Matkostnader?

[Io]

Som några andra tidigare skrivit så ser vi heller inte värdet i att äta så billigt som möjligt. Om det är något som är viktigt för mig då är det vad jag stoppar i mig, det är ju grunden till hela mig. Jag tycker att vi har en helt rimlig matkostnad och skulle inte kunna äta billigare. Det skulle innebära att vi får göra avkall på saker vi vill ha och det vill vi inte.

Speciellt mkt kött äter vi inte heller, mer fisk och fågel.

 

[Modest]

Jag förstår inte varför det skulle vara ett viktigt mål att ha så låga matkostnader som möjligt?

Det handlar väl enbart om en prioriteringsfråga, en del vill hellre lägga pengarna på annat helt enkelt.

 

[stjarnhimmel]

Jag förstår inte varför det skulle vara ett viktigt mål att ha så låga matkostnader som möjligt?

Under min studenttid, tex, levde jag på väldigt lite pengar och hade väldigt enkla matvanor. Men jag tycker att det är mycket trevligare att som nu, kunna köpa andra saker än de billigaste, kunna ta en god fika på stan, äta ute en kväll bara för att det är trevligt, köpa gott vin när kompisar kommer på besök, och så vidare.

Jag tror att vi, två vuxna, hamnar på runt 7- 8000 kr/månad i matkostnader en vanlig månad, uteluncher, och fikor inkluderat, samt en och annan middag ute. Då är dels vin, dels hygienartiklar och annat man köper i livsmedelsbutiker inräknat, tex kattmat.

För att man hellre vill lägga pengar på annat?
Jag tycker det är tydligt i tråden att folk prioriterar olika. Och det är ju inget som är rätt eller fel.. bara olika val vad man lägger pengar på..

 

[Katti]

Jag räknade precis ut att jag har lagt 1900 kr/mån i snitt det senast året. Då köper jag ekologiskt så fort ett ekologiskt alternativ finns, så man kan inte påstå att jag handlar billigt. Å andra sidan köper jag inte kött, så det kanske går på ett ut..

Tillägg: Jag är särbo just nu.. Så det är enbart mat för en person. Jag har inte räknat in restaurang, vilket kanske är något jag lyxar till med 2 ggr i månaden eller så. Har inte räknat in hygiengrejer och städgrejer heller.

 

[sjoberga]

Det handlar väl enbart om en prioriteringsfråga, en del vill hellre lägga pengarna på annat helt enkelt.

Självklart. Själv prioriterar jag god och bra mat väldigt högt på listan och ser inte heller poängen att optimera ekonomin i just den biten.

Sedan kan man äta dyrt och dåligt vilket är en sämre kombo, med mycket utemat, hämtmat och halvfabrikat.

 

[mamman]

Det handlar väl enbart om en prioriteringsfråga, en del vill hellre lägga pengarna på annat helt enkelt.

Och vilken ekonomi man har. Jag tror (vet) att jag på ganska kort tid skulle kunna sänka matkontot ganska rejält eftersom jag levt billigt förr. Tyvärr är det väl ofta så att billig bra mat tar längre tid att laga till, speciellt om den ska vara bra i längden.
Och oavsett så är det ju onödigt att betala mer än man behöver. Kilopriset på många varor varierar ju enormt. Jämför salladshuvud, sallad i kruka och färdigskuren sallad. Priset på potatisen i färdig pyttipanna, uppskuret bröd, färdig bönsallad i kylen jämfört med torkade bönor etc Listan på matvaror med hög marginal för handeln kan göras lång.
Men t ex blodpudding med rårivna morötter är både billigt, gott och nyttigt, där tror jag inte att det lönar sig att försöka göra själv.... I andra fall så är det billiga nyttigare (och godare), t ex kål mot sallad, dyr mot billig müsli, rotsaker mot tomat på vintern

 

[athena_arabians]

2000-2500 kr (är inte singel men särbo). Det skulle kunna vara betydligt lägre men jag prioriterar så länge jag har råd att köpa svensksproducerad mat så långt det går. Gillar lite lyx också, tex den ost som är god och inte den som är allra billigast osv. Kattmat osv är inte inräknat.

Kan tyvärr inte äta vegetariskt protein i större mängder (baljväxter) eftersom magen inte tål det. Jag köper dock ofta kött till halva priset med kort datum och lagar oftast mat ifrån grunden (läs mer eller mindre alltid). Har ordentligt med frysar så jag får älgkött av särbon också.

 

[Modest]

Och vilken ekonomi man har.

Absolut så sätter ju ekonomin gränser men talar vi om en genomsnittsfamilj i Sverige tror jag att många skulle ha utrymme att köpa bättre mat om de ville. Dvs. högre kvalitet och mindre skräp men till en ökad kostnad.

 

[Modest]

Absolut så sätter ju ekonomin gränser men talar vi om en genomsnittsfamilj i Sverige tror jag att många skulle ha utrymme att köpa bättre mat om de ville. Dvs. högre kvalitet och mindre skräp men till en ökad kostnad.

För att spinna vidare på mitt eget inlägg så ser jag det som att någon alltid får betala. Vi, miljön eller djuren. Jag gillar ex. inte riktigt när folk hetsköper dansk fläskfilé för att den är på extrapris och kostar hälften av den svenska. Men det är ju endast min personliga åsikt som ligger till grund för just mina val i matvarubutiken.

 

[Amha]

Verkligen! Jag är uppvuxen med mycket kött, i princip nöt-, fläsk- eller kycklingkött till varje måltid. När jag planerar och anstränger mig blir det en hel del vegetariskt och en del fisk, kanske någon kötträtt i veckan. Så fort jag är trött eller stressad faller jag tillbaka i mitt invanda mönster med köttkonsumtionen. Jag tror verkligen på att äta mindre fr a rött kött, bra för både hälsa och miljö.

Har också slagits mot det där beteendet. Nu köper jag inte kött i affären som regel. Kanske händer någon gång i halvåret eller så eventuellt. Det mesta av vårt kött är grovstyckat direkt ner i frysen och tar ett antal timmar att tina. Köttfärsen maler jag vid behov osv. Det har hjälpt bra för att ändra det där beteendet för mig. Trötthet och nödmat faller på spenatlasange, linsbiffar eller pannkakor i dagsläget. Det krävs inte så mycket hjärna för att skicka ihop och man behöver inte planera på samma sätt. Pizza i extremfallet.

Jag inbillar mig att man mår bättre på veg-kost. Det blir en helt annan öppning för mig till att få i sig det man behöver.

 

[DarkInNight]

Vi har valt att ha en matbudget på 5000 kr/ månad för att vi helt enkelt vill kunna spara pengar till semester OCH ägna oss åt våra (dyra) intressen.

Vi har en och en halv heltidslön och kan inte sväva ut hur mycket som helst, alltså måste vi ha koll vart pengarna tar vägen och vad saker och ting kostar.

Tänker vi till och planerar matinköpen klarar vi oss bra på 5000 kr i månaden.
Att planera inköpen är en liten uppoffring enligt oss för att kunna åka på semester samt ägna oss åt våra hobbys.

 

[Petruska]

Det handlar väl enbart om en prioriteringsfråga, en del vill hellre lägga pengarna på annat helt enkelt.

Främst handlar det nog om ens inkomster, och hur många andra personer man har att försörja. Men "mycket pengar går till mat", kan man ju tolka som mycket i relation till den inkomst man har.

Det där med att man hellre vill lägga pengarna på annat, är ju ofta uppenbart. Men jag lutar nog snarare åt att det är lite sorgligt att så många verkar se matkostnaderna som ett nödvändigt ont.

 

[mamman]

Absolut så sätter ju ekonomin gränser men talar vi om en genomsnittsfamilj i Sverige tror jag att många skulle ha utrymme att köpa bättre mat om de ville. Dvs. högre kvalitet och mindre skräp men till en ökad kostnad.

Eller högre kvalitet till lägre kostnad.

 

[Modest]

Har också slagits mot det där beteendet. Nu köper jag inte kött i affären som regel. Kanske händer någon gång i halvåret eller så eventuellt. Det mesta av vårt kött är grovstyckat direkt ner i frysen och tar ett antal timmar att tina. Köttfärsen maler jag vid behov osv. Det har hjälpt bra för att ändra det där beteendet för mig. Trötthet och nödmat faller på spenatlasange, linsbiffar eller pannkakor i dagsläget. Det krävs inte så mycket hjärna för att skicka ihop och man behöver inte planera på samma sätt. Pizza i extremfallet.

Jag inbillar mig att man mår bättre på veg-kost. Det blir en helt annan öppning för mig till att få i sig det man behöver.

Det är ju jättebra. Jag blev själv förvånad över hur invant matvanor och matkultur är hos mig när jag flyttade hemifrån.

 

[Modest]

Eller högre kvalitet till lägre kostnad.

Det beror ju på referensramen, tänker jag.
Om man handlar exakt samma produkter som vanligt fast ekologiska = ökad kostnad. Om man däremot helt utesluter kött t ex, då sjunker ju kostnaden.
Har man däremot ätit både fel och dyrt (ex. mycket take away) så är det ju enkelt att både höja kvalitet och sänka kostnad.

 

[Amha]

Det är ju jättebra. Jag blev själv förvånad över hur invant matvanor och matkultur är hos mig när jag flyttade hemifrån.

Absolut, jag känner igen det. Jag var så van att äta kött till alla mål att jag, i brist på pengar, föll på billigaste köttfärsen från utlandet ganska länge. Jag har haft koll på ungefär vad jag behöver äta för att överleva som vegetarian bra länge men det tog tid att lära sig hur man lagar trevliga rätter av det man hade att jobba med så att säga. Jag har fortfarande en bit kvar men när man har en begränsad mängd kött att klara sig på och dessutom inte orkar planera kötträtterna blir man tvungen har gått så långt att jag faktiskt gärna väljer vegetariskt på restaurang också.

Kan tillägga att det är av princip jag undviker kött i butik. Det känns inte bra att köpa färdigförpackat plus att jag då inte får insyn i hanteringen samt att industrislakt inte ligger högst på min lista. Vi har bra inkomst och relativt låga utgifter och det vi handlar är i regel ekologiskt men dels tycker vi om att lägga pengar på spar och så är vi väldigt nöjda med vardagsmat. Lyxar till det med restaurangbesök eller finare måltid hemma när vi känner för det i stället och det blir väl kanske någon fredag då och då.

 

[tolksele]

Har ingen koll exakt på matkostnaden men vi sätter totalt in 5000:- på ica-kortet varje månad.
Av de sparas 700:-/månad.
Sen används pengarna till att köpa mat och allt annat som köpt på ica, sambon äter ute ibland men jag mer sällan. Saker som är till oss båda köpts också ofta på ica-kortet om vi har pengar "över" där.

Jag lagar nästan all mat från grunden. Handlar jätteofta på ica men sällan något annat än det jag behöver så argumentet att det är dåligt att handla ofta köper jag inte alls. Ska jag ha potatis och mjölk så går jag till ica och köper potatis och mjölk.
Bättre än att ta bilen till en stormarknad och köpa storpack som inte får plats i kylen/frysen/skåpen och hinner bli dåligt. Vår affär har dessutom ofta extrapriser på kött

När jag var ensam åt jag för 2000-2500:-/månad. Alltid svenskt kött, en del ekologiskt.

 

[Aroma]

Undrar jag med.

Det är inte kvalitet som kostar, halvfabrikat och skräpmat är dyrt.

Grönsaker, ris, pasta, bönor och rotfrukter är billigt. Det mesta köps i säsong. Kött köps på extrapris eller i större kvantitet. Bröd kan man baka själv - då vet man vad det innehåller.

Jag borde eg klara mig på runt 1500 i månaden men jag köper en del lite lyxigare ostar och annat som drar iväg summan så jag ligger snarare runt 2000

http://www.konsumentverket.se/Vart-arbete/Privatekonomi/Kostnadsberakningar/Matkostnader/

Jo, kvalitet kostar visst. Har en matkostnad på minst 4000 kr för bara mig och jag köper aldrig varken skräpmat eller helfabrik. Inte kött heller för den delen.

Däremot mycket fisk och det är ju inte billigare, köper dessutom nästan bara KRAV-märkt fisk och det kan vara dubbelt så dyrt som vanlig.

Ekologisk frukt och grönt är dyrare. Äter varken ris, potatis eller pasta utan grönsaker i mängder istället, blir ju naturligtvis dyrare det också. Färska bär är skitgott, men mycket dyrare än en godispåse. Färska kryddor smakar mycket mer än de tråkiga torra. Små förpackningar blir dyrare än storpack, men jag har varken tid och lust för storkok och infrysning. Och nej, Eldorados produkter är i de flesta fall inte lika goda. Och så vidare... Smak och kvalitet kostar!

Självklart kan man komma billigare undan men jag tycker det är värt det. Ser inget mål i att minimera matkostnaderna så mycket som möjligt. Aldrig har mat varit så billigt i förhållande till inkomsten som idag! Värt att tänka på

 

[Aionee]

Ingår eventuelle luncher ute? Äter barnen gratis lunch i skolan eller har någon matlåda? Är det killar som idrottar mycket? De tycks ha en förmåga att äta enorma mängder i tonåren. Även många tjejer växer på sig i tonåren och behöver mer mat. Schampo och liknande kan också vara en stor budgetpost, speciellt om alla har långt hår. 15000 i månaden är mindre än 100 kronor/person/dag, så det låter inte som onormalt mycket i mina öron, lite om de vuxnas luncher ingår.

Mamma och jag är sjukskrivna, och vi inräknar våra luncher ute också. Min pappa och storebror (19 år) tränar varje dag på gymmet (pappa brukade tävla VM osv i tyngdlyft och nu lär han andra ungdommar hur man tränar, och även försöker komma tillbaka halvt själv) så visst äter de mer, min bror är även hemma mycket så han äter lunch hemma, pappa tar matlåda, och sen är det bara den yngsta på 12 år som äter på skolan.

Våra konstader har varit hemska, men sen började man undra vart allt tog vägen så därför har vi nu en budget.

 

[stjarnhimmel]

Men jag lutar nog snarare åt att det är lite sorgligt att så många verkar se matkostnaderna som ett nödvändigt ont.

Varför är det sorgligt? De är intresserade av annat.
Då kan man säga att det är sorgligt om någon inte är intresserad av kläder, konst, musik eller sport?

Jag kan tycka att idag så verkar mat vara känsligt. Jag har märkt att vissapersoner nästan blir provocerade om någon säger att de inte är speciell intresserade av mat.