”Många hästar i Sverige avlivas i onödan”

Veterinär Izabella Granswed menar att vi i Sverige förbrukar hästar på ett sätt som inte är bra. Hon menar att när hästen inte håller för det den är avsedd för så avlivas den framför att omplaceras. Där ligger Sverige efter andra länder vilket Maria Gretzer håller med om.

 

[Sel]

Långa sugande backar brukar dessutom vara fenomenalt till att få explosiva, heta hästar att lära sig att ta sig igenom saker på annat vis än explodera och ta sig igenom det fortast möjligt. Skrittar man då upp så brukar man få en effekt som liknar att dra tungt. De kan liksom inte göra som vanligt och explodera och så är det klart. De måste segjobba sig ur det kan börja hantera andra situationer likadant och inte explodera och kasta sig genom situationer.

Ja, en väl inkörd häst brukar vara rätt så safe i många situationer. Jag rekommenderar gärna rädda kunder att kolla på inkörda hästar. Man vill ju inte köra en häst som slänger sig, sticker etc. Men många ridhästar som inte är inkörda uppför sig ju dessvärre så. Och jag är väldigt glad över att folk inte försöker köra in sina hästar ärligt talat. För kunskapsbristen i hur man får en häst trygg, vad som måste tränas bort och hur skulle skapa många farliga lägen. Jag har varit ute till så många som försökt köra in och sedan antingen misslyckats direkt eller varit lite väl snabba i att tro att grunden är klar med resultat där hästar stuckit, vagnar vält/åkt ner i diken/fastnat i staket/fastnat mellan träd etc. Vissa hästar har behövt avlivas av skadorna.

Det är klart man ska vara försiktig och givetvis ta kunnig hjälp (och alla hästar blir inte lämpliga körhästar), men jag tycker ändå att det är en gren och konst som tappas mer och mer och som jag tror skulle göra stor skillnad för många hästar.

 

[Grazing]

Har funderat länge på om jag ska skriva ett inlägg eller inte…

Frågan är jättesvår. Jag tror att i princip alla hästar kan bli friska från de flesta skador. Oftast är det tid som behövs, mycket tid.

Men, alla har inte den möjligheten. Det kostar mycket att ha häst, att rehabilitera en häst kostar ännu mer. Många har dessutom inte möjlighet till lösdrift utan bara en grushage där hästen gör x timmar per dag.

Därför man måste tänka till rejält om man vill ge sig in i ett liv med en häst, man måste räkna med att det förmodligen kan komma en lång period med skadad häst.

Jag tog bort min häst tillslut när prognosen var att han kanske skulle hålla som haghäst/lättare turer i skritt för att han mådde otroligt dåligt av att bara gå i hagen även om det var ett lösdrift med en jättehärlig flock. Alla hästar fungerar inte som haghästar men alla hästar har rätt till en chans att komma tillbaka även om det blir jobbigt en period.

Däremot när den andra skadan dök upp ett halvår senare och det igen skulle leda till lång konvalescent med hopp om att han iallafall skulle hålla som haghäst så gav jag upp och så även veterinären som höll med om att han psykiskt förmodligen inte skulle klara en till längre boxvila.

Men man ska inte tycker jag skaffa egen häst om man inte är beredd på att lägga ut pengar och tid om hästen skadar sig men kan komma tillbaka även om det blir en kortare jobbig period för båda två. I mitt fall så kom vi igenom konvalecenten med mycket lugnande till honom och en lösning att han stod i en liten liten hage där jag slapp hantera honom när han hade sina värre dagar. Men han blev frisk och ja, det var värt det även om varenda dag var tuff för oss båda två.

Man kan inte gå in i ett hästägandeskap utan att vara beredd på att ta även den jobbiga biten när dom skadar sig. Att äga häst är inte bara roligt, det kan även blir fruktansvärt jobbigt i perioder men det är det man får vara beredd på när man köper egen häst.

 

[EZMK]

Men man ska inte tycker jag skaffa egen häst om man inte är beredd på att lägga ut pengar och tid om hästen skadar sig men kan komma tillbaka även om det blir en kortare jobbig period för båda två.

Jag kan ju hålla med om detta också till viss del, men ansvaret som ägare ligger inte i att göra si eller så i händelse av skada. Utan det är helt enkelt att man har ansvaret att faktiskt ta ett beslut kring vad som ska hända, sen om det är avlivning eller skälig rehab tycker jag inte någon utomstående borde säga till om eftersom det inte är dessa som står med konsekvenserna ekonomiskt, fysiskt eller psykiskt.

 

[Grazing]

Jag kan ju hålla med om detta också till viss del, men ansvaret som ägare ligger inte i att göra si eller så i händelse av skada. Utan det är helt enkelt att man har ansvaret att faktiskt ta ett beslut kring vad som ska hända, sen om det är avlivning eller skälig rehab tycker jag inte någon utomstående borde säga till om eftersom det inte är dessa som står med konsekvenserna ekonomiskt, fysiskt eller psykiskt.

Nja, hästarna har ju rätt till sitt liv också, och man bör göra vad man kan för att hästen ska få behålla det livet. Det är en helt annan sak när prognosen handlar om att hästen kanske inte håller ens för ett hagliv. Men om hästen har en chans att bli frisk så tycker jag hästen förtjänar att få den chansen. Att säga att det blir för dyrt eller för jobbigt, då skulle man kan inte skaffa egen häst från början. Även om det psykiskt är påfrestande för en häst med en längre konvalescent, kan hästen bli frisk efteråt så är det någonting man får gå igenom. Man får ta en dag i tagen, hitta lösningar som fungerar. Tycker man är skyldig hästen en ärlig chans.

Det är jobbigt och det är ett stort åtagande att köpa en egen häst, vill man inte ta det ansvaret så bör man inte köpa häst heller. Man kan inte köpa häst och sen bara ha roligt med den när den är frisk för att sedan ta bort den för att det blev jobbigt för att den behövde en längre konvalescent.

Hästarna ställer upp så mycket för oss och det är inte mer än rätt att vi ställer upp för den när den blir skadad och behöver tid på sig att bil frisk. Det är tråkigt att lägga mycket pengar på en häst som inte tillfälligt kan användas men det är så det är med hästägande. Vill man inte ta det så är det inte hästägare man ska vara.

 

[EZMK]

Nja, hästarna har ju rätt till sitt liv också, och man bör göra vad man kan för att hästen ska få behålla det livet. Det är en helt annan sak när prognosen handlar om att hästen kanske inte håller ens för ett hagliv. Men om hästen har en chans att bli frisk så tycker jag hästen förtjänar att få den chansen. Att säga att det blir för dyrt eller för jobbigt, då skulle man kan inte skaffa egen häst från början. Även om det psykiskt är påfrestande för en häst med en längre konvalescent, kan hästen bli frisk efteråt så är det någonting man får gå igenom. Man får ta en dag i tagen, hitta lösningar som fungerar. Tycker man är skyldig hästen en ärlig chans.

Det är jobbigt och det är ett stort åtagande att köpa en egen häst, vill man inte ta det ansvaret så bör man inte köpa häst heller. Man kan inte köpa häst och sen bara ha roligt med den när den är frisk för att sedan ta bort den för att det blev jobbigt för att den behövde en längre konvalescent.

Hästarna ställer upp så mycket för oss och det är inte mer än rätt att vi ställer upp för den när den blir skadad och behöver tid på sig att bil frisk. Det är tråkigt att lägga mycket pengar på en häst som inte kan användas tillfälligt men det är så det är med hästägande. Vill man inte ta det så är det inte hästägare man ska vara.

Rent krasst kan du sitta och tycka det, men det är inte upp till dig. Det är en standard du har utifrån dina förutsättningar och vad du anser vara rimligt, men om jag vill avliva en skadad häst för att inte hamna ekonomiska trångmål så är det helt och hållet min rätt och mitt ansvar att göra det. Vad som inte är rätt är att göra ingenting och försätta en häst i lidande.

Jag tycker många har en bild av att folk som väljer att avliva gör det i förbifarten utan känslor och så vips vidare till nästa. Men i realiteten så är det ju djurägare som bryr sig mycket om sina djur och som valt "hit, men inte längre". De bryr ju sig faktiskt så pass mycket att ta ansvaret att avliva dem för att säkerställa att de inte ska ha ont längre.

 

[tuaphua]

Det är klart man ska vara försiktig och givetvis ta kunnig hjälp (och alla hästar blir inte lämpliga körhästar), men jag tycker ändå att det är en gren och konst som tappas mer och mer och som jag tror skulle göra stor skillnad för många hästar.

Ja, det är mycket kunskap både inom öht taget arbetande hästar och inom körning som tyvärr försvinner.
Man kan ju rida en häst som spunkar runt. Men hästen själv hade ju mått bättre av att tränas så den slipper spunka omkring. Som man måste göra vid inkörning eller om hästen ska användas i jobb där man inte kan ha sånt som sker av säkerhetsskäl.

Sambon har tex en kompis som fött upp ardenners och jobbat med dem i skogen under en himla massa år. Han är ju en riktig skattkammare i form av att kunna träna hästar trygga, lugna och samarbetsvilliga. Han har väl varit lite aktiv och hjälpt andra med dylikt. Men sådan kunskap hade varit guld för många ridfolk också.

Och ser man till raser som det ingår körning i rasbedömningarna så måste man ju avla på hästar som fixar det också och inte bara fixar dressyr eller hopp. Morgan-hästar tex ska ju både köras, visas i dressyr och hopp. Jag tycker det varit väldigt många Morgans som är himla vettiga mentalt. Även några jag jobbat med som man inte hanterat alls(alltså inte fått basala behov tillgodosedda ens dessvärre).

Så jag fattar din poäng!
Men dessvärre ska ju många göra själva alt tar för lite hjälp. Då blir det ännu farligare än med endast ryttare.

 

[Ramona]

Och ser man till raser som det ingår körning i rasbedömningarna så måste man ju avla på hästar som fixar det också och inte bara fixar dressyr eller hopp. Morgan-hästar tex ska ju både köras, visas i dressyr och hopp. Jag tycker det varit väldigt många Morgans som är himla vettiga mentalt.

Jag tycker att de amerikanska raserna är väldigt bra mentalt. Quarter, paint, Morgan, Mustang, Tennessee walking horse etc etc. Även de hetare kosse-stammade eller barrell race-hästarna är bättre mentalt än tex en tyskavlad häst.

Men det handlar väl kanske om att de arbetat i generationer på ett annat sätt än våra europeiska sporthästar. Möjligtvis bara de engelska och irländska som gått rävjakter hela dagar etc som jobbat något så när. Men de är ju också bra mentalt.

 

[tuaphua]

Wow! Tack för svar. Jag har ett fullblod men det är inte hon som dammar ner hovarna. Fullblodet snubblar mer Men hon känns väldigt sliten i kroppen faktiskt, fick föl -22 och hittade nog sin nya roll där. Nu skrittas hon ibland helt kravlöst barbacka i skogen. Världens bästa fullblod. Så känslig, het och nära stress men samtidigt så mild, så uppmärksam på känslor, människoälskande och älskar när man rör vid henne.

Hästen som dammar hovarna är en SWB men med hyfsat stor fullblodsandel. Motsatt till fullblodet är hon som en tonåring som aldrig växer upp. Man skrattar ofta för allt jävelskap hon håller på med får man ta. Men kroppen är inte med henne. Hon har aldrig varit igång på riktigt en längre period. Gått ”sönder” varje gång. Står gärna under sig (men nu sen nya hovisen avlastar hon inte ena fram som innan, lycka!) och troligtvis aldrig varit funktionell bak (problem med outvecklat bakknä som ung). Har inte naturlig hållning utan hänger framåt. Tror mycket hade ändrats om jag hittar funktionell träning men jag vet ingen här. Lär mig varje dag men är ju amatör.
Till o med min kompis som ridit i 40 år säger ”varför dammar hon i hovarna så fruktansvärt hårt?”.
Jag ska prova filma nästa gång.

Ja, man kan göra rätt mycket. Tyvärr är det inte så vanligt att folk ens tänker på sånt och än mer vet hur man får bort tex att de dammar i fötterna i backen. Eller tänker på att det så klart sliter att röra sig så.
Det är knepigt och som du säger lär man sig hela tiden, även vi som jobbar med det.

Jag har haft elever som kommit till mig med hästar som aldrig hållit nog att ens sätta igång längre perioder eller rida in. En hel del utdömda. Men med korrekt arbete för hand först har ändå en hel del kunnat fungera sedan. Även om man då måste rida de värsta fallen korrekt för det mesta.
Min ena tränare köpte en unghäst som inte ens höll att ridas in. Han stod på klinik och rehab i ett år typ. Inget blev bra. De tog hem honom för att ge honom en sista sommar i hagen iom att han inte hade ont av det. Tränarens make testade ta hästen lite för hand i skritt. Funkade.. De testade att jobba stenhårt riktitat mot samling för hand. Hästen fortsatte vara fräsch. De började rida och hästen var fräsch. Han tävlades tom GP och var frisk fräsch långt upp i åren.

Sen kan det ju vara som med en elev som köpt stort halvblod som redan då hade artros fram. Den hade aldrig hållit att ens komma igång med. De var jätteambitiösa och gjorde allt de kunde med både veterinär, tillskott, specialskor etc. Sen kopplades jag in och sen även mina tränare. Hästen höll några år med specialinriktad träning. Men sen tyckte vi att han började se sämre ut. Det var bara jag och min tränare som såg. Väl hos veterinär var det inte mycket till reaktion ens vid provokation, ca 0,5 grad. Men vid röntgen blev vet helt chockad över hur mkt pålagingar det nu var, även utanför leder etc. De tyckte att en så pass totalrisig häst borde visa mer. Speciellt med tanke på hur mkt han visat tidigare med så mkt bättre plåtar.
Med såna fall kan man förutsatt att ägare vill, kan, har råd etc förlänga en trevlig tid ihop. Men i stället för att få igång honom ett tag till så kändes det bussigare att låta honom somna in innan det hann bli värre.

Min har också underutvecklat bakknä ena sidan. Han har ungen skålning/avplanade kondyler och har även slappa ligament och är överrörlig. Så han kräver rätt typ av träning. Han trampade in en pinne i andra bakhoven en gång och fick trots att vet rensade upp så gott det gick efterföljande hovbölder etc och avlastade. Då pajjade bakknät med missbildningen. Samma en gång när han kutat i panik i hagen då fd stallägare tog av bromstäcket trots att jag förbjudit det innan jag reste bort. Då vrickade han kotled i friska benet. Då pajade bakknät igen efter 1 v vila pga vrickningen. Så det är en svag punkt.
Han stod en längre period när jag var skadad. Då kan man se att han sliter tänderna snett. Tränas han är det rakt.
Samma då han sederas inför tandjobb. När han tränas står han rakt även mkt sederad. När han hade stått gled han sidledes matchande var hans problem sitter.
Det är rätt intressant att se hur de står vid sedering. En del saker syns tydligare då. Det är inte helt vanligt att hästar står rakt under sedering.

 

[tuaphua]

Jag tycker att de amerikanska raserna är väldigt bra mentalt. Quarter, paint, Morgan, Mustang, Tennessee walking horse etc etc. Även de hetare kosse-stammade eller barrell race-hästarna är bättre mentalt än tex en tyskavlad häst.

Men det handlar väl kanske om att de arbetat i generationer på ett annat sätt än våra europeiska sporthästar. Möjligtvis bara de engelska och irländska som gått rävjakter hela dagar etc som jobbat något så när. Men de är ju också bra mentalt.

Ja, det är ju arbetande raser. Man måste avla på mentalitet om man ska jobba med hästen.

Och det är lite så jag ser på dressyren också. Den typ dressyr jag sysslar med är en mix av modern tävlingsdressyr och en typ av klassisk dressyr. Jag följer en annan utbildningstrappa och har flera hjälper. Men det ska utseendemässigt funka att tävla dressyr också.
Nu tar inte min utbildningstrappa slut vid GP. Systemet jag följer innefattar också skolor ovan mark. Även om jag bara nått levad.
För att ens en levad ska funka MÅSTE hästen vara lösgjord, liksidig och i balans. Den kan inte sitta kvar tillräckligt länge om den inte är i balans/liksidig. Och är den spänd kommer frambenen så i backen.
Med det i åtanke så blir man enormt(!) mkt petigare med lösgjordhet, balans, liksidighet.
GP-rörelser är sjukt svårt! Men det går att pressa igenom ett GP-program med viss oliksidighet, spänning etc.
Den ena som utbildat mg inom systemet sysslar med skolor ovan mark. Och har till skillnad mot hur man lär in på Spanska ridskolan och i Jerez behövt göra det själv. De är ju annars två avsuttna med långa linor vid inlärning av skolhopp och positionerar sig så att de kan vara på varsin sida och dra till om hästen svajar i sidled när den hoppar av och sen är 2 m upp.
Han har behövt vara själv och kan då inte ha att hästen hoppar av snett när han jobbar i träns/kandar bredvid. Då kan han dö/skada sig svårt. Med det i huvudet blir man jäkligt petig med saker andra inte behöver lära sig.
Och i det fallet så gynnas förståelsen om biomekanik, liksidighet, lösgjordhet, balans etc. Någon alla hästar mår bra av oavsett gren.

Lite samma som om man strider till häst, rider tjurfäktning, jobbar med kossor till häst, jobbar i skogen med häst etc. Måste man lära sig för överlevnad och minska risk för akut skada/död hos även djuret så blir man väl tvångs-motiverad liksom..

 

[Roxy]

Så sant men om tränaren inte ens försöker lära ut så kan man ju inte få med sig kunskapen.
Jag har alltså sett folk jag känner som jag VET vill lära sig saker sitta och rida ett helt pass i stolsits, med bäckenet helt felvinklat och överkroppen som balanserat upp det hela så sitsen blir helt vansinnig utan ett enda påpekande om sitsen. Jag har sett massor av folk som tränat som suttit uselt och inte en enda gång hört tränare, med ett undantag, säga ett ord om sitsen. Alla de kan inte var ointresserade utan något måste brista hos tränarna, och ja det rör sig om fler än en tränare

Jag brukar medvetet sitta het fel och göra helt uppenbara fel för att se om tränaren reagerar. Om inte så är det tack och hej!

 

[Shaggy]

Jag brukar medvetet sitta het fel och göra helt uppenbara fel för att se om tränaren reagerar. Om inte så är det tack och hej!

Smart drag.

 

[Alexandra_W]

Raderat. Såg det var gammal tråd

 

[Roxy]

Är det legitimt att ta bort en häst som inte kan användas mer? En fråga jag ställt mig själv så många gånger.. Jag vill så gärna ha egen häst igen men tvekar just av den orsaken för det är ju något man för eller senare ställs inför som hästägare om man av någon anledning inte måste sälja sin häst dessförinnan. Är ju som många i tråden skriver.. få vill betala flera tusentals kr i månaden för en häst i flera år som inte kan användas mer. För många ryttare innebär det flera år av riduppehåll då de endast har råd med en häst och inte har råd att rida på sidan av.