makarontanten
Trådstartare
Jag är ingen träningsmänniska ( har aldrig vart), men behöver nu vara så fysiskt ( ja, psykiskt också förstås) stark som möjligt för att kämpa vidare i en sjukdom som tar krafter.
Jag har hund, vilket gör att jag lägger stora energier ( ja, det mesta) på att gå i skog och mark och att just promenera mycket. Har även försökt jogga/springa på sista tiden, men nja, jag är för lat och har för dålig kondis för att orka riktigt.
Jag och hunden är ute runt milen per dag (+-) och det är inga problem att orka det ( just promenader orkar jag hur mycket som helst just nu). Frågan gäller istället hur man ska förhålla sig till sjukdom och motion i det hela. Ska man "tvinga" sig till mer än vad man orkar för att behålla kondisen, eller hålla sig på en nivå där det känns lagom eller kanske till och med trappa ner för att må bra? Jag BEHÖVER stryrkan nu, jag behöver en god fysik, men inser att om jag trappar ner på motionen så går det bakåt, det vill jag inte.
Är det ok att pressa sig ( inom rimliga gränser) till max,utan att fysiken blir sämre pga fysisk sjukdom och utmattning? Vill helst inte berätta diagnosen och hoppas ni har överseende med det. Men om det tex hade handlat om bröstcancer ( vilket det inte är, men drar jämförelsen), hade motionen och att pressa sig i form vart rätt? Jag vill inte ge upp, jag ska vara stark
Spelar det någon roll om det är operation, cellgifter eller annat som står för dörren. Visst ska man vara så stark i kroppen som möjligt innan för att orka ta tag i det hela?
Jag har hund, vilket gör att jag lägger stora energier ( ja, det mesta) på att gå i skog och mark och att just promenera mycket. Har även försökt jogga/springa på sista tiden, men nja, jag är för lat och har för dålig kondis för att orka riktigt.
Jag och hunden är ute runt milen per dag (+-) och det är inga problem att orka det ( just promenader orkar jag hur mycket som helst just nu). Frågan gäller istället hur man ska förhålla sig till sjukdom och motion i det hela. Ska man "tvinga" sig till mer än vad man orkar för att behålla kondisen, eller hålla sig på en nivå där det känns lagom eller kanske till och med trappa ner för att må bra? Jag BEHÖVER stryrkan nu, jag behöver en god fysik, men inser att om jag trappar ner på motionen så går det bakåt, det vill jag inte.
Är det ok att pressa sig ( inom rimliga gränser) till max,utan att fysiken blir sämre pga fysisk sjukdom och utmattning? Vill helst inte berätta diagnosen och hoppas ni har överseende med det. Men om det tex hade handlat om bröstcancer ( vilket det inte är, men drar jämförelsen), hade motionen och att pressa sig i form vart rätt? Jag vill inte ge upp, jag ska vara stark
Spelar det någon roll om det är operation, cellgifter eller annat som står för dörren. Visst ska man vara så stark i kroppen som möjligt innan för att orka ta tag i det hela?
Senast ändrad: