har "sjukhusfolk" skrikit rakt ut när jag berättat det!!

 

[Heira]

Sv: Ni som fött barn

Säger som flera andra, jag kanske inte borde skriva något, men nu har du ju trots allt bett om det.

Slemproppen började släppa en måndag, och från det att den börjat släppa så började jag känna av molande mensvärk. Det var ca 10 dagar innan bf. På fredagskvällen kände jag mig extra rastlös och började även få lite starkare förvärkar än jag hade haft tidigare, och det kändes verkligen som om det inte var lång tid kvar.
Jag kunde inte sova något, utan satt framför datorn (vad annars? ;-) ) och försökte fördriva tiden, och varvade det med att vanka omkring pga den rastlösa känslan i kroppen. Kändes även som om jag läckte fostervatten (vet fortfarande inte om jag gjorde det..) och det knakade och hade sig i magen.
Vid tre på natten satte värkarna igång lite smått, men helt hanterbart, och tio över fem gick vattnet med dunder och brak när jag ännu en gång gett upp tanken att sova och skulle resa på mig.
Efter det satte värkarna igång mer ordentligt och ett par timmar senare så åkte vi upp till förlossningen där värkarna självklart avtog.

Om man räknar från första värken så tog det ca ett dygn innan tösen kikade ut, men eftersom jag blev igångsatt med dropp pga mekoniumfärgat fostervatten och avstannat värkarbete så kanske man räknar från det att de satte droppen? Då tog det ungefär 11 timmar.

Jag använde mig till att börja med lustgas, sen väntade jag bara på att jag skulle ha öppnat mig tillräckligt för att få EDA, och det var underbart! Fick vila en stund innan det var dags att krysta. Enligt BM så biter inte EDAn på krystvärkarna (??) så då hade jag lustgasen i högsta hugg igen.

Efteråt... ja, först när bebis var ute så var det självklart underbart, det finaste i världen låg ju där på mitt bröst, men sen när BM började mummla om att jag spruckit lite så blev det mindre kul. Fick först bedövningsspray, visst svider den lite, men om man jämförde med resten jag var med om sen så var det ingenting. Två bedövningssprutor satte de också och jag var nära att sparka BM i ansiktet.
Efter att ha försökt tråckla ihop mig i en timme så fick jag åka upp på operation istället och sys där i ytterligare 2 timmar... Hade råkat ut för en total sfinkter ruptur plus en inre bristning på 10 cm...
Väl nere på BB så var jag bedövad från brösten och neråt i flera timmar, och det var inte roligt de första månaderna efter förlossningen. Som tur är så är det väldigt få som spricker såpass mycket, så oroa dig inte för det, chansen är väldigt lite. Runt 2% har jag hört. "Tyvärr" blir det ingen andra vaginal förlossning för min del pga bristningen...

 

[B&B]

Sv: Ni som fött barn

Oj oj oj... Sitter fortfarande och väntar på förlossningsstarten och följer med skräckblandad förtjusning era berättelser! Antar att hur mycket man spricker inte har med arvsanlag att göra, men vore skönt om det var så för min mor berättade att hon aldrig behövt sys, och hon har fött tre barn vaginalt och vi har legat på mellan 3-4 kg. Men men, får se hur det går...
Är extremt spruträdd så hoppas klara mig på lustgas, men kanske är förlossningssmärtorna värre så man klarar vilka sprutor som helst trots rädsla?! Jaja, berätta gärna fler storys, så får ni väl höra min för eller senare! Är bf+2 idag!

 

[Heira]

Sv: Ni som fött barn

Jag är också väldigt spruträdd, och nojjade mig över det här med EDAn hela graviditeten. Men när jag väl låg där så tänkte jag inte på sprutan, det enda jag ville ha var smärtlindring. Så man kan ju ändra sig...
Men alla förlossningar är ju olika, endel upplever det inte som lika smärtsamt som andra, så det är svårt att veta hur det blir just för en själv. Man får nog vara öppen och förberedd på att det mesta kan hända. Lycka till när det väl är dags!

 

[shady]

Sv: Ni som fött barn

Var aldrig någon som reagerade på det. Fast jag kommer inte heller ihåg om jag var så pratglad om det. I mitt fall var det 2 stygn.