När började ni dejta/swipea igen?

[machafuko]

Efter att ha läst lite i dejtingtråden blev jag lite nyfiken på en fråga. Hur lång tid har det gått innan ni börjat dejta igen efter att ni varit i ett förhållande (oavsett hur förhållandet tagit slut, nämn gärna den detaljen också)? Eller väntade ni länge med att dejta men hittade en kk istället, i sådant fall när började ni med er kk?

Jag är lite nyfiken eftersom jag insett att det skiljer så otroligt mycket och det vore intressant att höra ert resonemang. Har själv blivit singel för 3 månader sedan och har väldigt svårt att tänka mig ens skaffa tinder, än mindre att dejta eller ligga med en annan person. Jag har alltid behövt tid och det känns mest naturligt för mig.

 

[ptr]

Det tillhör nog det där som är upp till var och en. Vissa är liksom färdga redan innan de lämnat och vissa är kvar nära nog för evigt i tanken - och alla varianter däremellan.
Själv är jag en grubblare som tar lång tid på mig - försöker acceptera att det är så men visst känns det segt att inte bara kunna storma vidare som man se andra göra. Fast är de lyckligare för det, vetifan.

 

[pepp]

Efter att ha läst lite i dejtingtråden blev jag lite nyfiken på en fråga. Hur lång tid har det gått innan ni börjat dejta igen efter att ni varit i ett förhållande (oavsett hur förhållandet tagit slut, nämn gärna den detaljen också)? Eller väntade ni länge med att dejta men hittade en kk istället, i sådant fall när började ni med er kk?

Jag är lite nyfiken eftersom jag insett att det skiljer så otroligt mycket och det vore intressant att höra ert resonemang. Har själv blivit singel för 3 månader sedan och har väldigt svårt att tänka mig ens skaffa tinder, än mindre att dejta eller ligga med en annan person. Jag har alltid behövt tid och det känns mest naturligt för mig.

Jag har alltid legat tidigt efter ett uppbrott. Lite destruktivt för att försöka glömma uppbrottet.

Nu senast tog det 1.5 år innan jag kunde dejta. Känner dock inget pirr eller så.

 

[durachiny]

Man får göra det i den takt som känns bäst för en själv. Att stressa fram nya ligg för att glömma eller "komma över" tror jag inte riktigt på det känns mest som något som kanske fungerar för stunden men kanske inte är så bra i längden.

 

[machafuko]

Man får göra det i den takt som känns bäst för en själv. Att stressa fram nya ligg för att glömma eller "komma över" tror jag inte riktigt på det känns mest som något som kanske fungerar för stunden men kanske inte är så bra i längden.

Nej alltså jag är inte intresserad av tips till mig, utan frågeställningen är när DU gjorde något efter ett förhållande?

 

[Red_Chili]

Det har varierat, men det beror mest på att jag aldrig riktigt letat efter någon (oavsett relationstyp). När jag avslutat förhållanden (yep, det har alltid varit på mitt initiativ) så har jag varit klar på alla sätt och vis. Någon gång hittade jag en ny intressant person bara några dagar efter att ett förhållande tog slut, andra gånger har det tagit ett år eller längre.

 

[Dorinda]

Innan jag blir kär igen brukar det ta en stund. Några månader innan jag ens börjar titta på andra b
Nu sist var jag helt förstörd, jag var jätte jätte kär och hade precis avslutat förhållandet(vi levde för olika liv).
En kollega som jag kände skapligt väl frågade hur det var. Sen var jag inte singel särskilt länge alls.

 

[SaraXX]

Det tog 2.5 år innan jag öht funderade på att dejta någon.

 

[Raderad medlem 94602]

Högst varierande beroende på förhållandet jag lämnat.
Men jag tycker att har man brutit och gjort ett avslut så har man inga skyldigheter kvar. Dejta om man vill.

 

[tuaphua]

När jag börjat dejta från att ha blivit singel har varit lite olika beroende på hur jag känt kring uppbrotten. Jag har alltid varit den som gjort slut. Men ibland har jag gjort slut trots att jag älskat personen, för att vi velat olika saker i livet tex. Då har jag behövt tid på mig för att läka och gå vidare ofta. Ibland har dejtandet fått mig att lättare gå vidare.

Är det slut är det slut i mina ögon. Varken jag eller ex har skyldigheter gentemot varann efter det.

 

[starcraft]

Jag tycker det varierat, allt från någon vecka till några månader. Beror helt på hur relationen varit och hur den tagit slut.

 

[Fille]

Jag och mitt ex fortsatte umgås trots att vi gjort slut och flyttat isär, bra eller dåligy vet jag inte men jag bröt till slut när jag av en slump träffade nuvarande sambo på en facklig kurs. Det var inte alls planerat men då kände jag att det var helt klart med exet.

 

[pajaztar]

Jag brukar ha nån random rebound ganska snart (kanske några veckor-någon månad sådär) efter ett uppbrott. Dejting är dock oftast inte intressant förrän efter flera månader, kanske ett halvår eller så? Men det kan variera beroende på hur relationen var.

 

[tanten]

Jag gjorde ett tappert försök med nätdejting 5-6 år efter uppbrottet. Men gav upp efter ett halvår.

Under en period hade jag en kk som hjälpte mig att helas efter år av pyskisk misshandel.

 

[cassiopeja]

Jag har bara haft ett längre/seriösare förhållande innan mitt nuvarande, men då skaffade jag en kk för att överhuvudtaget ta mig ur förhållandet (hade försökt göra slut i flera månader men exet vägrade lyssna på det örat utan fortsatte bara som vanligt och jag visste inte hur jag skulle göra, så då skaffade jag kk för att försöka förtydliga att det var SLUT) (- btw, det funkade). Efter det dröjde det 2 år innan jag blev kär igen.

 

[machafuko]

Nu är jag ung och har bara haft ett förhållande, som varade i sisådär 4 år, men för mig är det helt otänkbart att ha en rebound kort efter eller att börja dejta direkt. Det har gått 3 månader sen uppbrott och trots att det var gemensamt så finns ju känslor kvar från min sida. Jag har en känsla att jag lär bli hjärtekrossad när jag får veta att han dejtar igen, för även om det som sagt är slut så är det mycket kvar i luften för min del.

Innan förhållandet med exet så var jag olyckligt kär i samma kille i 3 år. Så man kan ju säga att jag har svårt att släppa taget om känslor

 

[athena_arabians]

Nu är jag ung och har bara haft ett förhållande, som varade i sisådär 4 år, men för mig är det helt otänkbart att ha en rebound kort efter eller att börja dejta direkt. Det har gått 3 månader sen uppbrott och trots att det var gemensamt så finns ju känslor kvar från min sida. Jag har en känsla att jag lär bli hjärtekrossad när jag får veta att han dejtar igen, för även om det som sagt är slut så är det mycket kvar i luften för min del.

Innan förhållandet med exet så var jag olyckligt kär i samma kille i 3 år. Så man kan ju säga att jag har svårt att släppa taget om känslor

Sådant blir oftast lättare med åren Jag var likadan tidigare men det blir som sagt lättare att hantera sina känslor och jobbiga situationer. Det finns fördelar med åldrande också

 

[Singoalla]

Jag skaffade Tinder och swipade lite efter något halvår, men mest som underhållning och värma upp tanken på dejting lite. Hade sex första gången 9 månader efter uppbrottet och då med en person som jag träffat genom vänner, så det var inte för avsikt att det skulle bli så.

Det är såklart högst individuellt men jag tror också det beror på hur relationen varit och hur den tog slut. Har det varit en känslomässig pers, som det var för mig och mitt ex, så är det nog naturligt att det tar lite längre tid.

 

[machafuko]

Sådant blir oftast lättare med åren Jag var likadan tidigare men det blir som sagt lättare att hantera sina känslor och jobbiga situationer. Det finns fördelar med åldrande också

Åh, precis vad jag behövde höra.

Jag är så orolig att jag alltid ska vara så här för så lär jag nog ge upp tanken på att dejta

 

[athena_arabians]

Åh, precis vad jag behövde höra.

Jag är så orolig att jag alltid ska vara så här för så lär jag nog ge upp tanken på att dejta

Vi är naturligtvis alla olika men jag tror inte du behöver vara orolig. Jag hade som sagt tidigare lätt för att fästa mig för mycket och svårt för att släppa taget.

En händelse som ändrade mitt synsätt på det mesta dramatiskt var när jag fick veta att jag har en svår kronisk sjukdom. Då bestämde jag mig för att jag ska ha roligt de år jag får och även ta risker jag kanske normalt inte skulle ta. Tidigare var jag enormt försiktig och till viss del rädd för många saker. Idag... not so much Jag är närmast sur på att det varit för lite äventyr på sistone

En fling ett tag efter jag fått diagnosen lärde mig också mycket... han var fantastisk och jag var absolut förälskad men det fanns inte en chans att det skulle bli något långvarigt. Vi hade roligt den tid vi fick och jag ser den som en gåva även fast det gjorde ont när han åkte hem. Smärtan var klart hanterbar och det roliga vi hade gjorde att det var helt klart värt den.