nervositeten

mandaaa_

Trådstartare
Sambon har nyss bokat in en kurs för mig hos en väldigt duktig tränare på lördag.
Jätte kul, verkligen.
Förutom att jag alltid blir så äckligt nervös och rädd för vad folk runtomkring ska tycka om mig, min hund och hur långt vi kommit.
Jag är väldigt ny på hundfronten och vi har inte ens kommit till momenten i LK2 på träningen :angel: och de övriga som ska vara med på kursen har med all säkerhet kommit VÄLDIGT mkt längre.

Hur gör/tänker ni när ni ska vara med på en kurs för en riktigt duktig tränare och alla andra kommit mkt mkt längre än er ?
Jag må vara fjollig men jag blir så äckligt nervös för att folk kommer skratta/prata bakom min rygg.
Så hjälp mig få bort alla dumma tankar :banana:
 
Sv: nervositeten

De kommer inte att skratta åt dig! Alla har varit nybörjare.

Alla är där för sin och sin hunds skull. Inte för att göra sig löjliga över andra.

Var glad över att du ska gå kursen, att du kanske kommer att få se andra som kommit lite längre, som du kanske kan hitta inspiration av och lära dig av.

Du kommer att ha jätteroligt på kursen! Lycka till!
 
Sv: nervositeten

Om de skrattar bör du byta kurs!

Jag kom till en valpkurs med en 1-årig, stor hund, som inte alls ville lära sig något. Jag insåg att jag behövde hjälp när min hund bara inte kunde lära sig inkallning. Han kan fortfarande inte inkallning, jag ropar på de andra hundrna och han följer strömmen. Du kan knappast ha lyckats sämre än mig!

En hundkurs handlar om att lära hunden saker som den inte kan, inte visa vad hunden kan:)
 
Sv: nervositeten

Jag är precis likadan och trodde bergis att alla skulle vara mycket duktigare än mig när jag nu skulle börja på kurs igen efter jul-uppehållet.

Men fler av dom som jag avslöjat min nervositet för sa bara: Varför går man på kurs om man redan kan?
 
Sv: nervositeten

Glömde förresten berätta att jag också blir nervös inför kurser. Blir t o m nervös om vi ska träna i små grupper på hemma klubben, inför folk jag redan känner.
 
Sv: nervositeten

Jo, fast jag har alltid varit så nojig över vad andra ska tycka.
Jag får alltid upp bilder hur dom duktiga sitter där och granskar med hökögon, men du har ju rätt, alla har vi varit nybörjare..

Tack, jag hoppas jag kommer få ut massor av kursen.
 
Sv: nervositeten

Nej du har helt rätt, man ska ju lära hunden och mig själv nya saker.
Men sen är jag helt ny på hundfronten, detta är min första hund och de övriga är säkert jätte hundvana.
 
Sv: nervositeten

Vart ska du gå kursen någonstans? På hemmaklubben?

Försökte gå in på örebros bk men kom till nån annan konstig sida istället.
 
Sv: nervositeten

Nej precis.
Sen har jag fått för mig att det är väldigt mkt snack på hundfolk.. tex med vilka raser man ska ha och inte ha.
Där kommer väl alla med sina explosiva rottisar och heta schäfrar och där rullar jag och min köttbulle till staffe in :rofl:

Fast iof, nu kanske jag får jätte bra tips ang. apporteringen som hon slutat ta hux flux.
Och vem vet, det kanske går super och hela hundvärlden börjar använda staffar ist för rottisar :rofl:
 
Sv: nervositeten

haha jag var tom nervös inför min sambo första gången..
Han har sån lång erfarenhet av hund så jag vågade inte riktigt vara mig själv första månaden haha.

Det är inte genom örebro bk, min sambos kompis känner Fredrik Bjurklint och då hade min sambo snott till sig sista lediga platsen.
Jag tror dom brukar ordna lite kurser ihop sådär.
 
Sv: nervositeten

Jag har ju varit med på seminarium med några av världens bästa hundförare. det är skit nervöst o gå ut där men man lär sig nåt varje gång sen ser jag en sak till som är postiv med o vara nervös på träning det är att hunden får jobba med mig trots jag är nervös vilket jag kommer ha fördel med sen på tävling för då vet han hur jag blir när jag är nervös.

Sen en annan som är så grön på hund det vore ju nåt för dom o skratta åt men de är jätte proffsiga o hjälper o stöttar hela vägen ingen som publik står heller o hånar eller skrattar alla är jäkligt postiva så jag ser bara fördelar med kurser o seminarium.
 
Sv: nervositeten

Åh vad skönt att höra.
Och när man väl är där så brukar man inse att folk inte suckar, hånar eller baktalar en, men ändå blir man lika nervös varje gång.

Jag har faktiskt inte tänkt på det positiva med nervositeten när man tränar hund.
Det kommer ju bli väldigt annorlunda för Josie och som du säger, vilken bra övning :)

Och som en annan skrev, vad mkt jag kommer lära genom att bara titta på när de andra tränar.
 
Sv: nervositeten

Tänk även på att även dom som är världsbäst knappt visste fram och bak på en hund när dom var nya på det här med hund;).
Dessutom är det som med hästeriet, man kan aldrig bli fulllärd!
 
Sv: nervositeten

haha nej det är ju sant, alla är vi nybörjare.
Fast en del kanske tänker "vad gör hon är med sin staffe som inte ens tar apportbocken" när deras hund är super duktig :rofl:

Usch, jag måste skärpa mig med min rädsla för att göra fel haha
 
Sv: nervositeten

det är ju perfekt o vara nervös men ha allt under kontroll man kan göra om o.s.v.

har man aldrig tränat o vara nervös o kommer på tävling då nåt blir fel då står man där sen. Men är hunden van så blir inte den lika fundersam på dig.
 
Sv: nervositeten

ja, precis.
Och känner jag mig själv rätt så lär jag bli lika nervös på hundtävlingar som på hästtävlingar och då lär mitt kroppsspråk blir väldigt annorlunda haha !

Nej fan nu ser jag fram emot Lördag, tack för peppet och stödet, det här går nog vägen.
Annars får väl jag ta min staffe under armen och byta inriktning :rofl:
 
Sv: nervositeten

alla tänker likadant, det finns nog ingen som har tid eller lust att titta på dej och engagera sej, det låter lite hårt men det är oftast så. Dom andra är ju upptagna med sitt och sin hund, varför skulle dom titta på dej. Lycka till, du är ju där för din skull och inte för ngn annans
 
Sv: nervositeten

alla tänker likadant, det finns nog ingen som har tid eller lust att titta på dej och engagera sej, det låter lite hårt men det är oftast så. Dom andra är ju upptagna med sitt och sin hund, varför skulle dom titta på dej. Lycka till, du är ju där för din skull och inte för ngn annans

Det där är ju bara ett nonsens.

Alla seminarium jag varit på har alla stått o kollat varje hund engagerat o varit med i disskutioner o kommit med ideer o tips.
Sen varit delaktiga med o vara hjälpförare hämta material så som apportbockar, skyddsärmar eller gå spår.
 
Sv: nervositeten

uuuusch.
Min var galen förut, hon ÄLSKADE den.
Vi apporterade över hinder och allt.
Sen en dag tog hon den inte i munnen och där står vi.
Hon kan "apport" hon tar gärna sina leksaker och apporterar men INTE bocken.
Hon tar den och släpper direkt.
Fröstår inte vad som hänt, jätte tråkigt faktiskt.
 

Liknande trådar

Hundträning Hej och hjälp!... Har en retriever av jakttyp som tidigare velat apportera vilt, från 5 månader till 1-1,5 års ålder, men som nu ca ett...
Svar
10
· Visningar
1 069
Senast: bobbbo
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 825
Senast: Maniac123
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 730
Senast: fixi
·
Hundavel & Ras Tänkte fråga lite öppet här där det säkert finns en del erfarenheter. Funderar på kommande hund. Jagar och har kommit in på att fundera...
2
Svar
24
· Visningar
2 251

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp