När ett rykte blir en sanning

Svenska uppfödare ganska skakig just nu. Priserna ökar och likaså importen av iberiska dressyrhästar - som har fått ett rykte om att vara snälla damhästar i motsats till SWB som bara anses avlas för toppsporten. Ridsports redaktionschef Lena Sellman tittar på problemet.

 

[QueenLilith]

Det kan inte bero på att swb utmålas som nått som enbart proffs klarar av och att det inte finns några normalt funtade eller hela swb? Det är tyvärr den bilden jag får av många som importerar. Finns inga bra swb utan det enda som är bra är importer.

Jo, men man blir ju också färgad (iaf jag). Jag har hållit på med häst i många många år nu, och det är verkligen svårt att hitta halvblod som håller måttet för vad jag vill ha i en häst. (Jag har iaf inte hittat dom). Jag har ridit en del hästar, stod senast innan flytt på ett stort stall i Stockholm vart jag fick rida flera uppstallade hästar efter jag tog bort min egna. Dom flesta va så otroligt stissiga, även dom snälla. Dom snällaste av hästarna hade ålder 16år +. Dressyrhästarna gick oftast inte rida ut på, då dom sprattlade runt och ägarna hållde sig oftast i ridhuset. Red en fälttävlanshäst- super snäll kille, men också rätt spooky vid ensam uteritt, dock hade jag inga problem med honom, men tyckte inte han va så rolig i dressyren, men fick inte riktigt den känslan som jag hade med min egna. Kändes ärlig talat ofta som folk fick rida dessa hästar lite med "livet som insats" och vad som verkligen fick mig att inte ville köpa halvblod igen är rodeo, vart jag kanske kunna sitta kvar i två av studsen och sen flyga som en vante. Har bara jävligt tur jag inte gjorde mig illa, för åkte av min förre hände för många gånger för min smak. Jag vill ha en häst som är rolig att rida, men som går att lita på och som inte "smäller av" och drar en rodeo med mig tvärs över ridhuset.

 

[Nytant]

Det är en väldigt bra fråga. Det är lite som att man inte rider på riktigt om man inte har en SWB. Att det inte går att vara seriös, duktig, whatever på andra raser.

Inte ens andra varmblodsraser (enligt dem)?

 

[Lingon]

Inte ens andra varmblodsraser (enligt dem)?

Nä, för då har du ju inte köpt SVENSKT.

 

[Roheryn]

Jag tror att det ligger mycket i att det är många fler som vill ha de där snälla, bombsäkra hästarna idag. Extremt hög efterfrågan på trevliga, lättridna hästar. Oavsett ras.

Ja, och kanske tyvärr för islandshästarna har de litegrann (förmodligen genom all turridning) fått ryktet att de som ras är hästar som "alla" kan rida. Och då förväntar sig folk nästan det av alla individer, vilket ju aldrig kommer vara sant.

Bland islandshästarna ser jag en hel del som importerar från Island för att de inte kan hitta den snälla, trevliga hästen att köpa i Sverige. Men även där blir det lätt så att den snälla, trevliga hästen som alla kan rida var lite mer häst än vad köparen i Sverige förväntade sig. Eller bara att vissa sidor hos hästen kom fram först när den kom hit och fick ändrade levnadsförhållanden. Lite samma sak som hos övriga hästsverige.

Snäll familjehäst på Island är oftast väldigt mycket "mer häst" än snäll familjehäst i Sverige.

Och visst hade det varit bra om tävlingsresultaten räknades in i BLUPen men men jag inser att det är väldigt mycket lättare sagt än gjort. Minns jag rätt så har de haft ambitionen att ta in det men inte lyckats få till modellen.

Ja, det är säkert så. Framförallt kanske svårt att bestämma hur stort inflytande tävlingsresultat ska ha jämfört med avelsbedömningar.

 

[Lingon]

Som många andra undrar jag om en del av problemet är att vi begär för mycket av våra hästar och för lite av oss själva. Och att vi tar oss an det hela som konsumenter som vill ha det som utlovades i produktbeskrivningen, utan att tänka särskilt mycket på att hästen inte är en slutprodukt utan precis som vi bara en ingrediens i det hela. Kraven och förväntningarna vi har på hästen måste vara rättvisa och rimliga, och vi får inte glömma oss själva som en del av ekvationen. Förväntar man sig att en häst bara ska "funka", oavsett omständigheterna, då tycker jag man är ganska fel på det, och jag undrar hur många som tänker så.

Samtidigt är det som @TinyWiny är inne på en bra utveckling att man vågar prata om rädslor, och att inse sina begränsningar och ha med det i sitt val av häst är ju väldigt ansvarsfullt och klokt.

Men jag funderar på hur vanliga de där bombsäkra hästarna är och har varit från första början? (Och, sidospår, hur mycket av denna bombsäkerhet är egentligen bara inlärd hjälplöshet? Jag tycker personligen inte det är rimligt att förvänta sig bombsäkerhet av en häst.) Jag kommer liksom på två såna hästar genom min ridtid.

Alla andra hästar jag ridit, från den lilla Welsh Mountain-kille som var min första medryttarhäst som barn, har haft saker för sig, om man ska uttrycka det så. Han bockade vid uppsittning och under uteritterna gjorde han gärna 90 graders-svängar in på sidovägar i galoppen, precis i sista sekunden så att jag fortsatte rakt fram. En gång blev han skrämd av en skördetröska och slängde av mig så jag skadade mig rätt rejält, en helt normal hästreaktion enligt mig och jäkligt olyckliga omständigheter bara. Vi pratade om honom som "lite busig". Men andra skulle kanske upplevt honom som en problemhäst?

Eller det 4-åriga New Forest-stoet som jag red efter jag växte ur lillkillen. Hon började skena på uteritter och blev het och svår att hålla, men det var ju för att vi slarvred som bara den, och jag som yngst i gänget inte hade förmågan att säga emot fartdårarna jag red med. Gissar hejvilt att hon hade blivit direkt livsfarlig om hon inte gått på lösdrift. Men – en helt vanlig häst, en jättetrevlig ridponny, som bara inte mådde bra av oansvarig ridning.

En häst som bockade vid uppsittning hade jag antagit hade ont någonstans eller inte var tillräckligt väl inriden. Sadeltvång? Ont i ryggen? Sadel som inte passar? Eller annat. Inte tusan hade jag kallat den busig.

 

[Nytant]

En häst som bockade vid uppsittning hade jag antagit hade ont någonstans eller inte var tillräckligt väl inriden. Sadeltvång? Ont i ryggen? Sadel som inte passar? Eller annat. Inte tusan hade jag kallat den busig.

Jag håller helt med dig, men jag var typ... sju.

 

[Valerianovna]

Vad roligt att höra det perspektivet också. Jag har inte heller några direkta egna minnen eller erfarenheter av det där stoiska halvblodet. Och jag tycker diskussionen också blir svår eftersom alla begrepp är så relativa. Min tolkning av en het häst kanske inte är samma som någon annans. För mig personligen finns också ett inslag av "the devil you know", även om den djävulen blivit hetare. Jag skulle nog, trots allt, känna mig mer bekväm med att sitta upp på en modern nordtysk sporthäst än en importerad iberier där jag helt saknar referensram. Om det blir aktuellt för mig att skaffa häst kommer jag antagligen åka ner och provrida i mina gamla hemtrakter, direkt hos uppfödare eller hos förbund inför auktion. Sen kan det ju visa sig att de hästarna numera ligger löjligt långt ifrån vad jag klarar av, och då får jag äta upp det här inlägget, eller PM:a dig @Valerianovna

Ja det är skitsvårt att klart definiera "bra temperament". Jag har en kompis som liksom jag är amatör, helt mittemellanokej i sadeln, och vi två har heeeeelt olika önskemål på temperamentet på hästen. Hon vill ha en självsäker häst som visar sina känlor tydligt och som kan säga "varför då" men också ta en tillsägning utan att bli ängslig. Jag gillar ett mycket mjukare temperament och har inga problem med att hästen kanske inte vågar allt, men är villlig att försöka om den litar på mig eftersom den vill vara till lags. Gemensamt har vi att eftersom vi gillar dressyr så är långa bockserier eller konster på två ben inte önskvärt, och att hästen skall kunna hantera en omvärld i rörelse där inte varje oväntad händelse leder till ett sammanbrott. Att hästen skall klara av att gå i skogen är så självklart att jag inte ens brukar nämna det, men jag förstår vuxna importer som tycker det är skitskumt i början eftersom de aldrig sett mer än 10 träd i klunga.
Om det är dressyrdjur som är aktuella har jag några tips där jag vet att hanterbarhet prioriteras, utöver att de såklart ska gå att rida på utan fallskärm.

 

[Roheryn]

Jag tycker att förändringen mot att efterfråga säkrare hästar är jättebra men, och ett stort men, det får inte vara på bekostnad av att kunskapen hos ryttaren är så låg att de därför behöver ha en stensäker häst utan just för att man har tröttnat på rodeo, är rädd om sig själv och vill ha det trevligt ihop med sin häst.

Håller helt med om detta! Jag är ju en av de ryttarna som inte tycker det är kul med en bockande, studsande häst, en häst som sticker eller en som tvärvänder och springer hem så fort en fjäril fladdrar... Men i grunden så kan jag rida. Jag är hyfsat sadelfast, jag kan "tänka häst" (dvs förutse vad min häst kan tänkas reagera på) och jag kan vidareutbilda en häst. Och det gör att jag faktiskt har ett rätt stort urval av trevliga hästar, om jag skulle få för mig att köpa en ny. Kanske är det också dags för hästköparna att ställa lite krav på sig själva också? Vad måste JAG kunna och klara av för att kunna köpa mig en häst?

 

[Blyger]

Jag tror att hästhållningen har blivit mindre anpassad också. Idag har 'alla' ridhus, hästarna går ensamma för de kan skada sig, små hagar osv.

När jag växte upp var inte ens ridbana standard överallt så man var tvungen att rida ut mycket mer. Hästarna gick ihop i större utsträckning och gick i mer rimliga hagar.

 

[nightcrawler]

Jo, men man blir ju också färgad (iaf jag). Jag har hållit på med häst i många många år nu, och det är verkligen svårt att hitta halvblod som håller måttet för vad jag vill ha i en häst. (Jag har iaf inte hittat dom). Jag har ridit en del hästar, stod senast innan flytt på ett stort stall i Stockholm vart jag fick rida flera uppstallade hästar efter jag tog bort min egna. Dom flesta va så otroligt stissiga, även dom snälla. Dom snällaste av hästarna hade ålder 16år +. Dressyrhästarna gick oftast inte rida ut på, då dom sprattlade runt och ägarna hållde sig oftast i ridhuset. Red en fälttävlanshäst- super snäll kille, men också rätt spooky vid ensam uteritt, dock hade jag inga problem med honom, men tyckte inte han va så rolig i dressyren, men fick inte riktigt den känslan som jag hade med min egna. Kändes ärlig talat ofta som folk fick rida dessa hästar lite med "livet som insats" och vad som verkligen fick mig att inte ville köpa halvblod igen är rodeo, vart jag kanske kunna sitta kvar i två av studsen och sen flyga som en vante. Har bara jävligt tur jag inte gjorde mig illa, för åkte av min förre hände för många gånger för min smak. Jag vill ha en häst som är rolig att rida, men som går att lita på och som inte "smäller av" och drar en rodeo med mig tvärs över ridhuset.

Jag har faktiskt inte sett dom här problemen särskilt ofta. Och det har faktiskt varit ganska lika mellan swb och import på den fronten.

 

[QueenLilith]

Gemensamt har vi att eftersom vi gillar dressyr så är långa bockserier eller konster på två ben inte önskvärt, och att hästen skall kunna hantera en omvärld i rörelse där inte varje oväntad händelse leder till ett sammanbrott. Att hästen skall klara av att gå i skogen är så självklart att jag inte ens brukar nämna det,

Exact mina kriterier på häst. Jag vet jag har hyffsat bra balans i mina lägen, men ovannämnda scenarion är inget jag vill utsättas för

 

[nightcrawler]

Jag tror att hästhållningen har blivit mindre anpassad också. Idag har 'alla' ridhus, hästarna går ensamma för de kan skada sig, små hagar osv.

När jag växte upp var inte ens ridbana standard överallt så man var tvungen att rida ut mycket mer. Hästarna gick ihop i större utsträckning och gick i mer rimliga hagar.

Det där tror jag är en viktig del. Även för ryttarna. Vet många som inte vågar rida på utebana för det blåser lite. Dom tror hästen får spel när den inte ens kunde bry sig mindre.

 

[Pilot]

Jag tycker det är intressant, för det känns som om att det i flera år lyfts att SWB är för svåra och stora för hobbyryttaren.
I årtionden.

Det är väl inte inte ryttarnas fel att de har en rimlig bild av vad de kan och behöver. Medan uppfödarna vill avla fram nästa Flippan eller Cardento.

 

[Valerianovna]

Avelsvärdering av islandshästar är faktiskt helt frikopplad från den sportsliga prestationen, även om det till stor del såklart är samma egenskaper som belönas. Men det är ju enbart avelsbedömningar som ligger till grund för BLUP-beräkningen till exempel (vilket jag tycker är synd, hade gärna sett att tävlingsresultat räknades in).

Det där är inte korrekt. BLUP har formler som räknar in din hästs tävlingsresultat (förutsatt att de på ett korrrekt sätt förs in i systemet via rapportering från svrf, eller om de är internationella, från de som administrerar blup) OCH tävlingsresultat från alla hästar som på något sätt är släkt med din häst. Sedan ställs alla hästar i hela databasen emot varandra, och vips har vi index. Eller ja, det är mer komplicerat, men på ett ungefär. Den JÄTTESTORA akilleshälen är såklart att endast resultat från hoppning, dressyr och fälttävlan räknas in, och endast om de är officiella resultat. Samt att formeln inte tar hänsyn till fälttävlanshästens lite annorlunda förutsättningar där ett unghästtest kanske inte mäter deras talang på ett, för dem, så värdefullt sätt.

 

[Roheryn]

Det där är inte korrekt. BLUP har formler som räknar in din hästs tävlingsresultat (förutsatt att de på ett korrrekt sätt förs in i systemet via rapportering från svrf, eller om de är internationella, från de som administrerar blup) OCH tävlingsresultat från alla hästar som på något sätt är släkt med din häst. Sedan ställs alla hästar i hela databasen emot varandra, och vips har vi index. Eller ja, det är mer komplicerat, men på ett ungefär. Den JÄTTESTORA akilleshälen är såklart att endast resultat från hoppning, dressyr och fälttävlan räknas in, och endast om de är officiella resultat. Samt att formeln inte tar hänsyn till fälttävlanshästens lite annorlunda förutsättningar där ett unghästtest kanske inte mäter deras talang på ett, för dem, så värdefullt sätt.

Jag pratar om avelsvärdering av och BLUP för islandshästar. De beräkningarna görs av FEIF, internationella islandshästförbundet, och tar ingen hänsyn till några tävlingsresultat, enbart resultat från avelsbedömningar.

 

[Valerianovna]

Exact mina kriterier på häst. Jag vet jag har hyffsat bra balans i mina lägen, men ovannämnda scenarion är inget jag vill utsättas för

Appropå de Stockholmska hästarna du tog upp, hur många timmar om dygnet fick de röra sig fritt i grupp i hagar där alla gångarter kunde nyttjas?
Härom året tog vi hem ett sto som stått på stor anläggning, ute 6 h, kunde vara lite boxaggressiv, kunde inte hanteras av alla på anläggningen, hade en väldigt ängslig utstrålning. Vi ställde ut henne i flocken på lösdriften och fick ett sto som var glad, nyfiken, aldrig arg i boxen, lugn och älskade pyssel. Vi tog henne till seminstationen där de ÄLSKADE henne och skämtade om att gömma henne så vi inte kunde plocka med henne hem igen. Samma häst, kort tid emellan, extremt olika beskrivningar av temperamentet. Det var inte aktuellt att rida henne då, men även om en beridarbekant fått ta första uppsittningarna hade jag kunnat tänka mig att testa henne under sadeln.

 

[Nytant]

Jag tycker det är intressant, för det känns som om att det i flera år lyfts att SWB är för svåra och stora för hobbyryttaren.
I årtionden.

Det är väl inte inte ryttarnas fel att de har en rimlig bild av vad de kan och behöver. Medan uppfödarna vill avla fram nästa Flippan eller Cardento.

Nej, så länge ryttarna också har en rimlig bild av vad en häst kan och behöver, så är det väl bra.

KL
I den här diskussionen lyfts ju två extremer på skalan – den explosiva, reaktiva elithästen som bara elitryttaren klarar av, och den "bombsäkra" hästen som många fritidsryttare letar efter. Jag tänker att det är jättebra att välja bort den första, men man kanske får acceptera att den andra är ett undantag snarare än en stor grupp hästar. Och däremellan finns ett stort spann.

 

[Valerianovna]

Jag pratar om avelsvärdering av och BLUP för islandshästar. De beräkningarna görs av FEIF, internationella islandshästförbundet, och tar ingen hänsyn till några tävlingsresultat, enbart resultat från avelsbedömningar.

Ah förlåt, jag visste inte ens att Islandshästförbundet hade en BLUP-databas

 

[Fabian In Memoria]

Jag har bara suttit på SWB/KWPN de senaste (nästan) 20 åren och är en vanlig, inte särskilt duktig ryttare. Jag är inte gammal nog att minnas stammen från 70 till tidiga 90-talet, men jag har aldrig ens reflekterat över att man inte skulle kunna ha varmblodiga ridhästar. Visst alla är såklart inte lämpliga, men just att det inte skulle finnas några är för mig en främmande tanke. Kanske har jag haft tur, att först haft föräldrar och sedan själv/gemensamt lyckats hitta ston med fint temperament och som sedan fått avkommor jag, trots ingen regelbunden ridning i ryggen, vågat sitta på utan hög puls.

Kanske har jag bara haft tur?

Jag var också i villfarelsen att ett halvblod (som de hette på min tid) var en stabil sund allroundridhäst. Vi hade flera stycken som gick även i barngrupperna på min första ridskola (red där när jag var ca 7 till ca11) tillsammans med shetlandsponny, russ, fjordingar och D-ponnysar av okänd ras. Kommer tom ihåg att några var e. Utrillo och Irak. Läste alla stamtavlor i stallet noga!

Köpte därför ett (belgiskt) varmblod utan att förstå hur högt i blod en sådan var!

 

[Shaggy]

Det kan inte bero på att swb utmålas som nått som enbart proffs klarar av och att det inte finns några normalt funtade eller hela swb? Det är tyvärr den bilden jag får av många som importerar. Finns inga bra swb utan det enda som är bra är importer.

Nej jag tycker inte riktigt det. För mig blir det lite som om Volvo skulle gnälla på att inte alla svenskar köper deras bilar. I många av dessa artiklar och debatter så blir det nästan ett hat mot andra raser än just SWB.