När det är dags att säga farväl...

Jag hymlar aldrig med att min kära och mycket älskade häst som jag tog bort efter många år av kolik också gett mig en stor lättnad när han avlivades.
Jag saknar honom extremt mycket men är också så himla lättad och tycker det är väldigt skönt att han är borta. Vardagen har blivit mycket bättre och magen knyter sig inte varje gång jag går mot hagen och kanske ser honom ha kolik.

De två känslorna behöver inte krocka och jag tror att det i många fall är omgivningen som vill att man bara ska känna ena sidan och således får vi dåligt samvete för att vi tänkt eller velat att någon ska dö. Det är liksom tabu att känna lättnad oavsett om det är för min egen skulle eller för den andres skull (djuret eller personen Som är sjuk).

Så, känn så mycket sorg som du behöver och känn samtidigt så mycket lättnad att du kan uppskatta att gå vidare.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 617
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag kommer emellanåt på mig själv med att ta en titt om min dotter @EmmaFilippa skrivit något här. Detta trots att jag mycket väl vet...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
19 189
Senast: MML
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
31 221
Senast: Elendil
·
Övr. Hund Igår var nog den värsta dagen i mitt liv, min älskade hund som varit sjuk under en längre period blev plötsligt akut dålig. Det började...
Svar
5
· Visningar
2 930
Senast: Kilauea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp