Sv: Moralfråga - avlivning?
Jag har haft en sådan där. Började dricka mycket och var lite flåsig, men busade och röjde som vanligt. Så jag trodde först det var för att det var ovanligt varmt den sommaren. Hunden var förresten 10 år när dte här började.
Sen började det hända 'olyckor' inne. Första och andra gången så tyckte jag mest att 'skit händer' men när hon tredje ggn hade kissat på golvet började jag undra. Och man såg på henne att det verkligen inte varit meningen, hon skämdes verkligen. Olyckorna hände fast jag var hemma och hon bara hade behövt säga till. Jag kunde sitta tre meter från ytterdörren och det var kissat i hallen innanför dörren. (Hon fick ALDRIG bannor för det). Jag beställde tid hos vet, som på tfn misstänkte diabetes eller pyo.
Medan jag väntade på veterinären så SÅG jag en av de där kissningarna. Jag satt vid datorn (1½ meter från ytterdörren) och skulle gå och hämta saft eller ngt, och när jag kommer ut i hallen möter jag hunden påväg mot dörren, och mitt framför ögonen på mig gör hon en pöl och ser sen mycket olycklig ut. Det var som att när hon blev kissnödig så blev det 'NU måste vi kissa, nu genast'. Hon HANN alltså inte säga till.
Nåväl, vi var till vet som konstaterade att hon hade protein i urinen och skickades oss vidare till klinik. Där konstaterade blodprov att hennes njurar sviktade och inte fungerade som de skulle. Vi satte henne på specialfoder, Hills Prescription Diet k/d (kan köpas hos veterinärer som för Hills sortiment, men kan inte köpas via zoo eller liknande). Veterinären gav henne 6 månader ungefär med k/d. Jag förhörde mig noga om hur jag skulle se om hon blev sämre men vet garanterade att det gick inte att missa.
Så okej, vi provar. I början fick hon k/d två månader, sen vanlig mat en månad och så k/d två månader (hon lessnade på k/d annars). Jag var NOGA med att hon inte fick något annat, utom ben. Hon slutade dricka kopiöst och slutade kissa inne efter några VECKOR bara på k/d
Det gick 6 månader, det gick 12 månader, det gick 18 månader.. Hunden var övertygad om att hon var en valp =)
Sen mot slutet så såfort jag försökte ge annat än k/d så på några dagar kom symptomen på attd ricka mycket igen så nu fick hon bara k/d, men burkmat när hon lessnade på pelletsarna. Vi kollade njurarna regelbundet hos vet och hon hade finfina njurvärden
Måndagen den 1 november 2004, 3½ år efter att hon fick 6 månader kvar att leva så var det dock slut på tiden på låns från himlen. Hon ville inte äta och var loj inne. Men var fortfarande först till dörren etc och pigg ute. Hade varit helt som vanligt dagen innan. Så jag avvaktade och tisdagen var likadan. Jag fortsatte avvakta men började bli orolig. Natten mot onsdagen kräktes hon galla. På onsdag morgon gjorde jag dödlighetstestet, erbjöd leverpastej som hon åt. Jag var tvungen att åka och jobba (fanns ingen vikarie och jag jobbar med sjuka människor), kom hem vid två på em och erbjöd henne leverpastej igen. Hon vände bort huvudet. Där någonstans insåg jag att nu var det kört. Tog en bit skinka dock, men bara en. Medan jag ringde djursjukhuset kräktes hon upp den.
Blodprovet på djursjukhuset visade ett njurvärde så högt att apparaten slagit i botten, den kunde inte mäta hur högt det var, det gick över max för den. Och det är redan där många gånger högre än normalt. Värdet skulle på den maskinen ligga mellan 60 - 159 för att vara normalt, min lilla snutta hade nästan 900... Njurarna hade HELT lagt av..
Hon somnade strax innan midnatt onsdagen den 3:e november.
Men, tack vare k/d fick jag ha henne till låns från himlen i 3½ år, tre år längre än veterinären trodde.
Nu sitter du och undrar varför i hela friden jag berättar det här när veterinärerna kollat njurarna på din hund och de var ua. Men jag kommer till det nu =)
Greyhoundhanen (9 år då) började plötsligt dricka kopiösa mängder vatten och springa som en tätting och kissa, han ville ut säkert fyra gånger i timmen. Inga olyckor dock, men med lillvovvans (som då levde) sjukdom i bagaget så var det ju direkt iväg till vet och kolla njurar etc. Ingenting, inte minsta tecken på fel.
Jag provade dock ÄNDÅ att sätta greyhounden på k/d. En vecka senare drack han normalt och sprang inte som en tätting och kissade. han åt k/d i en månad och sen satte jag över honom på hans vanliga mat igen (eftersom det tyvärr inte finns en chans i världen att det benranglet kan hålla sig i hull på k/d). Det är fyra månader sedan jag slutade med k/d åt honom och symptomen har inte återkommit. Jag har fortfarande inte den blekaste aning vad det var, inte vet heller. Men eftersom det med lilldamen med konstaterat njurfel i början gick bra att ha k/d ett tag och sen vanlig mat, så borde k/d på något sätt 'läkt ut' det hela iaf temporärt på henne, och det är väl den närmsta gissning jag komemr på greyhounden med. Vi får väl se om det kommer tillbaka.
Så, omd et där vore MIN hund skulle jag pga MINA erfarenheter prova k/d, har det inte gett resultat på en månad får man ju inse att det tyvärr inte hjälpte, men jag skulle försöka iaf.
Och, med tanke på rubriken och din sista fråga - kommer man inte på vad det är, och det är som du beskriver skulle jag låta henne somna.
Sen, jag vet att äldre hanhundar iaf kan drabbas av typ bladder paralysis, dvs de blir inkontinenta och kan inte hålla tätt utan droppar/rinner urin hela tiden. Det låter ju som det är något liknande med din tik, att hon inte har fullgod kontroll över blåsan.
