När livet inte rockar

[Lovisaleonora]

Ja, den här fuckup:en får mig verkligen att vilja lägga mig ner och bara dö.

Men du. Är det verkligen en så hemsk fuckup eller känns det som en hemsk fuckup men med distans är det bara vidrigt?

Vill du berätta för oss och diskutera grunden?

 

[Raderad medlem 68338]

Men vad är det egentligen som hänt? Vad har bidragit till att du mår så här dåligt? (svara bara om du vill). Alla har vi våra fuck-ups - regelbundet! Men det känns som att det kanske är ngt mer som sänkt dig såhär?

 

[TinyWiny]

Förlåt. Jag förstod inte och ville inte tränga mig på. Det är hemskt att känna att ingen finns för en. Vem ska man ringa? Vem ska man "lägga" sina bekymmer på?
Jämför dig inte med andra. Du känner som du gör oavsett hur andra mår och du har lika mycket rätt som någon annan att må som du gör och behöva det stöd du behöver.
Jag finns här om du vill Jag är (ensam) hemma nu och imorgon. Vi kan prata så länge du vill om vad du vill. Kramar

 

[sthu]

Om du finns nära Falköping ställer jag gärna upp och lyssnar över en fika. Eller bara finns där om det behövs.
Ta hand om dej

 

[athena_arabians]

@nyttnick: Tyvärr tror jag vi är en bit ifrån varandra (jag är utanför Falun) men har jag fel är det bara att hojta.

Vad gäller att fucka upp... Vi har verkligen alla gjort det. En del av mina får mig att vilja begrava mig under en skämskudde när jag tänker på dem

 

[nyttnick]

Följ med?

Sen är det mänskligt att fela. Det händer. Och det är ok. Alla gör det.

Ta papper och penna och skriv ner vad som hänt. Sätt orden på det, blunda om du behöver. Sen kan du kika på det med ena ögat när du är redo.

Jag kan inte följa med. Jag har barnen att ta hand om. Men det hade varit skönt att fly.

Jag vet att alla felar, men vissa saker vill man bara ha ogjort. Som sagt, jag har inte skadat någon annan än mig själv. Jag glömde bara att lägga filter på mig själv och det bet mig hårt i arslet.

Jag ska se om jag kan skriva något framöver. Tack.

 

[nyttnick]

Om du finns nära Falköping ställer jag gärna upp och lyssnar över en fika. Eller bara finns där om det behövs.
Ta hand om dej

Tack snälla. Inte så nära det heller tyvärr.

 

[Sleepy]

Jag kan inte följa med. Jag har barnen att ta hand om. Men det hade varit skönt att fly.

Ta med dem? Ställ in allt och åk. Få lite distans.

 

[nyttnick]

@nyttnick: Tyvärr tror jag vi är en bit ifrån varandra (jag är utanför Falun) men har jag fel är det bara att hojta.

Vad gäller att fucka upp... Vi har verkligen alla gjort det. En del av mina får mig att vilja begrava mig under en skämskudde när jag tänker på dem

Ja det är vi tyvärr. Men tack!

Det sorgliga är att det inte ens finns något att skämmas för. Det bara blev så jäkla fel på så många plan. Jag fuckade up trots att jag lade hela min själ på det. Och när jag lägger hela mitt hjärta i något som bara blir fel, så känns det som att jag har verkligen ingenting att erbjuda. Någon. Där startar en känsla av meningslöshet.

 

[nyttnick]

Usch, vad tråkigt att du mår så dåligt. Det är inte alltid man vet varför man mår som man gör och man behöver inte alltid sätta ord på just det, men man kan finna en acceptans för att man mår dåligt även om man inte vet varför.

Jag är helt säker på att dina barn bryr sig om dig, att din familj bryr sig. Även om det inte känns så just nu.

Ibland kan man vara rädd för att stanna upp för att man som du skriver inte vet om man lyckas komma igång igen, jag tänker ofta så att när jag mår som sämst måste jag pressa mig som mest för att "bevisa" för kroppen och mig själv att det är jag som bestämmer och passa på att göra så mycket som möjligt. Men i längden håller inte alltid det, man kan ta ut sig för mycket.

Vad tror du skulle vara mest hjälpsamt för dig? Har du någonting som brukar hjälpa dig?

Att du känner att du gjort fel är en tung känsla, det känner jag ofta, fast jag känner det mer som att hela jag är ett fel. Att jag aldrig borde ha fötts, att något blev fel när jag kom till, att jag är ett misstag och inte gjord för att leva. Att jag inte passar in i samhället. Mörka tankar som jag alltid bär med mig. Du kan inte jämföra dig med andra, din smärta är din och oavsett vad andra tänker eller känner så gör det inte din situation mindre besvärlig.

Ibland gör man fel, det gör vi alla. Tror du att det går att på något sätt reparera det som blivit fel? Finns det något sätt att förändra det som skett eller reda ut det?

Stor kram från en som skulle vilja hjälpa men inte vet hur

Tack snälla för dina ord.

 

[nyttnick]

Men du. Är det verkligen en så hemsk fuckup eller känns det som en hemsk fuckup men med distans är det bara vidrigt?

Vill du berätta för oss och diskutera grunden?

Nej. Med tid är det säkert inte det. Men här står tiden still just nu. Men vad ska jag säga. 10 sekunder klarar vem som helst, så jag får ta det lite i taget.

 

[cirkus]

Jag önskar jag fanns nära - men jag är också i Stockholm. Ibland behövs bara någons öra, en kram eller bara tyst sällskap.

Var snäll mot dig själv!

 

[nyttnick]

Men vad är det egentligen som hänt? Vad har bidragit till att du mår så här dåligt? (svara bara om du vill). Alla har vi våra fuck-ups - regelbundet! Men det känns som att det kanske är ngt mer som sänkt dig såhär?

Stor chans att jag överreagerar, det vet jag. Men jag är bara såååååå jäkla trött. Det här var nog droppen efter år av att känna mig otillräcklig.

 

[nyttnick]

Förlåt. Jag förstod inte och ville inte tränga mig på. Det är hemskt att känna att ingen finns för en. Vem ska man ringa? Vem ska man "lägga" sina bekymmer på?
Jämför dig inte med andra. Du känner som du gör oavsett hur andra mår och du har lika mycket rätt som någon annan att må som du gör och behöva det stöd du behöver.
Jag finns här om du vill Jag är (ensam) hemma nu och imorgon. Vi kan prata så länge du vill om vad du vill. Kramar

Du har inget att be om ursäkt för

Jag ska försöka sova nu, men jag hör av mig till dig imorgon när jag styrt upp kalaset.

 

[Sleepy]

Det sorgliga är att det inte ens finns något att skämmas för. Det bara blev så jäkla fel på så många plan. Jag fuckade up trots att jag lade hela min själ på det. Och när jag lägger hela mitt hjärta i något som bara blir fel, så känns det som att jag har verkligen ingenting att erbjuda. Någon. Där startar en känsla av meningslöshet.

Om du engagerar dig i något fullt ut med själ och hjärta, fast du glömmer lite (mänskligt) så det går tokigt, så är det självklart att det känns som att mattan rycks undan under fötterna. Du gjorde ditt bästa och ändå blev det fel - lätt att tolka som att du är värdelös. Så är det naturligtvis inte. Du är bara människa. Människor glömmer, människor gör fel, misstag händer. Det är ok även för dig.

Som sagt, var snäll mot dig själv. Vad gör det om hundra år och allt sånt.

 

[nyttnick]

Ta med dem? Ställ in allt och åk. Få lite distans.

Skolplikt, barnens pappa, aktiviteter de sett fram emot länge och ekonomin är hinder. Men jag ska se om jag kan ta mig iväg ett par dagar framöver.

 

[TinyWiny]

Du har inget att be om ursäkt för

Jag ska försöka sova nu, men jag hör av mig till dig imorgon när jag styrt upp kalaset.

Gör det! Ta hand om dig och sov så gott

 

[nyttnick]

Jag önskar jag fanns nära - men jag är också i Stockholm. Ibland behövs bara någons öra, en kram eller bara tyst sällskap.

Var snäll mot dig själv!

Tack snälla.

 

[Magiana]

Det sorgliga är att det inte ens finns något att skämmas för. Det bara blev så jäkla fel på så många plan. Jag fuckade up trots att jag lade hela min själ på det. Och när jag lägger hela mitt hjärta i något som bara blir fel, så känns det som att jag har verkligen ingenting att erbjuda. Någon. Där startar en känsla av meningslöshet.

Det där låter som något jag hade kunnat skriva.

 

[Lovisaleonora]

Det sorgliga är att det inte ens finns något att skämmas för. Det bara blev så jäkla fel på så många plan. Jag fuckade up trots att jag lade hela min själ på det. Och när jag lägger hela mitt hjärta i något som bara blir fel, så känns det som att jag har verkligen ingenting att erbjuda. Någon. Där startar en känsla av meningslöshet.

Bra, då kan du lägga skamkortet i lådan i alla fall.

Det blir fel ibland. Även om vi gör allt för att det ska bli så himla rätt. Och det behöver inte ens vara vårt fel.

Jag brukar tycka synd om mig ett tag och sedan gå vidare, kanske har jag lärt mig att noga granska mina skäl att göra något. Kanske konstaterar jag bara att vissa gånger går allt åt helvete helt utan att någon gör något i den riktningen.

Ta hand om dig, det verkar som det är utmattning som spökar.