simpan
Trådstartare
Behöver lite råd från er som använder munkorg på era hundar ibland när de arbetar (tänker framförallt på er som tränar skydd).
Lite bakgrund inann jag ställer min fråga så att jag inte blir idiotförklarad vilket tyvärr händer titt och tätt här :smirk:
Jag har tagit hem en omplacering som inte drar jämnt med min andra tik alla gånger. Detta var inget oväntat då hon har en del med sig i bagaget (orkar inte gå in på allt).
I början var det katastrof i en vecka men sedan har det gått bra i nästan ett halvår för att nu bli besvärligt igen.
Under den bra perioden har jag kunnat ha hundarna ihop utan problem men det har krävt lite tillsyn och jag som flockledare har varit tvungen att vara stenhård mot den nya (läs konsekvent och hela tiden säga till om hon börjar antyda gruff mot den andra tiken, inte hård som att ta i henne- det har hon fått sin beskärda del av i livet) för att hon ska veta sin plats i flocken.
Det är en väldigt dominant hund mot andra hundar (däremot väldigt vek och mjuk mot folk) samtidigt som hon är väldigt osäker. Den andra tiken är helt trygg i sig själv och startar inga bråk utan det är när den oskra tiken råkar komma i lite trängt läge (alltså det krävs bara att de råkar halvt krocka på promenad tex) som hon genast svarar med slagsmål, och int enågon liten tillsägelse om att inte komma för nära utan strid på livet- precis som tikar gärna gör
Uppstår situationen med slagsmål så är det till att brotta ner henne, då backar den andra tiken genast undan efter att matte har kontroll på situationen.
Tiken som gärna slåss har ALDRIG visat minsta tecken till aggressivitet mot folk, isåfall hade hon fått somna, utan man kan göra i princip vad som helst med henne. SOm jag sade så är det henne man tar i om det blir slagsmål (mycket för att samtidigt visa att det är den andra som är högre i rang= jag hjälper henne men också för att så snart man har den bråkiga tiken under kontroll så slutar slagsmålet), hon har inte visat en enda tendens till att vända ilska mot mig som tar i även fast hon är helt blockad av aggression mot den andra och helt inne i slagsmålet.
Hursomhelst så i början under första veckan när jag fick hem henne så fick hon ha munkorg för att inse att man kunde umgås med andra tikar (hanhundar går utan problem) utan att det behövde bli slagsmål, alltså som ett sätt att få henne att kunna slappna av och lita på den andra tiken. Det fungerade bra och de har varit tillsammans utan munkorg o dyl sedan dess, fram till nu...
Anar att det kan vara löp på gång som ställer till det för henne men tycker att det är konstigt eftersom de redan gått igenom ett löp tillsammans utan ökade bekymmer.
Nu till frågan:
Jag har pga detta återkommande beteende satt munkorg på hunden igen. Detta under promenader, annars sitter de åtskilda hemma, har grind inne och så sitter de i varsin hundgård ute. Det är alltså bara vid promenader som hon har munkorgen på sig (går givetvis ut med hundarna var för sig emellanåt också men kan ju inte göra det hela tiden av praktiska skäl, har ju inte hur mycket tid som helst och hon behöver ju umgås med den andra tiken för att lära sig att acceptera henne).
Problemet är att hon när hon har munkorgen på sig inte kan öppna munnen (ja, jag vet, det är liksom meningen med det hela )hon får ju då svårt med att andas, alltså flåsa och reglera värmen och syreintaget.
Hur gör ni för att era hundar ska kunna andas så att de även kan flåsa och reglera värmen?
Tanken är att hon ska ha munkorgen en period igen så att hon får tillbaka självförtroendet igen och litar på den andra tiken (trots att det alltid är hon själv som startar bråken) så det är inte en permanent lösning.
Funderar nu som bäst på hur man löser flåsproblemet
Hur gör ni med era arbetande hundar som har munkorg, tex vid skyddsarbetet?
Lite bakgrund inann jag ställer min fråga så att jag inte blir idiotförklarad vilket tyvärr händer titt och tätt här :smirk:
Jag har tagit hem en omplacering som inte drar jämnt med min andra tik alla gånger. Detta var inget oväntat då hon har en del med sig i bagaget (orkar inte gå in på allt).
I början var det katastrof i en vecka men sedan har det gått bra i nästan ett halvår för att nu bli besvärligt igen.
Under den bra perioden har jag kunnat ha hundarna ihop utan problem men det har krävt lite tillsyn och jag som flockledare har varit tvungen att vara stenhård mot den nya (läs konsekvent och hela tiden säga till om hon börjar antyda gruff mot den andra tiken, inte hård som att ta i henne- det har hon fått sin beskärda del av i livet) för att hon ska veta sin plats i flocken.
Det är en väldigt dominant hund mot andra hundar (däremot väldigt vek och mjuk mot folk) samtidigt som hon är väldigt osäker. Den andra tiken är helt trygg i sig själv och startar inga bråk utan det är när den oskra tiken råkar komma i lite trängt läge (alltså det krävs bara att de råkar halvt krocka på promenad tex) som hon genast svarar med slagsmål, och int enågon liten tillsägelse om att inte komma för nära utan strid på livet- precis som tikar gärna gör
Uppstår situationen med slagsmål så är det till att brotta ner henne, då backar den andra tiken genast undan efter att matte har kontroll på situationen.
Tiken som gärna slåss har ALDRIG visat minsta tecken till aggressivitet mot folk, isåfall hade hon fått somna, utan man kan göra i princip vad som helst med henne. SOm jag sade så är det henne man tar i om det blir slagsmål (mycket för att samtidigt visa att det är den andra som är högre i rang= jag hjälper henne men också för att så snart man har den bråkiga tiken under kontroll så slutar slagsmålet), hon har inte visat en enda tendens till att vända ilska mot mig som tar i även fast hon är helt blockad av aggression mot den andra och helt inne i slagsmålet.
Hursomhelst så i början under första veckan när jag fick hem henne så fick hon ha munkorg för att inse att man kunde umgås med andra tikar (hanhundar går utan problem) utan att det behövde bli slagsmål, alltså som ett sätt att få henne att kunna slappna av och lita på den andra tiken. Det fungerade bra och de har varit tillsammans utan munkorg o dyl sedan dess, fram till nu...
Anar att det kan vara löp på gång som ställer till det för henne men tycker att det är konstigt eftersom de redan gått igenom ett löp tillsammans utan ökade bekymmer.
Nu till frågan:
Jag har pga detta återkommande beteende satt munkorg på hunden igen. Detta under promenader, annars sitter de åtskilda hemma, har grind inne och så sitter de i varsin hundgård ute. Det är alltså bara vid promenader som hon har munkorgen på sig (går givetvis ut med hundarna var för sig emellanåt också men kan ju inte göra det hela tiden av praktiska skäl, har ju inte hur mycket tid som helst och hon behöver ju umgås med den andra tiken för att lära sig att acceptera henne).
Problemet är att hon när hon har munkorgen på sig inte kan öppna munnen (ja, jag vet, det är liksom meningen med det hela )hon får ju då svårt med att andas, alltså flåsa och reglera värmen och syreintaget.
Hur gör ni för att era hundar ska kunna andas så att de även kan flåsa och reglera värmen?
Tanken är att hon ska ha munkorgen en period igen så att hon får tillbaka självförtroendet igen och litar på den andra tiken (trots att det alltid är hon själv som startar bråken) så det är inte en permanent lösning.
Funderar nu som bäst på hur man löser flåsproblemet
Hur gör ni med era arbetande hundar som har munkorg, tex vid skyddsarbetet?
Senast ändrad: