När man ställt till det för sig själv

Just det där med strulpappan HAR alla förutsättningar att bli hur jobbigt som helst.


TS vill just nu så gärna ha barn att hon bortser från det jobbiga. Det är helt ok, det jobbiga kommer i hög grad att drabba henne själv. Men inte många faderlösa ser särskilt ljust på att de är just faderlösa.

Jag misstänker att det är betydligt lättare att faktiskt vara faderslös än att ha en jubelidiot till pappa.

Hade jag varit Ts så hade jag seriöst övervägt en abort just för att slippa dras med den här idioten i minst 18 år.

Vill hon ha barn så går det att ordna på egen hand. Utan att behöva blanda in idioter.
 
Men nu är ju Ts redan i den situationen. Hon kan inte välja pappa till barnet.
Eller menar ni att kvinnor ska göra abort om man har en strulig pappa till sitt blivande barn?

Nej, det menar jag inte. Men om JAG var såpass ung och hade ett antal år av möjligt barnalstrande framför mig hade jag troligen valt det alternativet.
 
Jag misstänker att det är betydligt lättare att faktiskt vara faderslös än att ha en jubelidiot till pappa.

Hade jag varit Ts så hade jag seriöst övervägt en abort just för att slippa dras med den här idioten i minst 18 år.

Ja, här är väl risken rätt stor för att pappan är både jubelidiot och frånvarande.

Jag hade också övervägt abort i TS kläder av det skälet, att mannen verkar helt hopplös. Jag hade inte velat dra på mig en sådan ballast i livet, när det är enkelt att undvika.

Jag är ganska övertygad om att det är stor skillnad mellan att det å ena sidan finns en pappa som är hopplös och mer eller mindre frånvarande, eller att å andra sidan helt enkelt vara barn till en mamma som valde att få ett barn på egen hand.
 
[QUOTE="stjarnhimmel, post: 16739629, member: 129839"
Eller menar ni att kvinnor ska göra abort om man har en strulig pappa till sitt blivande barn?[/QUOTE]

Inte att de ska, men att det är en fullt rimlig anledning.
 
Men nu är ju Ts redan i den situationen. Hon kan inte välja pappa till barnet.
Eller menar ni att kvinnor ska göra abort om man har en strulig pappa till sitt blivande barn?

Ja, jag skulle nog göra det. Jag har ingen lust att få barn tillsammans med en strulputte. "Ska" är väl att ta i, folk får göra som de vill såklart, men att den tilltänkta pappan är en strulpelle är i mina ögon ett fullt tillräckligt skäl för att välja att inte få barn tillsammans.
 
Jag tror inte att TS skulle välja denna pappa till barnet om hon fick välja helt fritt,men nu är det ju redan som det är,TS är gravid. Och om jag tänker tillbaka på den dagen jag plussade (helt oplanerat,åt p-piller) så kände jag kärlek till pyret från första stund. Även om jag funderade på abort första dagarna eftersom det kom väldigt olägligt och oplanerat så det var kaos i huvudet,så skulle jag aldrig kunna klara av att utföra en.

Människor fungerar olika,vissa ser det som "ingenting" när det är så tidigt,medans andra ser det som sitt barn direkt,det gjorde jag,och jag skulle aldrig kunna ta bort det. Oavsett anledning (såvida jag visste att barnet skulle få en trygg och bra uppväxt,och det vet jag att man kan få med "bara" en förälder.)

TS vet att HON kan ge barnet en bra uppväxt,och att hon vill behålla,då ser jag ingen anledning att fundera på abort pga pappan. Familjer ser annorlunda ut nu,barn kan ha en förälder,en mamma och en pappa,två mammor,eller två pappor. Jag tror inte alls att barn är lika påverkade nuförtiden att inte få växa upp i en "standard"familj som dom blev för 30-40-50 år sen.

TS är säkert vettig nog att inte låta ev bråk och tjaffs gå ut över barnet,och blir det problem så finns det massa bra hjälp att få genom familjerätten och familjerådgivningen. Nu är det ju inte ens säkert att det kommer bli något problem ens,men blir det det så finns det bra hjälp att få.
 
Ja, jag skulle nog göra det. Jag har ingen lust att få barn tillsammans med en strulputte. "Ska" är väl att ta i, folk får göra som de vill såklart, men att den tilltänkta pappan är en strulpelle är i mina ögon ett fullt tillräckligt skäl för att välja att inte få barn tillsammans.
Och för mig var det totalt oviktigt. Tänkte aldrig på det som en anledning till abort.
 
Jag tror inte att TS skulle välja denna pappa till barnet om hon fick välja helt fritt,men nu är det ju redan som det är,TS är gravid. Och om jag tänker tillbaka på den dagen jag plussade (helt oplanerat,åt p-piller) så kände jag kärlek till pyret från första stund. Även om jag funderade på abort första dagarna eftersom det kom väldigt olägligt och oplanerat så det var kaos i huvudet,så skulle jag aldrig kunna klara av att utföra en.

Människor fungerar olika,vissa ser det som "ingenting" när det är så tidigt,medans andra ser det som sitt barn direkt,det gjorde jag,och jag skulle aldrig kunna ta bort det. Oavsett anledning (såvida jag visste att barnet skulle få en trygg och bra uppväxt,och det vet jag att man kan få med "bara" en förälder.)

TS vet att HON kan ge barnet en bra uppväxt,och att hon vill behålla,då ser jag ingen anledning att fundera på abort pga pappan. Familjer ser annorlunda ut nu,barn kan ha en förälder,en mamma och en pappa,två mammor,eller två pappor. Jag tror inte alls att barn är lika påverkade nuförtiden att inte få växa upp i en "standard"familj som dom blev för 30-40-50 år sen.

TS är säkert vettig nog att inte låta ev bråk och tjaffs gå ut över barnet,och blir det problem så finns det massa bra hjälp att få genom familjerätten och familjerådgivningen. Nu är det ju inte ens säkert att det kommer bli något problem ens,men blir det det så finns det bra hjälp att få.
Problemet i mina ögon är inte att TS skulle bli ensam med barnet, utan att det finns en pappa till fostret som redan nu beter sig illa. Om det blir ett barn så har Barnet har rätt till en kontakt med pappan.
Och det är där jag ser en så stor risk att jag inte hade velat ta den med en person som redan nu visat sig vara ett kräk.
 
Jösses vilken tråd...

TS, ta kontakt med mvc! Inte sen, inte när du har tid, inte efter jul, nyår, och en och annan deadline är passerad. Du är gravid, du vill behålla, då är du på ett schema som din vardag får vika sig för. Rent krasst: vänj dig. Det spelar ingen roll att ett eller annat hade passat bättre vid en annan tidpunkt, nu är nu.

Därmed inte sagt att du måste springa dit med andan i halsen på måndag morgon och banka på dörren, men jag tror du måste komma till insikt om att iom att du väljer att behålla barnet så förändras ditt liv nu. Inte sen, nu.

Du behöver också få höra från proffsen vilka undersökningar du ska göra när, vad du behöver tänka på, vad du behöver äta, osv. Internet är ovärderligt (ser att du redan fått tips om folsyra :up:), men det ersätter inte kontakt med de som faktiskt jobbar med detta.

Vad gäller spermiedonatorn... Jag tycker du ska prata med någon irl om honom faktiskt. Det blir en väldigt begränsad bild vi får av honom här givetvis, och självklart vill du heller inte beskriva honom i detalj (och kan heller inte se honom objektivt), men en del saker gör att han låter rätt obehaglig. Och jag tror som sagt att du har svårt att se honom klart. (Jag menar inte att jag tror att han utgör ett fysiskt hot mot dig eller liknande, men han luktar rutten fisk lång väg...) Om du har någon irl som du litar på tror jag det vore bra för dig att få den personens åsikter om en mycket mer detaljerad bild av den här karln. Det är verkligen inte bra att han kan få dig ur balans så lätt (men begripligt, han har varit i gamet längre än du levt nästan... :meh:), jag tror du behöver lite hjälp att komma steget före så nästa försök inte blir ytterligare en fullträff - och det lär komma ett nästa försök.

Jag tror jag hade fler tankar efter vägen, men det var en lång tråd och tydligen rymde de tankarna medan jag läste. Det var säkert inget viktigt ändå. ;)
Men en sak till bara: lycka till, och grattis till graviditeten. :)
(Inte sarkastiskt! Du är i ett jobbigt läge men du har fattat ditt beslut så passa på att glädjas över allt du kan.)
 
Jag tycker väl inte första besöket på MVC ger så mycket vad gäller livsstil. Så ska man behålla skulle inte jag ha någon panik.

Vad man ska tänka på finns att läsa på t ex 1177.se som nog får anses vara en säker källa.

Vill man göra KUB etc så är det ju lämpligt att slå en signal i veckan men alla landsting erbjuder det ju inte ens.
 
Själv blev jag oplanerat gravid, valde att behålla vilket jag såklart aldrig ångrat. Det höll inte mellan mig och pappan men hade absolut inga problem att träffa killar även fast jag var ung och hade barn men man blir ju mer kräsen när man inte bara har sig själv att tänka på utan ett barn också. Har varit ihop med min man 10 år nu och gifta i tre, dottern avgudar honom och har honom lindad runt lill-fingret. Har tagit upp barndiskussionen nån gång nu då det inte så länge till det känns aktuellt men han hävdar att han redan har ett barn och är nöjd.

Har världens bästa dotter och världens bästa make så jag kan ju inte säga annat än att för min del var det lyckat även om vägen har mellan varven varit stenig. Absolut inte att det varit nån dans på rosor men det har varit värt besväret.
 
Jag tycker väl inte första besöket på MVC ger så mycket vad gäller livsstil. Så ska man behålla skulle inte jag ha någon panik.

Vad man ska tänka på finns att läsa på t ex 1177.se som nog får anses vara en säker källa.

Vill man göra KUB etc så är det ju lämpligt att slå en signal i veckan men alla landsting erbjuder det ju inte ens.

Jag menar snarare att det är dags att ta itu med allt detta, alltså att ta reda på vad som erbjuds, vilka andra alternativ det finns (privat), helt enkelt börja planera enligt att hon faktiskt är gravid. Jag tycker hon behöver ha några datum i sin kalender vid det här laget, så hon har konkreta saker att förhålla sig till. Man behöver inte kuta dit genast som sagt, men boka in tiden tycker jag är viktigt. Även rent symboliskt.

Vad gäller att läsa sig till information så ja, det finns massor att läsa sig till! Men det finns också en trygghet i att höra det från medicinsk personal, och jag tror TS behöver det (rent praktiska) stödet nu när hon är i en oplanerad och lite kaotisk situation.
 
Jag sitter och funderar. Behöver TS uppge vem som är fadern? Hon kan ju säga att hon inte vet. Han verkar ju ändå inte intresserad och TS verkar ju inte behöva bidrag i form av pengar från honom.

Eller är det inte så enkelt?
 
Jag sitter och funderar. Behöver TS uppge vem som är fadern? Hon kan ju säga att hon inte vet. Han verkar ju ändå inte intresserad och TS verkar ju inte behöva bidrag i form av pengar från honom.

Eller är det inte så enkelt?

Nej det är inte så enkelt. Alla barn har rätt att få veta sitt ursprung och vill inte mamman uppge eller inte vet så testas de män man får fram att hon har haft sex med under en viss period. Visst, man behöver ju inte uppge honom alls men socialen gör en mycket grundlig utredning för att söka reda på vem som är pappan.

Om sedan @napoleon väljer att ta emot underhåll eller inte är helt upp till henne. Det har inget med vem som är pappan att göra utan det kan man strunta i ändå. Idag får man i normala fall bestämma underhållet sins emellan. Det finns en lägsta gräns men har icke boendeföräldern hög inkomst så är det också rimligt att barnet/barnen får ta del av den och att underhållet då är betydligt högre. Skulle pappan i det här fallet vägra betala underhåll och @napoleon vill ha det så kan hon få hjälp igenom försäkringskassan som då i sin tur betalar ut underhållsstöd vilket pappan sedan får betala till fk. Detta kan vara bra i de fall parterna inte alls är överens för att slippa mer bråk än nödvändigt eller när icke boendeföräldern struntar i att betala.
Hade jag varit i en sits där jag inte hade behov av något underhåll utan att vi hade klarat oss bra ändå så hade jag ändå tagit emot pengarna och satt in dem på ett konto direkt till barnet istället så att hen får en bra grund att stå på sedan som vuxen.
 
Jag sitter och funderar. Behöver TS uppge vem som är fadern? Hon kan ju säga att hon inte vet. Han verkar ju ändå inte intresserad och TS verkar ju inte behöva bidrag i form av pengar från honom.

Eller är det inte så enkelt?

Enkelt?! Jag hoppas verkligen att det inte är att se som ENKELT att föra sitt barn bakom ljuset, ljuga och bedra. Det är ju en lagstiftad rättighet barnet har, som i så fall i egoismens namn ska förbises.

Hur kan det ses som ENKELT?!
 

Liknande trådar

Samhälle Jag funderade på om jag skulle skaffa mig en anonym användare, men jag väljer att skriva från "mitt vanliga konto". Jag har ju...
Svar
5
· Visningar
869
Senast: Görel
·
Övr. Katt Jag har en katt som är sjuk, som antagligen inte blir så mycket bättre. Vi ger henne ett sista försök med en ny medicin, men blir hon...
Svar
6
· Visningar
414
Senast: Krålus
·
Relationer Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är...
2
Svar
31
· Visningar
1 946
Övr. Katt Vi har en katt som är "minst 16 år", förmodligen ytterligare lite äldre. Hon bestämde sig för att bo hos oss för 15 år sedan (lång...
Svar
13
· Visningar
821
Senast: Bison
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp