Sv: Någon som var på Kottas-clinicen i helgen?
Vi andra behöver veta EXAKT vilka muskler kring sittbenen som behöver aktiveras, när de aktiveras, hur man arbetar med sina skänklar (vilka muskler och senor ska aktiveras när), hur rumpan används osv osv. Att bara sitta och skumpa runt på lina med sina vanliga fel, får en bara att bli ännu bättre på det man var dålig på.
Jag förstår inte riktigt hur det skulle hjälpa gemene man. Menar du att tränaren ska säga "nu måste adduktor slappna av samtidigt som du fjädrar med iliacus, nu, och nu, och nu..." Blir inte ridningen överintellektualiserad av att bara snacka muskler och teori.
Samma sak när man enbart pratar ett bild och symbolspråk som kan låta löjligt i en del personers öron fast det ger bra hjälp till vissa. Det måste anpassas efter vem som lyssnar.
Sitter man och skumpar runt utan att instruktören kan påverka dig(inte just dig alltså :smirk: ) med sina instruktioner på lina så kanske det är mycket annat än sitsen som bör ses över. Hur hästen rör sig osv.. Back to basic ..
Det kan ju räcka med att tränaren säger till då man hamnar snett så det stör hästen och beskriver hur h*n vill ha dig i din sits utan att gå in på extremt detaljspråk medans man paralellt jobbar med hela rörelsebilden i ekipaget.
Då man rider och får hästen att bära upp sig kan ju känslan av den korrekta sitsen bara infinna sig utan att man har tänkt en tanke på sin egen rumpa. Jag blir störd av att sitta och analysera min kropp, snarare behöver jag hela tiden ANVÄNDA min kropp till att känna av hästen. Egot tar över chowen på något vis. Man ser sin kropp med andras ögon i stället för att bara vara och följa, känna, och prova ..
Svårare är det ju att joxa sig till ett perfekt läge i sadeln på en häst utan bärighet eller styrsel. På den hästen kanske man kan få sitta och invänta sin perfekta sits tills hela ekipaget likssom har hittat knapparna och jobbar på ett bättre sätt ihop.
Det jag menar är att det kan stjälpa snarare än hjälpa att överanalysera sig själv hela tiden. Rid i en känsla och jobba MED hästen. Själv läser jag på tok för lite teori kanske, men börjar få in en riktigt skön känsla i ridningen samt annat jag pysslar med där känslan är dominant. Tex jobbet som terapeut. Överdrivet tänkande på vetenskapligt plan stör min djupare analytiska förmåga och möjligheten att uppfatta de minsta nyanserna som avslöjar det egentliga problemen.
blabla... Bara tankar...