Måste tyvärr avliva stoet

[Ela]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Tack så jättemycket för alla kramar

Nu är det iaf över skriver mer sen när jag orkar

 

[Laizita]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Oj, jag har läst igenom hela tråden, skickar massa styrkekramar till dig *styrkekramar*

Du är jättestark, all heder åt dig!

 

[little_tee]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Har läst hela tråden. Tycker mycket synd om dig och din familj.
Har tänkt på er idag!

Jag vet hur det är att förlora sin vän. Jag hade oturen när jag lånade bort min häst och dom som lånade köpte billigt och dåligt hö. Detta gjorde att hon fick en förgiftning i magen (som veterinären konstaterade efteråt) och när de ringde och berättade var det för sent. Veterinären hann inte dit utan hon dog i sina plågor Det är något man får leva med tyvär. =(

Du gjorde alldeles rätt i att avliva henne. Det hade jag också gjort med min om jag hunnit.

Jag slapp se henne lida men hörde henne i bakgrunden via telefon. Bad om att dom skulle sätta telefonen vid hennes öra så jag kunde försöka lugna ner henne. Det blev knäpp tyst och de tog 3 sekunder sen somnade hon in.

Känslan man får efter det är "väntade hon på mig?" "Ville hon ta farväl?".
Jag var 30 mil ifrån henne då så de var svårt att ta bilen och åka =(.

Du är lyckligt lottad som är en av dem som sett sin häst somna in i en lugn fin sömn. Du ska absolut inte känna dig elak eller som en mördare. Du har bara gjort din häst en tjänst. Och det är hon tacksam för =)

Många kramar till dig och din familj!

 

[Antiqua]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Jag har tänkt mycket på er idag
Jag hoppas att det gick så smärtfritt som möjligt för både sto och ffa för hennes lilla unge som nu är utan sin mor.

Jag skickar en stor tröstkram till dig och ett stort knippe morötter till lilla tjejen. Hoppas hon under omständigheterna är ok.

 

[Pansi]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Gudars vilken vacker text

Den ska jag skriva ut och ha i stallet som en liten påminnelse, verkligen fin.

Till ts, hoppas att allt gick bra idag, så bra det nu kan bli sådana här dagar. Du ska veta att du gjorde det rätta, och tänk ännu en gång på orden veterinären sa, att om det inte är jävligt att ta bort djuren så ska man inga ha.

Hon vakar över dig och bebben, det är jag säker på. Stor kram

 

[Iaraphel]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Har också funderat på om det är bra för fölet att vara med vid själv avlivningen och få se att mamman faktiskt är död.
Mamman har antagligen långt framskriden malingt melanom som angripet de inre organen. Hon är trött, orkeslös och mager, dessutom har hon svåra luftvägsproblem.

Först och främst: jag beklagar! *kämpekramar till dig/er*

Tycker ni gjorde bra om ni lät fölis vara med! Tror det är lättare för dem (liksom ibland även människor) att få se att de är döda och inte bara "borta bakom trädet". Vet själv ett sto och föl där fölet bröt benet rätt av i hagen.. Både sto och föl gick i hagen, och fölet var inte tämjt, då var dte gårdägaren som via telefon fick order av vet, och, det låter drastiskt men tog geväret och sköt på håll..
Men allt gick så smärtfritt då, stoet fick gå fram nosa på sin fölunge, sedan gick hon vidare, de andra hästarna fick se... Stoet skrek inte en enda gång efter sin fölunge... så jag tror på det sättet.

Men iaf, ville mest bara ge kämpekramar, vet hur hemskt det är. Fick själv för två år sedan ta bort min älskade vän sedan 15 år tillbaka, var också med in i sista andetaget.. Det tar tid att sörja, men det viktiga är att man låter sig göra det!!! så gråt och sörj.. men ge aldrig upp.. ni har ju ett föl efter henne

 

[misen]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Uch lider med dig. Massa styrke kramar.
vet precis hur det känns förlorade ju vårat sto i juni då med en 1 månaders bebbe jämte sej
å inte nog med det förra månaden så var vi tvugna att ta bort min underbara hingst då han blev gammal (28½) år och tappade tänderna så han kunde ej äta så det var det enda att göra. men fan va de e hårt. man tänker fortfarande på dom å kommer alltid att göra det också.

Och så kom ihåg. de e tillåtet att gråta.. De lättar lite på trycket.

Lycka till men bebben ni har efter henne i alla fall.

kramisar misen

 

[Ela]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

tack för alla kramar

Natten till igår blev det ingen sömn alls, låg bara vaken i sängen och väntade på någon man igentligen inte vill

När morgonen kom körde min sambo barnen till dagis och jag gick ner för att ta in S och hennes föl. Hon fick en mycket god frukost och jag pysslade och borstade henne för sista gången.

Vid halv åtta ringer telefonen och jag får verkligen en stor klump i halsen, det är slaktbilen som ringer och säger att han har cirka en timme kvar till oss.

Det blir då dags för S att få sitt lugnade, hon får nästan dubbel dos i fodret och hon äter upp allt. Efter ett tag tycker jag att hon ser lite dimmig ut på ögonen och det känns skönt om drogerna dämpar henne.

Nu står jag och håller fölet eftersom hon inte får dia pga av drogerna och bara väntar. Det känns som tiden stog still, detta var den värsta väntan på mycket mycket länge.

När jag sedan hör bilen rulla in på gården får jag nästan panik, men lyckas samla mig och går ut.
Vi skriver papper och jag betalar. Han förklarar vad som kommer att hända och vi ser tillsammans ut en bra plats. Det blir sommarhagen.

Sen går vi in i stallet och jag och sambon tar ut S och hennes föl och vi börjar att gå vägen som vi gått så många gånger förut för allra sista gången.

 

[Ela]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

S är pigg och verkar glad över att få gå till sommarhagen så här mitt i vintern. Av drogerna märkar man nu inte mycket....
Vi stannar några gånger på vägen och S äter lite havre ur hinken.

Väl framme i hagen går sambon precis innan för öppningen och vänder henne om precis som vi gör innan vi ska släppa henne. Jag står precis på väg in med hennes föl.
Vi stannar där och S äter havre, gubben från slaktbilen ger henne havre ur handen och klapper henne i pannan han tar ganska lång tid på sig eftersom jag sakt att hon kan vara försiktigt med huvudet.

Han frågar om vi är beredda och så hörs smällen och S faller Hon dog med huvudet i havrehinken och tron om att de skulle få gå ut i sommarhagen. Precis innan såg hon piggare och gladare ut än på mycket länge.

Fölungen blir rädd av smällen och vill fly en bit men jag lyckas lugna henne. Hon tittar efter mamma gnäggar och verkar mycket osäker. S rycker fortfarande lite. (detta är något jag aldrig kommer att vänja mig vid) Fölungen får gå fram och nosa men är osäker och vill inte så vi backar en bit.

Medans dom tappar S på blod, försöker jag att lugna fölungen och allteftersom blir hon allt lugnare. Efter en stund vill hon gå fram igen. Hon nosar, krafsar och biter lite men mamma vaknar inte. Detta var en fruktansvärt hemsk stunde det värkte i hjärtat på mig att se fölungen försöka få liv i mamma.

Efter ett tag vänder hon sig om och gnäggare upp mot stallet och det övriga hästarna som omedelbart svarar henne.
Nu får hon bråttom och jag får svårt att hinna med henne upp till stallet. Vi släpper ut henne till den övriga flocken och hon tyr sig snabbt till några av de andra stona. Då och då springer hon bort mot staketet och tittar ut mot sommarhagen och gnäggar... men nu är hennes mamma borta för alltid.

 

[Ela]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Resten av dagen har varit ganska lugn men det märks i flocken att en häst fattas. Rangfördelningen på hästarna kommer att bli lite annorlunda när S är borta och det har skapat lite oordning i flocken.

På kvällen hade jag planerat att ta in fölungen för att kunna ge fölpellets och ha bättre koll på vattenintag. Men det skapade panik hos fölet. Hon ville absolut inte lämna de andra. Hon kastade sig och skrek i boxen och de sndra skrek utanför. Provade även att ta in några till men det hjälpte inte, så hon fick gå ut igen. På lösdriften tillsammans med de andra verkar hon känna sig ganska trygg.

Försökte isället att ge henne pellets ur hink i hagen men hon tog bara någon tugga sen gick hon.

Någon som har ett bra tips på hur jag kan göra för att kolla så hon dricker tillräckligt med vatten? Hur ska jag göra med fodret?

 

[Ela]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Don't Cry For The Horses, av Brenda Riley-Seymore

Don't cry for the horses
That life has set free
A million white horses
Forever to be

Don't cry for the horses
Now in God's hands
As they dance and they prance
To a heavenly band

They were ours as a gift
But never to keep
As they close their eyes
Forever to sleep

Their spirits unbound
On silver wings they fly
A million white horses
Against the blue sky

Look up into heaven
You'll see them above
The horses we lost
The horses we loved

Manes and tails flowing
They Gallop through time
They were never yours
They were never mine

Don't cry for the horses
They will be back someday
When our time has come
They will show us the way

On silver wings they will lift us
To the warmth of the sun
When our life is over
And eternity has begun

We will jump the sun
And dance over the moon
A Ballet of horses and riders
on the winds
to a heavenly tune

Do you hear that soft nicker
Close to your ear?
Don't cry for the horses
Love the ones that are here

Don't cry for the horses
Lift up your sad eyes
Can't you see them
As they fly by?

A million white horses
Free from hunger and pain
Their spirits set free
Until we ride again

/Helena

Underbar dikt

 

[A-K.Eng]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Jag vet inte vad jag ska säga. Men jag vet hur det känns. Och hur många sömnlösa nätter som följer. Ångesten.


Men vilken tur att du ändå kunde ha kvar stoet så pass länge. Vi kunde ha kvar vårt tills fölet var 8 månader.

Vi fick stödfodra vårt föl ganska tidigt med D&H eftersom både sto och föl blev sjuka på sommaren och fölet tappade kraftigt i vikt. Det fungerade bra. Fölet var då 3-4 månader.


Lycka till och mitt varmaste deltagande

 

[cirkus]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Jag tycker att du har gjort så bra för ditt sto och din fölis.

Det är klart att hon kommer att vara lite förvirrad i början, men det går nog över.
Det viktigaste är att hon är trygg och lugn.
Hon kommer nog snart att lära sig vem som kommer med maten (om nu inte ngt av de andra di-givande stona släpper till).

Jag tänkte på dig hela dagen igår.

 

[A-K.Eng]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Resten av dagen har varit ganska lugn men det märks i flocken att en häst fattas. Rangfördelningen på hästarna kommer att bli lite annorlunda när S är borta och det har skapat lite oordning i flocken.

Hos oss tog det tre dagar innan ordningen var återställd efter att matriarken var borta.

Jag hade trott att obstinata dottern Ella skulle bli ny ledare, (tyvärr), men gamla väna Samantha som alltid går undan för alla tog helt odramatiskt kommandot. Hon är den enda som fått Ella att flytta på sig med bara en blick.

Den som är mest lämpad kommer att ta hand om flocken.

 

[Askersund]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Beröm till dig som gav stoet det bästa avslutet en häst kan få. Att få vara lugn och äta havre i sommarhagen med sitt föl bredvid. Hon kan aldrig ha anat något. Fölet är ju tillräckligt gammalt för att finna samhörighet med övriga flocken och den verkar ju också ta fölet till sig bra.

Beklagar sorgen ändå.

 

[Messy]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

*kl*

har läst hela tråden nu...

till dig som matte, ansvar ut i fingertopparna!
Tyckte det var fint som veterinären sa, att man inte ska ha djur om man inte blir ledsen

Kram på dig och hoppas du får många fina år med din fölunge!

 

[sheerona]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Sänder massor av tröstekramar härifrån. Blev så oerhört berörd av vad du skrev och gråter en skvätt med dig
Du har gjort vad som är bäst för henne även om det är svårt. Lycka till med den lilla nu!

 

[ikaros227]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Det är när man hamnar eller läser om sådant här som jag ibland funderar på varför man skaffat häst/djur.
Det lättaste hade vart att vara utan häst. Men fy vad trist det hade varit då.

Men du ska ha ett stort fång med rosor för att du tar ditt ansvar som djurägare...
Vilken tur att du har fölis!
Kram

 

[PonnyBus]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Här sitter jag och gråter efter att ha läst hela tråden.
Usch, jag lider verkligen med dig men jag måste säga att du gjorde helt rätt.
Lycka till med fölis!

Kram!

 

[Mia_R]

Sv: Måste tyvärr avliva stoet

Livet är inte lättare utan djur, bara tommare. Hur tomt skulle livet inte vara om man aldrig vågade fästa sig vid någon, bara för att slippa sorgen vid ett avsked? Den tid och glädje man får tillsammans, förhoppningsvis under många år, är alltid värd tårarna efteråt.

Till TS: ni har gjort det enda rätta för er vän, att låta henne slippa plågan och få dö lycklig tillsammans med de hon älskade är det finaste du kunde göra för henne. Även om det gör ont nu kommer du en dag att kunna se tillbaka och veta att hon var glad och nöjd och du kommer att kunna glädja dig åt det trots sorgen.