Lite funderingar så här en erfarenhet rikare.
I fredags hade vi fågelhundsträning, superkul med apportering och släpspår. Vi kör alltid hundarna en och en, men sen har vi en gemensam promenad med alla hundar lösa, alla känner varandra väldigt väl. (trodde jag). Min hund gick lös vid min sida, stannar på en intressant fläck, en annan yngre hane tycker den fläcken också var intressant, kommer fram till min hund. Den yngre hanen reser ragg och morrar mot min hund. Tydligen var fläcken väldigt viktig. Min hane, spänner upp sig och morrar tillbaka. Med facit i hand, skulle jag bara fortsatt gå, men jag stod där, så jag tog tag i pälsen i rumpan på den yngre hanen och sa åt honom att lägga ner och gå vidare. Den yngre hunden är speciell, stressar lätt, har en del omriktade beteenden mot sig ägare, tappar ofta fokus men det är ju inget som påverkat mig. Vi har tränat ihop regelbundet under fyra år, så jag känner hunden väl.
Den vänder sig om och biter mig över handleden. Inget nafs, utan det kändes ungefär som att bli klämd i en dörr.
Det hela har fått mig att fundera. Hur hade jag tänkt om det hade varit min hund? Är det en skröna att hundar som en gång bitit "gärna" gör det igen? Hur fasen gör jag nästa fredag? Kan man kräva munkorg på den andra hunden? Låta bli att åka dit igen? Eller bara vara med på själva träningen och inte vara med på promenaden?
Fick ett SMS från hundägaren igår där det stod: "Vi har funderat mycket på det som hände och nu ska vi kastrera honom kemiskt." Känns lite "Jaha, och?"