När försäkringspengarna inte räcker...

[Abova]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Oj! Förlåt, men köpte du ett sjukt sto + hennes sjuka föl för att sedan sälja bil, båt mm för att ha råd med en högst osäker behandling? Ja ordet hästälskare börjar kännas lite för litet

Ja men jag hade ett bättre hopp än ägaren och veterinärerna om att de faktiskt skulle kunna bli friska, och det gick ju; även om det tog lång tid och var förenat med mycket jobb, bakslag oro och tårar! Men det är det värt så här i efterhand nu när de är friska.

 

[ancan]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Fast problemet är ju just det, att man inte vet, förrän i efterhand om beslutet var det rätta, och hade det gått vägen för er hade ju känslan varit en annan nu.

Nej, så är det inte...För i vårt fall handlade det om hur mkt det "kostade" känslomässigt" - ovetskapen om hur mkt hästen egentligen led under behandlingarna/operationerna. Beslutet att avliva var helt o hållet vårt eget.
Vi har behandlat andra djur, med både bra o dålig utgång (har ca 300 djur...) och har en del erfarenhet. I många fall, när det handlar om ovanliga/komplicerade skador så känns det lite som om det är väl mycket testning/chansning/nya metoder som testas...
Jag har talat med många som haft liknande skador på sina djur , och de flesta har precis samma åsikter som vi.
Jag menar absolut inte att man ska ge upp direkt - men i särsklit svåra fall, där det blir följdreaktioner , nya skador osv så bör man verkligen sätta sig ner o tänka igenom hela situationen mkt noga.

TS fördel är ju också att detta är ett sto som ska in i avelsboxen vilket gör att det inte är nödvndigt att skadan blir 100 % bra, med en vallack är det ju en annan femma!

Visst - så kan man välja att se det. För oss handlade det helt enkelt om vad som var det bästa ur ren djursynpunkt - hade det funnits en möjlighet till ett bra liv för vår valack hade jag mer än gärna haft honom kvar - han var min "soulmate" och jag har inga större förhoppningar om att någonsin få en sådan kontakt med ngn annan individ...

Jag hoppas verkligen att TS sto klarar sig, att det är goda prognoser för henne, i nutid och i framtiden.

 

[poff]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Usch, jag är i samma sits som Dig .

Vi har en fölunge som inte ens är fyllda tre månader som råkat ut för två helt skillda, men mkt allvarliga olyckor. Hon står på Strömsholm på intensivvård för ett öga nu och pengarna tar slut vilket dag som helst.
Även om vi kan lösa det denna gång ekonomiskt så kan mkt hända innan vi får nya försäkringspengar. Vi har 60 000:- i vet vård och mitt försäkringsombud tror att vi kan höja vet vårds beloppet till 120 000:-, men självklart med reservation för det som varit. Känns ändå bra med tanke på att denna olycksfågel verkar kunna råka ut för vad som helst.
Jag får slutgiltigt svar under dagen (om det går att göra så), jag återkommer med svaret.

Nu har jag höjt vet vården till 120 000:-, känns bra i fall ngt annat händer.

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Åh, stackars er med en så liten häst. Min är ju trots allt iallafall självständig. Jag tänker på er och hoppas att det löser sig.

Idag har vi äntligen fått positivt besked! Först meddelade försäkringsbolaget att vi just gått in i en ny ersättningsperiod. Vilken lättnad! Sen ringde Helsingborg och sa att min lilla står fint på alla sina ben, är inte halt och har ingen infektion. Allt läker som planerat. Jag vågar inte riktigt tro det, men hoppas gör vi nu iallafall! Hon är glad och nöjd och inga tecken på att hon har ont så vi fortsätter som planerat med behandlingen.

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad tråkigt att höra om din valack.
Jag föstår exakt vad du menar. Jag har funderat mycket på det du beskriver. Det stämmer att veterinärerna är pigga på att behandla. Nu är det tredje allvarliga saken min häst råkar ut för på fem månader, så det är ju olika behandlingar det handlar om fram tills nu. Det kan förståss också bli för mycket för henne. Det är just detta som oroar mig. Än så länge har hon varit glad och nöjd, men jag är rädd varje dag att hon ska tappa sugen, och om den dagen kommer måste vi tänka om.

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

100.000:- och veterinärextra som täcker mediciner och lite annat. Minns inte exakt nu, men det täcker iallafall det mesta. Tror det är det högsta hon kan vara försäkrad i när det gäller vårt bolag, men ska kolla för säkerhets skull.

TACK för att du håller tummarna för oss!

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad skönt att höra!

Vad är det som hänt din lilla? Vill du berätta?

Hoppas, hoppas allt löser sig för er!!

 

[ancan]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad tråkigt att höra om din valack.
Jag föstår exakt vad du menar. Jag har funderat mycket på det du beskriver. Det stämmer att veterinärerna är pigga på att behandla. Nu är det tredje allvarliga saken min häst råkar ut för på fem månader, så det är ju olika behandlingar det handlar om fram tills nu. Det kan förståss också bli för mycket för henne. Det är just detta som oroar mig. Än så länge har hon varit glad och nöjd, men jag är rädd varje dag att hon ska tappa sugen, och om den dagen kommer måste vi tänka om.

Vad skönt att du förstår att jag inte menar ngt "illa" eller vill vara en "sur kärring".

Jag tror kanske att man själv måste ha gått igenom ngt liknande för att riktigt kunna förstå tankarna och känslorna som blir inom en när man försöker tänka på hur man ska lösa det hela.

Och det är fruktansvärt när livsgjädjen försvinner ur djuret - det var bla det som hände vår valack

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Jo självklart förstår jag dig. Jag blir så ledsen när jag tänker på vad ni fick gå igenom.

Jag har uttryckt mina tankar för veterinären på kliniken där hon är nu. Jag tyckte bara han tittade konstigt på mig. Kände inte att han förstod min oro alls. Men kanske är det så för veterinärerna, de måste fokusera på att behandla och inte blanda in för mycket känslor...

 

[Mia_R]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Att behöva ta bort henne utan att få ut något på livförsäkringen bekymrar mig mindre. Egentligen är pengarna det minsta problemet, men trots allt måste de finnas för att man ska kunna betala vården...

Visst vill man hellre ha kvar hästen än få ut något livbelopp, men med många skador och klinikvistelser så drar man lätt på sig stora egna kostnader. Jag tyckte det var fruktansvärt när vi tvingades avliva min ena häst på Ultuna förra sommaren när hon hade en 10-dagars fölunge vid sidan och helst hade jag ju önskat att vi istället hade fått åka hem alla tre, men mitt i allt elände så var jag väldigt tacksam för hennes livbelopp då det även fick bekosta hennes föls mjölkersättning och alla extrakostnader som blev att plocka ur egen ficka.

Jag är väldigt tacksam mot mina stallägare, Agria, Hästambulansen och Ultuna + allt stöd jag fick av alla på Buke och jag förstår att klinikpersonalen ser mycket elände. De bad om ursäkt varje gång de frågade om försäkringen då de hade varit med om många ägare som inte haft koll på vad som täcktes eller inte. Vår slutnota gick loss på över 70' för 6 dagars intenvisvvård på isoleringen + avlivning och destruktion. I mitt fall så ersattes det ju av Agria, men fy 17 om jag dessutom torskat på att slanta upp ytterligare några 10' ur egen ficka mitt i allt elände.

Prognosen låter ju väldigt god och jag håller tummarna att allt går vägen för er.

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Ja, självklart är jag glad att hon har en livförsäkring för visst skulle det vara en tröst att iallafall ha råd att köpa en ny häst om det händer henne något. Men i vårt fall är det en ganska liten summa så skulle vi förlora den är det inte hela världen. Det viktiga är att hästen slipper lida och som nu, att vi har möjlighet att betala hennes vård med försäkringspengar. Som du säger, det hade känts fruktansvärt att lägga ut pengar och sen inte veta utgången. Kanske stå där utan häst och med stora skulder dessutom.

Så otroligt tragiskt för dig med sto och föl. Jag kan tänka mig hur det kändes, måste varit fruktansvärt. Hoppas det gick bra med den lille iallafall...

För vår del ser det hyfsat ljust ut just nu, men inget är säkert än på länge. I går ringde veterinären och sa att ledvätskan hade lite förhöjda värden och de ville spola leden igen. Denna gången ville de söva för att kunna gå in med artroskopi. De konsulterade med veterinären som behandlat henne för senskadan och fick klartecken att söva henne. I natt fick vi besked att de fått leden helt ren och att allt ser fint ut. Hon stod då på alla fyra benen och var vid gott mod. Ingen feber. Jag väntar nu på att de ska ringa igen för att få veta hur allt är idag, men hittills har det ändå gått framåt. Veterinären var tydlig med att allt går åt rätt håll. Minst 10 dgar till i Helsingborg dock. Notan ligger väl runt 70' skulle jag tro när vi hämtar hem henne, om allt går som planerat vill säga...

TACK för att du håller tummarna för oss, jag är säker på att du vet vad vi går igenom, det betyder så otroligt mycket att få stöd!

 

[Eastwick]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Hej!

Vill bara lämna lite ytterligare hopp till dig, min 04:a fick en ledinfektion i januari månad pga. sårskada, hon stod på klinik i 19 dagar då såret inte ville läka riktigt som det skulle men peppar peppar verkar det ha gått vägen.
Det mesta hänger på hur snabbt man kommer in har jag förstått, mitt sto skadade sig på onsdag men bara ett litet sår och ohalt så jag tvättade bara rent som vanligt men på torsdag em kom hältan och febern så efter konsultation med Skara satte distriktet in penicillin på kvällen och få fredag morgon körde jag in en i stort sett blockhalt häst och då var ledvätskan inte vacker. Leden spolades och dubbla antibiotika sattes in.
Dagen efter var hon så gott som ohalt. Efter en dryg vecka skulle jag få hem henne då allt såg bra ut men då antibiotikan togs bort kom hältan tillbaka och leden fick spolas igen... Jag misströstade!!

Fick då förklarat för mig att det kan komma en liten kris just när ledkapseln sluter sig och att det troligen var det som hade hänt och på dag 19 fick hon äntligen komma hem.
Sedan följde en lååååång konvalecenttid då ledkapseln är oerhört känslig till att börja med men nu rids hon som en vanlig 4 åring och det ser bra ut även om viss förtjocknad kvarstår i hasleden. Men det skulle ta tid sa de så jag hoppas att den på sikt skall försvinna helt.

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad skönt att det ordnat sig för er trots bakslag i början. Jag håller tummarna för att det går fortsatt bra!!

Hur lång boxvila hade din häst efter hemkomst, och hur gjorde ni sen? Fick ni promenera, eller gick det att släppa ut i sjukhage/vanlig hage?

Vi handlade snabbt, vis av tidigare erfarenhet (senskadan, då vi inte åkte direkt). Veterinären var ute hos oss inom två timmar efter skadetillfället och sprutade med antibiotika. Sen direkt ner till Helsingborg. Vi var där kanske 6 timmar efter skadetillfället och de spolade knät senare på kvällen.

Vi fick glada besked igår. Hon står på alla fyra, ohalt och ingen feber. Veterinären sa att de är förvånade över hur bra hon klarar sig och hur pigg och stark hon är. Vi fick också höra vilken jättefin häst hon är, en stor tröst i allt elände

Sen vågar vi inte riktigt hoppas än på att allt ska gå bra utan bakslag på vägen... Det känns skönt att hon är i trygga händer nu iallafall, och att hon kollas noga hela tiden!

 

[Eastwick]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Hon stod på boxvila ca tre veckor till med promenad 2 x 20 min. fast hon fick gå hur mycket som helst bara hon inte kom loss då ledkapseln är oerhört känslig. Jättelätt med en fyraåring som är van att gå i hage minimum 10 tim. om dagen... Sedan fick hon gå ut i sjukhage några tim. om dagen i ytterligare några veckor. Det viktiga var tydligen att hon inte busade och sprang utan rörde sig kontrollerat. Hon fick en blödning i ledkapseln då hon släpptes i "riktig" hage och svullnade upp igen så vi fick börja om lite men nu är det som sagt var bra igen och hon går ute dygnet runt samt rids. Totalt stod hon nog på box 6 veckor...

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Ja, det är verkligen inte lätt att hålla en unghäst lugn vid boxvila. Min har ju senskadan också, och har inte fått gå alls på 5 månader. Får se om senskadan tillåter promenader, och hur vi i såfall ska lösa det... Liten är hon, men oj så stark när hon sätter den sidan till. Hon var tyvärr inte så mycket hanterad innan hon skadade senan heller. Hade bara varit hos oss i två månder då. Stå själv i stallet hade vi tack och lov lärt henne.

Håller tummarna för att det går fortsatt bra för er!

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

*Liten uppdatering*

I morgon kommer min lilla olycksfågel hem från sjukhuset
Enligt veterinären läker både senan och leden bra. Hon får inte antibiotika längre och är glad och pigg. Halt har hon konstigt nog inte varit alls. Hon får komma direkt ut i sjukhage och slipper boxvila, tack och lov! Ville bara berätta för att jag är så glad

 

[Abova]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad kul! Då håller vi tummarna för att hon får hålla sig fortsatt frisk!

 

[Miaa]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Vad härligt att du nu får hem lillstumpan

Mia

 

[Mia_R]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

Jättegoda nyheter!

En kompis hade en unghäst som skadade sig i hagen för många år sedan. Kotleden hade penetrerats på två ställen så när veterinären skulle spruta henne rann allt ut igen genom det andra preneteringen och det upptäcktes på så vis. Trots allt så läkte hon ihop utan större problem och tävlade med placeringar i MSV dressyr innan hon fick tas bort av andra anledningar.
Jag fortsätter att hålla tummarna!

 

[MiaMaria]

Sv: När försäkringspengarna inte räcker...

TACK alla, för att ni tänker på oss och för uppmuntrande ord!!