Jag kan tyvärr inte svara på varför han gör som han gör (såklart), men steg ett för mig hade varit att börja föra dagbok - en väldigt exakt sådan. Hur ser situationen ut när det inte händer, hur ser det ut när det händer? Går det att hitta ett mönster? Är det alltid samma koppel/halsband, har du alltid samma skor, är klockan alltid samma tid, öppnar du dörren med samma hand, vad är det för väder, vad är det för temperatur inne, osv. Närmast löjligt noggrant. Också varit uppmärksam på de gånger det går "bra" - hur bra går det, finns reaktion i mindre tydlig variant även andra gånger, i så fall i vilket läge och vad skiljer.
Sedan hade jag också velat bryta ner beteendet. Det ser ut som att det börjar iom att han kliver över tröskeln, men kanske har han börjat spänna sig redan innan (filmen börjar ju då)? Kan man fånga upp punkterna där han reagerar och träna om reaktionen just där, steg efter steg? På så sätt borde det gå att hitta var problemet egentligen sitter, där lär det ju bli svårare att ändra beteendet.
Det hade också varit intressant att byta utrustning helt. Jag vet att sele är meckigare än ett halsband som är enkelt att dra över huvudet, men det skulle kunna ge en viktig fingervisning om var problemet sitter. Om han får en sele som ska av och ändå fortsätter med beteendet är det sannolikt (om än inte helt garanterat, pga etablerad situation, för all del) inte vare sig resursvakt av halsbandet - byt koppel också förresten - eller nackont. Till exempel.
(Och har ni en annan ingång i huset hade jag velat byta till den också. Men en skillnad i taget! Annars blir det samma gröt fortfarande, och man vet inte vilken förändring som lett till vad.)
Sedan hade jag inte räknat med att hunden inte kommer att hugga för att han inte gjort det hittills. För mig ser det ut som ett mycket allvarligt menat hot (ihop med signaler om att han är obekväm i situationen, vilket inte gör risken mindre tyvärr), men han får ju inte gehör för det. Gissar jag? Alltså, i någon mån "körs han över" trots att han säger nej på det här sättet? Nästa steg är bett, eller markering av bett, om beteendet att varna inte får framgång är det rimligt att vänta sig att det förr eller senare kommer att gå vidare - hans nuvarande taktik fungerar ju inte.
Det finns en metod att använda stationsbeteenden som ett sätt att ge djur en "röst" i hantering, om jag inte är helt ute och seglar kommer den från Susan Friedman? Jag är mycket långt från någon expert i tekniken, men jag tycker den är mycket intressant och försöker använda den i allt större utsträckning. I korthet går det ut på att lära djuret (hunden i det här fallet) ett stationsbeteende, någon form av target, och så länge stationen hålls tillåter djuret hanteringen - kliver det av, släpper, vad det nu handlar om, så betyder det att hanteringen upphör. Det är en möjlighet för djuret att säga nej, och människan får en väldigt tydlig gränsdragning för var det finns problem att jobba på. Det går alltså att prova sig fram runt ett problem för att bena ut vad det handlar om. Kanske inte en metod för alla dock?
