Missnöjd är människan.

[Inte_Ung]

När det gäller stall är det förmodligen smartare att inte hyra ut byggnaden eller enstaka boxar utan service. Hyr man ut med vissa tjänster så är det lättare att säga upp folk.

Det är för och nackdelar med allt.
Jag bor inte ens i närheten utan långt bort så för mig så är det inte ett alternativ.

Är det inte så hos dig att de hyr bostad också och att det komplicerat det hela?

Det är så men komplicerar inte särskilt för mig.
Samma regler gäller ju för lokal hur som.
Men för dem så blir det ju trassligt, för om de missköter boxplatserna så åker de ut från hela kontraktet inklusive bostaden då det sitter ihop.

 

[Inte_Ung]

Många stall är ju uppbyggda på att man sak ta pass och hjälpa till på andra sätt. Det är ju något som också måste speglas i priset på stallplatsen.

Jo visst, men då så är vi på serviceavdelningen.
Och den måste ju avtalas noga.

 

[Inte_Ung]

Nu så tycker väl jag att vi har varit i stallet länge nog.

Några tankar om vad samhället skall stå för samtidigt som man försöker att till varje pris undvika att betala skatt?
Typ, stå på dig på sjukhuset så att du får vad du vill ha.
Kontra att jobba svart, anlita svara tjänster.
?

 

[Snurrfian]

Nu så tycker väl jag att vi har varit i stallet länge nog.

Några tankar om vad samhället skall stå för samtidigt som man försöker att till varje pris undvika att betala skatt?
Typ, stå på dig på sjukhuset så att du får vad du vill ha.
Kontra att jobba svart, anlita svara tjänster.
?

Rent allmänt så är väl Svenska kyrkan ett sånt exempel, sveriges befolkning anser att kyrkan ska ställa upp med lokaler, personal, finnas till hand när den behövs men betala kyrkskatt? Aldrig i livet!!

 

[Björk]

Rent allmänt så är väl Svenska kyrkan ett sånt exempel, sveriges befolkning anser att kyrkan ska ställa upp med lokaler, personal, finnas till hand när den behövs men betala kyrkskatt? Aldrig i livet!!

Är det så bland majoriteten av svenskar menar du?
För jag antar du inte menar precis ALLA.

Jag gick ur svenska kyrkan som 20åring, min make gick ut för några år sedan. Det hade egentligen INGENTING med skatten att göra (såna enorma vinster på att gå ur kyrkan gör man inte); det handlade om (för mig) att jag inte tror på Gud, inte har någon som helst kyrklig tradition och därmed inte känner något behov av att vara med i svenska kyrkan. Lika lite som jag är med i t ex tennisklubben, fotbollsföreningen eller annan förening vars intressen jag inte delar.

Jag ser definitivt INTE att jag/vår familj förväntar oss att kyrkan "ska ställa upp". Jag personligen har inget behov av vare sig deras lokaler (även om kyrkor kan vara nog så vackra både utanpå och inuti..... även om det finns fula kyrkor också), deras personal eller annat som finns där.

Däremot är jag i kyrkor emellanåt; har väl aldrig besökt så många som sista året eftersom vår äldsta börjat spela klarinett och är med på uppspelningar och orkesterspelningar och då brukar musikskolan "hyra in sig" i någon av våra kyrkor. Både den som tillhör svenska kyrkan samt pingstkyrkan och korskyrkan. Vi har också tillbringat en skolavslutning i ortens kyrka. Jag finner mig i det, men är egentligen principiellt emot att kyrkan ska användas som avslutningslokal (har själv inte haft en enda avslutning under hela uppväxten på 70-80-tal i en kyrka och har då gått i skolor på tre olika orter under den tiden). Men; som sagt; jag finner mig i det, tar ingen strid EMOT det (så länge jag inte hör prästen PREDIKA på avslutningen) men skulle föredra att det var på "neutral" mark.

Jag är i kyrkan om någon bjuder till barndop eller bröllop.

Våra barn är (givetvis) odöpta och vi gifte oss borgerligt förstås.

 

[Björk]

Tillägg: det behov jag har av kyrkans tjänster är ju en begravningsplats så småningom. Men den delen av skatten betalar jag ju fortfarande; som alla andra som går ur kyrkan.

 

[Björk]

Ett obegripligt missnöje jag möter ibland är när folk är missnöjda med hur stat, kommun och/eller landsting sköts och sen skolkar man från att rösta i valet. Det kan jag inte förstå.

Jag känner också till någon person som är otroligt missnöjd med sitt liv; där jag vet att personen ifråga har alla förutsättningar att leva ett hur bra liv som helst; är hyfsat frisk, har all tid i världen och har EKONOMI för att kunna göra i princip precis det hen vill. Men där är missnöjet på något sätt ett förhållningssätt till livet som hen har och det blir mest bara tragiskt/ledsamt att se egentligen. Det finns någon slags depressionsproblematik där. Blandat med en oförmåga rent generellt (av födsel och ohejdad vana) att se vad som faktiskt ÄR positivt i det egna livet.

 

[Snurrfian]

@Björk jag har suttit i "den andra ändan" och fått svara på varför de två som har gått ur svenska kyrkan inte kan gifta sig gratis i svenska kyrkan, och fått massor av skäll för att de anser att de har rätt till det, kyrkan är ju till för alla... Jag har även fått argumenterar med skolan varför man inte kan kräva att kyrkan ska låna ut sin lokal gratis och sen helst kräva att prästen inte får närvara, men att kantor borde ingå...
Eller paret som ville döpa sitt barn fast utan allt det där pratet om gud...
Eller soc som hänvisar hjälpbehövande till kyrkan för att soc inte kan göra något mer...

Så självklart finns det en stor del som har gått ur svenska kyrkan och är medvetna men det är en läskigt stor mängd människor som har gått ur svenska kyrkan för att "spara pengar" och sen inte förstår varför de inte får samma rättigheter som de som är med... Men det är antagligen samma människor som anser att föreningslivet borde vara gratis... Jag har med en del sådana att göra också...

 

[Björk]

@Björk jag har suttit i "den andra ändan" och fått svara på varför de två som har gått ur svenska kyrkan inte kan gifta sig gratis i svenska kyrkan, och fått massor av skäll för att de anser att de har rätt till det, kyrkan är ju till för alla... Jag har även fått argumenterar med skolan varför man inte kan kräva att kyrkan ska låna ut sin lokal gratis och sen helst kräva att prästen inte får närvara, men att kantor borde ingå...
Eller paret som ville döpa sitt barn fast utan allt det där pratet om gud...
Eller soc som hänvisar hjälpbehövande till kyrkan för att soc inte kan göra något mer...

Så självklart finns det en stor del som har gått ur svenska kyrkan och är medvetna men det är en läskigt stor mängd människor som har gått ur svenska kyrkan för att "spara pengar" och sen inte förstår varför de inte får samma rättigheter som de som är med... Men det är antagligen samma människor som anser att föreningslivet borde vara gratis... Jag har med en del sådana att göra också...

Jag hör/ser liiiite av det där ibland. Och jag förstår inte alls! Jag har konfronterat någon som sa "ja, vi ville gifta oss i kyrkan, men utan det där Guds-snacket och sen körde prästen det i alla fall så då var jag besviken". Jag sa då: Men varför gifte ni er i kyrkan då? Hen sa: jaa.... det har du rätt i.... det har du faktiskt rätt i.

Nu kanske jag sticker ut hakan lite (för någons del), men jag förstår faktiskt inte varför man väljer att döpa sitt barn i kyrkan (vilket i allra högsta grad är en religiös handling!) fastän man inte alls ens har en egen tro, bara "för att det är tradition". (Vi hade till och med någon släkting som lite halvt på skämt framförde att hen tyckte vi borde döpa barnen "för min skull". Det vore ju SUPERkonstigt om vi döpte våra barn som små när vi själva inte ens är med! Det får våra barn själva ta ställning till senare i livet; vill de tillhöra en kyrka och döpa sig så får de självklart göra det).

Jag måste säga att jag tycker det är ganska respektlöst mot kyrkan som organisation och mot dem som faktiskt är med för att det är just en KYRKA och ett religiöst samfund.

(Däremot har jag full förståelse för ickereligiösa som mig själv som väljer att fortsätta vara medlemmar fastän de inte tror; för att de vill ge det bidraget till kyrkans verksamhet; för att byggnaderna har ett värde för dem och för att de tycker att vissa verksamheter fyller en bra funktion i samhället).

 

[Snurrfian]

Jag hör/ser liiiite av det där ibland. Och jag förstår inte alls! Jag har konfronterat någon som sa "ja, vi ville gifta oss i kyrkan, men utan det där Guds-snacket och sen körde prästen det i alla fall så då var jag besviken". Jag sa då: Men varför gifte ni er i kyrkan då? Hen sa: jaa.... det har du rätt i.... det har du faktiskt rätt i.

Nu kanske jag sticker ut hakan lite (för någons del), men jag förstår faktiskt inte varför man väljer att döpa sitt barn i kyrkan (vilket i allra högsta grad är en religiös handling!) fastän man inte alls ens har en egen tro, bara "för att det är tradition". (Vi hade till och med någon släkting som lite halvt på skämt framförde att hen tyckte vi borde döpa barnen "för min skull". Det vore ju SUPERkonstigt om vi döpte våra barn som små när vi själva inte ens är med! Det får våra barn själva ta ställning till senare i livet; vill de tillhöra en kyrka och döpa sig så får de självklart göra det).

Jag måste säga att jag tycker det är ganska respektlöst mot kyrkan som organisation och mot dem som faktiskt är med för att det är just en KYRKA och ett religiöst samfund.

(Däremot har jag full förståelse för ickereligiösa som mig själv som väljer att fortsätta vara medlemmar fastän de inte tror; för att de vill ge det bidraget till kyrkans verksamhet; för att byggnaderna har ett värde för dem och för att de tycker att vissa verksamheter fyller en bra funktion i samhället).

Det där med dopet har jag diskuterat ofta, för mig har det känts viktigt att döpa mina barn, men så har jag ändå en gudstro (även om jag inte håller med alla delar i bibeln och svenska kyrkan, men det är en annan diskussion ) och för mig kändes det viktigt när barnen var små, men det är helt upp till dem själva om de sen vill konfirmera sig, helst skulle jag vilja att de läste åtminstone för att veta vad kyrkan står för och själva välja vad de tycker men samtidigt är det väldigt svårt att gå med och läsa och sen välja att inte konfirmera sig, det blir ett ganska hårt tryck att göra det så det är en balansfråga. Men jag avråder andra från att döpa sina barn om de själva inte anser sig kristna, och speciellt de som pratar om dop "utan en massa gudsprat" då brukar jag föreslå en namngivningscermoni istället om man nu vill ha en fest för släkt och familj när barnet har föds.

 

[Björk]

Det där med dopet har jag diskuterat ofta, för mig har det känts viktigt att döpa mina barn, men så har jag ändå en gudstro (även om jag inte håller med alla delar i bibeln och svenska kyrkan, men det är en annan diskussion ) och för mig kändes det viktigt när barnen var små, men det är helt upp till dem själva om de sen vill konfirmera sig, helst skulle jag vilja att de läste åtminstone för att veta vad kyrkan står för och själva välja vad de tycker men samtidigt är det väldigt svårt att gå med och läsa och sen välja att inte konfirmera sig, det blir ett ganska hårt tryck att göra det så det är en balansfråga. Men jag avråder andra från att döpa sina barn om de själva inte anser sig kristna, och speciellt de som pratar om dop "utan en massa gudsprat" då brukar jag föreslå en namngivningscermoni istället om man nu vill ha en fest för släkt och familj när barnet har föds.

Instämmer fullkomligt med dig!

Och jag tycker personligen att någon slags gudstro bör man ha för att vilja döpa sitt/sina barn. Även om den inte innebär aktivt kyrkobesökande eller böneritualer hemma eller att man tror på/håller med om allt i bibeln. Men tro på Gud känns ju liksom som en grundförutsättning för att vilja att ens barn ska bli medlem i församlingen. Har man en tro så är det fullt rimligt om man väljer att döpa sitt barn. Likväl som vi väljer annat för våra små barn och VAD vi väljer präglas av vår egen livsåskådning, våra intressen osv. Tills den dagen de själva kan bestämma mer; då får man hoppas de flesta föräldrar är öppna för det; att barnet kan välja något helt annat och bildar sig en alldeles egen uppfattning om livet och vad som är viktigt.

 

[Inte_Ung]

det behov jag har av kyrkans tjänster är ju en begravningsplats så småningom.

Det finns borgerlig begravning och kremering med aska i minneslund.
Så det behövs inte alls.

 

[Snurrfian]

Det finns borgerlig begravning och kremering med aska i minneslund.
Så det behövs inte alls.

Fast minneslundarna tillhör fortfarande kyrkan, det är därför man fortfarande betalar en begravningsskatt, det har inget med varken begravningsakten eller kremeringen att göra utan helt enkelt platsen.

 

[Inte_Ung]

Men tro på Gud känns ju liksom som en grundförutsättning för att vilja att ens barn ska bli medlem i församlingen.

Jag anser nog snarast att man själv skall vara med i den församling som man vill döpa sina barn i.
Tro är något personligt som ingen annan egentligen har rätt att ifrågasätta.

 

[Inte_Ung]

Fast minneslundarna tillhör fortfarande kyrkan,

Det går att skippa det också.
Om man vill.
Uppdelningen i dag är bara en praktikalitet.
En tjänst som "staten" köper.
Kyrkan hade ju av vissa orsaker resurser för att hantera begravningar.

 

[Snurrfian]

Det går att skippa det också.
Om man vill.
Uppdelningen i dag är bara en praktikalitet.
En tjänst som "staten" köper.
Kyrkan hade ju av vissa orsaker resurser för att hantera begravningar.

Ja om du får tillstånd att sprida aska eller liknande, men i framtiden kommer det antagligen att finnas fler alternativ vilket jag tycker är jättebra, lika bra som det känns för mig att bli begravd på en kyrkogård, lika konstigt kan det kännas för någon som tar avstånd från allt vad religion heter, eller har en helt annan religion är den kristna.

 

[Kattennizze]

Jag hör/ser liiiite av det där ibland. Och jag förstår inte alls! Jag har konfronterat någon som sa "ja, vi ville gifta oss i kyrkan, men utan det där Guds-snacket och sen körde prästen det i alla fall så då var jag besviken". Jag sa då: Men varför gifte ni er i kyrkan då? Hen sa: jaa.... det har du rätt i.... det har du faktiskt rätt i.

Nu kanske jag sticker ut hakan lite (för någons del), men jag förstår faktiskt inte varför man väljer att döpa sitt barn i kyrkan (vilket i allra högsta grad är en religiös handling!) fastän man inte alls ens har en egen tro, bara "för att det är tradition". (Vi hade till och med någon släkting som lite halvt på skämt framförde att hen tyckte vi borde döpa barnen "för min skull". Det vore ju SUPERkonstigt om vi döpte våra barn som små när vi själva inte ens är med! Det får våra barn själva ta ställning till senare i livet; vill de tillhöra en kyrka och döpa sig så får de självklart göra det).

Jag måste säga att jag tycker det är ganska respektlöst mot kyrkan som organisation och mot dem som faktiskt är med för att det är just en KYRKA och ett religiöst samfund.

(Däremot har jag full förståelse för ickereligiösa som mig själv som väljer att fortsätta vara medlemmar fastän de inte tror; för att de vill ge det bidraget till kyrkans verksamhet; för att byggnaderna har ett värde för dem och för att de tycker att vissa verksamheter fyller en bra funktion i samhället).

Instämmer helt. Gifter man sig i kyrkan gifter man sig med Gud. Jag är troende och min partner är det inte. Så självklart blir det en borgerlig vigsel. Annars skulle det ju bara en bli förljuget.

 

[Björk]

Det finns borgerlig begravning och kremering med aska i minneslund.
Så det behövs inte alls.

Ja, jag menade inte begravningen, jag menade begravningsplatsen. Även minneslunden sköts ju om av kyrkan. Jag vill absolut ha borgerlig begravning, det är min önskan.

 

[Björk]

Instämmer helt. Gifter man sig i kyrkan gifter man sig med Gud. Jag är troende och min partner är det inte. Så självklart blir det en borgerlig vigsel. Annars skulle det ju bara en bli förljuget.

Nja, man gifter sig ju inte med Gud va?

Det är INFÖR Gud man gifter sig.

 

[sjoberga]

Nja, man gifter sig ju inte med Gud va?

Det är INFÖR Gud man gifter sig.

Precis. Man gifter sig inför en Gud som prästen som står bredvid har vigt sitt liv åt att tjäna.

Därför tycker jag det är synnerligen respektlöst att stå där och ljuga honom och de andra rakt upp i ansiktet, genom att delta i ceremonin som om man hade en likartad gudstro.