Du har så rätt, vissa beter sig märkligt. Jag träffade på en dam som rastade sin hund på en anlagd ridväg, eller rättare sagt, jag såg först bara en skymt av henne bakom ett träd 10 meter från stigen. Det var första gången hästen reagerade på någon och enda. Hon hoppade till lite av överraskning och kollade in henne. Vi pratade lite och jag förklarade att hästen reagerade på att hon gömt sig och föreslog att hon skulle hålla sig synlig och heja normalt.Jag har absolut inga förväntningar på att människor jag möter i skogen (eller i trafiken för den delen) ska förstå hur hästar fungerar, eller kunna läsa av att min häst blir stressad (det är troligtvis bara folk som känner honom rätt väl som alls märker skillnaden på piggt framåt, vilket är hans normala läge och beredd till flykt, vilket sker ytterst sällan).
Har varit med om massa konstiga beteenden, oftast avsedda att underlätta för hästarna, men som blir fel på grund av okunskap. I de lägena brukar jag helt enkelt heja glatt, berätta vad som verkligen hjälper under ett möte (t ex att heja, och prata lite) och sedan tacka så jättemycket för hjälpen och önska dem en fortsatt trevlig tur. Det brukar aldrig vara några sura miner från något håll, det är ju därför jag blev så chockad av reaktionen den här gången. Det är ömsesidig hänsyn jag förväntar mig, inget annat.
En annnan udda upplevelse var en stig, det gick att mötas med god vilja, även här var det en Men då behöde någon in i buschen en bit. Jag blev upphunnen av två cyklister, de frågade snällt om de kunde cykla förbi, jag svarade nej och bad dem vänta till ett bättre ställe, de passarade på 5 cm avstånd från hästen innan jag . Lyckligtvis var hästen snäll och orädd men en cykel så nära en häst är ett klart riskmomemt. Varför de frågade var obegripligt - det hade varit klart smartare att påtala att de tänkte passera oavsett vad jag tyckte så jag kunnat göra vad jag kunnde för att hålla sig ur vägen. Personligen hade jag inte vågat passera så nära en okänd häst med en cykel.