När hästen inte gör som vill/tänkt sig-tvinga hästen

[the_connemara]

Sv: När hästen inte gör som vill/tänkt sig-tvinga hästen

Jag är en av få i min bekantskapskrets som har en häst som genast flyttar på sig när jag vill borsta på andra sidan bara jag ställer mig där men jag är också den enda som säger "tack" när hästen gör det...

Väldigt tänkvärt!

 

[Ponnytant]

Sv: När hästen inte gör som vill/tänkt sig-tvinga hästen

..//Jag har funderat en del över de olika metoder att få hästar att gör som man vill på sen jag har träffat en kvinna som säger sig aldrig tvinga sina hästar, hon menar på det att hästar inte bråkar/ krånglar/istadiga -whatever- om ledarskap med människor utan hästar gör så för att de inte förstår, för att de är rädda eller har ont etc.
..//

Jag har också denna inställning och det är upp till oss att försöka förstå anledningarna till att hästen gör som den gör och utgå från det om vi vill förändra något i hästens beteende.

 

[Alexandra_W]

Sv: När hästen inte gör som vill/tänkt sig-tvinga hästen

*KL*

Beror HELT på situation.

Jag hade en ganska rejäl dust med åringen här tidigare ikväll. Jag får klia, ta, smörja och dona med hans öron bäst jag vill, men en BORSTE vill han inte ha i närheten. Såpass rabiat att det räcker man närmar sig med borsten för han ska börja krångla. Han har bevisligen inte ont, han har inga dåliga erfarenheter av borstar och han är lika oavsett det är en hård borste eller en jättemjuk. Dvs han har 'fått för sig' att borsten vill han inte ha vid öronen. Eller en kam.

Jag har låtit det bero lite, och kliat och så med öronen för att skapa positiva associationer. Jag har borstat nära men där han ändå är bekväm och berömt osv. Noll skillnad, enda resultatet är en tova i nacken.
Så idag bestämde jag att nu fick det vara slut med tvångstankarna kring borstar och öron. Han höll inte med, och 'slogs' hellre för att slippa borsten. Dvs det ev milda obehag en borste skulle kunna medföra var vida mindre det obehag han skapade genom att försöka komma undan och 'slåss'.

Han är hingst - vilket han inte fattat än dock, det är generellt en mycket lågmäld, vänlig och enkel ponny - och han är dryga året. Är det EN sak i hela världen han INTE ska lära sig är det att man kan få som man vill genom att bråka. Så jag 'slogs' tillbaka, mest bara genom att hålla i och följa efter, men när han gick på mig drog jag mig faktiskt inte för att smälla till honom. Ingen av mina ska i något läge gå på/hota/riskera att skada människor, punkt.

När han insett att det inte fungerade varken att trassla, försöka fly eller bråka - så kunde jag utan problem borsta både öron, manen i nacken, pannluggen och pannan medan han stod på slakt grimskaft. Han insåg till och med att det ju faktiskt var ganska skönt & mysigt

Men utan att jag 'den hårda' vägen fått honom att inse att han kommer inte undan, det lönar sig inte att bråka, så hade han dels fortfarande haft en tova i nacken och inte haft en aning om att det är mysigt med öronborstning.

Medan en häst som är osäker - den behöver stöd. Vad stödet exakt består i beror på häst, men behöver hästen t ex att jag sitter av och går före så absolut. Behöver den få närma sig något skrämmande steg för steg och ta tid på sig - absolut. Men jag gör stor skillnad på osäkerhet/tveksamhet och 'vrånghet' (i brist på bättre ord) och 'fixa idéer' som saknar giltig grund även sett ur en hästs perspektiv.. Tilläggas ska kanske att jag har trygga, trevliga, lätthanterade och vänliga hästar som gillar att jobba - och 'alla' mina hästar 'blir' likadana. Antagligen för att jag inte bara kräver att de lyssnar på mig - jag lyssnar på dem med (fast slutordet har jag).