Först av allt vill jag beklaga det lidande så många i tråden vittnar om, det är verkligen fruktansvärt att läsa om mobbing och dess långtgående konsekvenser för alla drabbade
Jag är både förälder och arbetar inom skolan på gymnasiet så jag hör i allra högsta grad till de som bär på ansvar att se och göra någonting åt mobbning och andra former av destruktiva beteenden mellan barn och unga.
Jag skulle vilja ställa frågan till den/de som vill svara: Vad önskar ni med egna erfarenheter av att bli utsatt att någon i min position gjort? Fanns det någon som faktiskt agerade på ett sätt som gjorde skillnad för er, i så fall hur?
Nä, det fanns ingen som agerade på nåt som helst positivt sätt. Ingen lärare har mobbat mig men ingen lärare gjorde heller något som hjälpte. Det som hade hjälpt hade varit om de som mobbade mig hade förflyttats. De var några stycken men två stack ut. Den ena för att han var den som gjorde och sa mest. Vi kan kalla honom A. Han var som en karikatyr av en mobbare: storväxt, korkad och elak. Sen fanns B som var smart. Läste senare vidare och är nu forskare. B gjorde inte så mycket eller sa så mycket elakt direkt till mig. Jag var aldrig egentligen direkt rädd för honom, trodde aldrig att han skulle göra annat än att "bara" säga elaka saker. Men han var den som fick de mer korkade killarna i klassen att göra saker mot mig. De som inte var så smarta som han. Speciellt A. Själv gjorde han inget. Hade A och B flyttats till en annan skola hade de andra idioterna förmodligen slutat. De hängde nog mest på för att de var rädda för A. Så även för de hade det förmodligen varit en fördel om A flyttats.
Det här är mina råd:
1) Se strukturerna. Det kan finnas de som inte syns så mycket men som verkar i kulisserna. Men ignorera inte den som faktiskt gör de värsta sakerna.
2) Flytta mobbarna. Inte den mobbade.
3) Framförallt: Gaslighta inte en som är mobbad! Kommer en elev till dig och berätta om mobbing. Tro på eleven. Ta eleven på allvar! Försök inte övertala eleven att det inte var så farligt.