Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

*kl*

Jag tycker det är tråkigt att många här inne verkar förringa det slit och arbete som Lektra och många andra lägger ner.

Jag hade turen att ha föräldrar som kunde satsa på mig när jag var ung. Jag hade ponny och JR/YR-häst på SM-nivå. Ingen internationellt gångbar häst men vi var där, och vi lyckades placera oss på övre delen. Så långt räkmackan.

Men sedan tillkommer allt slit. Lektra är i Danmark nu och jobbar häcken av sig. Att åka utomlands och jobba och utvecklas på det sättet kräver inga stora pengar. Jag jobbade istället i Sverige, visst gjorde det att jag kunde rida 5 hästar/dag och sällan red på ridbanan utan att min tränare kollade på mig. Men det innebar också att jag levde på fickpengar och jobbade för mat och husrum för mig och hästen. Jag försakade gladeligen fester och umgänge för att satsa på min ridning. Red hellre en extra häst eller lyssnade på en lektion än att vara ledig. Det handlar inte om räckmacka utan om inställning.

Så det finns grader av räkmackan/gå den hårda vägen. Att säga att man inte går den hårda vägen för att hästan man har är fin tycker jag är lite kategoriskt. Istället måste man väl kolla på vad som kommer sedan. Vilka möjligheter har man att träna/tävla osv. OCh framför allt, vilket slit är man själv beredd att lägga ner.

Visst inser jag att jag haft en "räckmacka" jämfört med många men samtidigt inte alls jämfört med ytterligare andra. Så man kan väl konstatera att det alltid finns de som haft det sämre men även de som haft det bättre. I slutändan är det ändå slitet och inställningen som spelar roll för hur väl man lyckas utifrån sina egna förutsättningar.
 
Senast ändrad:
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Det verkar som att du vill förringa dessa duktiga ryttare deras insats. Ingen har fått allt på silverfat, alla har fått jobba för att hamna där dom är, alla som bara kvalat till ett SM har gjort ett jättejobb! Vissa har det varit lättare för andra svårare, men ingen har hamnat där av en slump.

Ska man se till SM så är det i princip aldrig någon totalt "okänd" ryttare som hamnar på pallplats. En del har hängt kvar sedan ponnyåren, sedan blir det oftast lite olika människor på ponny/JR/YR eftersom flera faller ifrån - man kanske inte har råd att köpa en tillräckligt bra häst tex.

Men alla i toppen tränar mycket = det kostar pengar. En del har tränare i någon förälder, en del har råd att ha sin häst på ett fullservicealternativ och en del har råd att betala för träning hemma. Det är ju sällan någon som sitter hemma i skogen och rider mellan träden för sig själv som toppar.

För att komma till toppen krävs det talang, mycket träning och arbetsvilja - det håller jag fullkomligt med om.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

men vem ska betala ryttarens uppehälle?
även om man får en häst +träning gratis kostar det pengar att äta, leva och existera!

Då är vi inne på att man får jobba. Och hästjobb finns men du får sällan tävla.
Det finns inga Zlatan i hästvärlden.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag förringar inte det arbete som utförs hos dom som jobbar hos dressyrryttare. Jobbar man i Sverige är det ju dessutom så att det är oerhört få som får en dräglig lön (dvs mer än det du tex fick).

Dessutom får man ju oftast börja längst ned på stegen, ibland kan det ta tid innan man ens får sitta på en häst.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Räkmacka eller inte, till hyvens och sist handlar det ändå om hårt och dedikerat arbete oavsett vad man har förspänt. Ingen kommer till toppen utan att lägga manken till. Tror inte det finns någon ryttare i toppen som inte lagt all sin tid på hästarna, stallet och sin egen träning utanför det. Misstänker att deras sociala liv utanför hästsatsningen varit minimalt väldigt länge... Vad man kan säga är att: ja - det går fortare/lättare om man har tillgång/råd till ridhus och tränare (ju oftare desto bättre), och ja - det går fortare om man har ekonomiska möjligheter att köpa bra och utbildat hästmaterial men det finns dom som lyckas ändå. Jag vet ett par ryttare i distiriktet som har högst mediokra hästar men dom rider St George med placering pga att dom rider bra, i för klassen rätt form/balans etc och plockar mycket poäng på prydlighet och att det är välridet. Så det GÅR...

Sedan ska man vara realist och inse att det är färre "Svensson" som orkar i längden med minimala resurser (och då menar jag inte bara pengar utan även anläggning, träning, tid etc). Ta dom hemska vintrarna vi haft exempelvis och om man står i ett litet stall med paddock (i bästa fall). Paddocken är oanvändbar 3-5 månader på vinterhalvåret, isbana på vägarna gör att det inte lockar att dra hästen med släp (om man ens har ett) till ridhus... Tro Pelle att detta ekipaget behöver längre tid att nå sina mål. Så visst behövs resurser inom dressyren om man vill komma någonvart, men det är för den sakens skull inte omöjligt. Det handlar också om prioriteringar och exakt hur mycket man är villig att satsa/offra...
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag tycker debatten är ganska fascinerande. Som många redan påpekat består Sveriges JR och YR elit till stor del av ryttare som har ekonomiska förutsättningar att införskaffa och hålla hästar i en prisklass de allra flesta skulle tycka vara astronomisk. Självfallet är det ju så att det ligger en stor mängd träning och slit (i alla fall sportsligt) bakom dessa framgångar. Men det krävs också en förälder med ekonomiska resurser (man kanske skulle kunna börja tala om curlingföräldrar i detta sammanhang) för att få in en fot på banan.

Tittar man dock på senioreliten, ffa kanske inom hoppningen finns där fler exempel på sådana som har gått en riktigt lång väg till framgång, t.ex. Ehnings (bondsöner från landsbygden), RGB (bilmekariker i grunden), John och Michael Whitaker (uppvuxna i en liten håla i Yorkshire utan speciellt märkvärdiga hästar som unga).
Dressryren har ju färre sådana exempel men trots sina kommentarer är ju JB någon som inte heller fått ponnyer och hästar i miljonklassen som ung.

Den gemensamma nämnaren tycker jag ändå är att det framstår som om de som gått en längre väg till toppen lyckas vara kvar där oavsett hästmaterialet för tillfället. Man får känslan av att de verkligen tillägnat sig ett gediget kunnande i hur man tar fram hästar för de större klasserna än någon som fått det mer serverat. Sedan kommer ju självklart sponsorer och andra in i bilden men för att få ihop spons behövs ju konkreta meriter vilket de uppenbarligen lyckas med av egen maskin.

Tyvärr kommer det nog i framtiden bli ännu mer av en ekonomisk fråga när det gäller att ta sig fram. På 70 och 80-talet kunde man se ganska ordinära ekipage hävda sig på regional och nationell nivå, nu har standarden höjts och det går inte längre att få sådana resultat utan ett betydligt bättre (och dyrare) hästmaterial.

Hur man ska lösa det är ju en annan fråga... Man kanske tyvärr får inse att ridsport på hög nivå kommer vara förbehållet de välbeställda. Fast kul är det ju inte!
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Har förstått att ni diskuterar om detta med dressyr är en snobbsport el inte....den är vad man gör den till!!
En sak är säkert att det finns många fler som sliter å ligger i för att kunna få hålla på med denna fina sport....sen finns det dom som "går över lik " för att hålla på också! Många som har mkt pengar och köper det dom vill ha, kanske inte förstår tjusningen i att ha gjort allt från grunden då menar jag allt,att föräldrarna gör sina barn en riktigt stor "björntjänst" som bara matar på med prylar ,hästar,lastbilar el vad det nu må vara....dom är det riktigt synd om!
Sen har vi också en del tränare som föredrar fam. med mkt god ekonomi, för en vanlig Svensson är inte dom överhuvudtaget intresserade av för där finns inget att hämta! Tror inte att som någon skrev att JB började med 2 tomma händer utan har för mej att han fick ärva en hel del pengar ,sen har han säkert också jobbat en hel del. Så gott folk jag tror att det är vi som får ta den "härliga" delen och umgås och vara på ett naturligt med våra hästar som vinner i det långa loppet....hur gör dom "rika" när det visar sej att dom inte fixar något runt omkring och pengarna börjar tryta och tränaren inte är lika intresserad??? Jag då har vi vårt på det torra för vi är vana att jobba och göra saker på vårt vis!! ;) Ha en härlig sommar alla!! :bow: :banana: :bump:
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Är det inte lite det som Tibblin skriver om i sin blogg, att man ska fokusera mindre på bara hästarna och bländas av deras gångarter? Att införa *-kategorier, för att ge fler möjlighet att med mediokra hästar ändå göra resultat?

Jag hoppas att det blir en bredare bredd! Känns också som att det kan bli möjligt, om vi får igång ryttartesten och får fler program som LC:1 t.ex. som ju blivit mycket svårare, just för att fokusera på det som kräv för att komma fram - bra ridning.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

En väldigt okunnig fråga men...var får man tag på dessa svindyra hästar? som INGEN normal människa har råd med poch vad kostar de. Vad det gäller mat, tränare och så antar jag kostnaden liknar den för andra hästar.
Nu utbildar jag ju min ponny själv, men han anses vara en väldigt fin ponny och han var inte svindyr direkt, inte värre än att jag kunde köpa honom. Om han blir utbildad, undrar vad han blir värd då...:o
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Nu är det ju stora hästar det till mesta del handlar om, och de "billiga" hästarna ligger runt 200-300000...

Och att hästen är väl utbildad höjer inte prislappen så enormt, den måste ju även ha presterat på tävling och visat att den håller måttet för att de riktigt stora pengarna ska trilla in.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag vet ett par ryttare i distiriktet som har högst mediokra hästar men dom rider St George med placering pga att dom rider bra, i för klassen rätt form/balans etc och plockar mycket poäng på prydlighet och att det är välridet. Så det GÅR...

Ja det går, jag känner också lysande exempel på det. MEN, oftast med en häst eller kanske två, händer något står de kanske utan häst under längre tid. De börjar om från lätt klass med unga hästar och får gå hela vägen igen. Det behöver man inte med pengar i bakgrunden. Då letas ny utbildad häst, att tävla samtidigt som man tar fram en unghäst.


Sedan ska man vara realist och inse att det är färre "Svensson" som orkar i längden med minimala resurser (och då menar jag inte bara pengar utan även anläggning, träning, tid etc). Ta dom hemska vintrarna vi haft exempelvis och om man står i ett litet stall med paddock (i bästa fall). Paddocken är oanvändbar 3-5 månader på vinterhalvåret, isbana på vägarna gör att det inte lockar att dra hästen med släp (om man ens har ett) till ridhus... Tro Pelle att detta ekipaget behöver längre tid att nå sina mål. Så visst behövs resurser inom dressyren om man vill komma någonvart, men det är för den sakens skull inte omöjligt. Det handlar också om prioriteringar och exakt hur mycket man är villig att satsa/offra...

Det är ju precis detta ovan som du skriver som är en av de stora skillnaderna mellan den som har råd och den som inte har råd. Sen tillkommer att ha råd med inte bara en träning 1 gång i veckan, utan helst flera, kurser, träningsläger, resor, tävlingar mm. Agnarna sållas från vetet det är ju inte tal om annat. Sen lyckas några eldsjälar ta sej fram ändå och det är underbart, men nog sjutton krävs mer av dom, mycket mera.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Tja, har man resurserna så kan man väl köpa snordyra hästar var som helst;). Tex tror jag att flera juniorer varit nere och köpt hästar i Lektras trakter, en del köper i Tyskland. Dom riktigt dyra hästarna (över 2-300´) annonseras ju inte ut.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag tror att han har en poäng i det han skriver, alla som tävlar vill väl kanske få en rosett ibland...
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Helt riktigt annonseras inte hästarna. De ligger ute på hemsidan till sin höjd. Som ett etablerat försäljningsstall så behöver man inte någon annonsfunktion, istället kan kunderna som letar häst lita på att stallet har hästar för alla ändamål (J/YR/S). Så är det i de flesta stora stallar. Dessutom har man sammarbete med andra stall så har inte just DET stallet något att erbjuda, tipsar man kunden.
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jodå, visst har vi hästar som gör det. Det beror ju på VEM det är som frågar...
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Antar att ett känt namn kan köpa till ett lägre pris, eller hur fungerar det?
 
Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Hästarna i den prisklassen är ju inte de som ligger ute med film på hemsidan. Det kan vara hästar som behöver mer tid för de är svåra (inga svårklass hästar), har en skada som begränsar deras möjligheter att stiga i klasserna... osv. Men då är det vanligare att man skickar vidare hästen till ett stall som siktar in sig på billigare hästar för att fånga rätt kundkrets.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
1 152
Senast: valy
·
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 449
Senast: Mabuse
·
Hästvård Har en så frustrerande situation hemma.. Jag bor på landet. Har byggt ett eget litet stall med 2 boxar. Har en stor hage med stor...
2
Svar
29
· Visningar
4 895
Senast: Fiorano
·
Hästmänniskan Jag har i stort sätt redan bestämt mig för att sälja min häst, har bokat in providing i helgen men självklart tvekar jag och har sån...
Svar
11
· Visningar
3 770
Senast: Fiorano
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ny sits
  • Dressyrsnack 17
  • Föräldrar till barn som rider

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp