”Många hästar i Sverige avlivas i onödan”

Veterinär Izabella Granswed menar att vi i Sverige förbrukar hästar på ett sätt som inte är bra. Hon menar att när hästen inte håller för det den är avsedd för så avlivas den framför att omplaceras. Där ligger Sverige efter andra länder vilket Maria Gretzer håller med om.
 
Dom kom tillbaka till en bra nivå, många användes som skolhästar och höll fint. Vilken nivå dom var på när dom kom dit innan dom blev skadade vet jag dock inte men dom höll för ett vanligt hästliv med vanliga ryttare utan problem. Väldigt lyckat faktiskt, var kul att följa dom.

Problemet är att många har för bråttom och vill inte ge hästarna tiden det tar att komma tillbaka..tror jag. Det är inte att hästarna inte håller utan många ger inte hästarna rätt förutsättningar för att komma tillbaka, framförallt kanske inte har lust att ändra sin egen ridning och anpassa den efter hästens behov.

https://hastsverige.se/hast-manniska/profiler-i-hastsverige/hans-delling/
Vad bra! Jag jag anser som jag skrev att alla ska få en chans. Vid två tillfällen har veterinären velat döma ut direkt och jag har faktiskt blivit förbannad. Liksom hallå? Mer än någon månad får man väl ändå räkna med och hästen måste ju få en ärlig chans! Den första hästen var då 6 år och svarade inte på varken metacam eller sprutning i kotan. Hon hade vrickat sig i hagen och hade en tregradig hälta initialt. Efter böjprov var hon blockhalt. På återbesöket hade hon tregradig hälta efter böjprov så klar förbättring men ändå sa veterinären att han kunde döma ut för han menade att det borde vara läkt. Jag lät henne istället vila i 5 månader. Hon är 21 nu och har aldrig haft ont av det mer.
Andra hästen rehabade jag också med bra resultat. Han hade allvarliga skador på ligamenten över knät på båda bak. Det tog ett halvår men han blev friskförklarad. Efter ytterligare ett halvår hände en olycka. Han drog upp samma skador men nu blev det än värre och hästen hade haft det tufft under rehabiliteringen. Det gick inte att smärtlindra och han hade verkligen ont de första 4-5 månaderna. När jag stod där med mycket sämre odds än innan med vetskapen om hur jobbigt det var för honom och han var 18 år så fick han slippa. Det hade inte varit rätt mot honom att gå igenom det halvåret en gång till.

Så visst har många så bråttom. Det ska gå att tävla senast nästa helg. Så sorgligt när hästen reduceras till ett tävlingsredskap enbart. Så ska det såklart inte vara. Skadans art, hästens ålder, förväntad rehabtid och chans att få ett bra liv efter hen har läkt, hur hästen mår under tiden och tidigare sjuk/skadehistorik måste vägas in såklart men att en häst behöver ett halvår eller till och med längre tid och hästen mår väl under tiden ska inte ses som orsak till att döma ut. Tycker jag.
 
Precis, i bästa fall skulle det kanske kunna leda till fokus på en mer hållbar hästhållning. Och eventuellt minska svårigheterna med att sälja ofta fullt fungerande hästar utan ”blanka papper” på besiktning och röntgen?

Livförsäkring vid tex olyckor, kolik eller liknande ser jag inga problem med.
Jag har den typen av livförsäkring på mina två hästar - ingen "användarbarhet", utan endast att jag får ut vid akuta skador, kolik som leder till att hästen dör/måste avlivas etc. Jag har hittills varit nöjd med den, och det var inga problem att få ut pengarna när försäkringen faktiskt behövde användas när tidigare shettisen fick kolik som hon tyvärr inte överlevde (efter mycket försök av flera veterinärer). Men jag rider inte för tävling och har aldrig köpt någon dyr häst, utan mer lite grönare/outbildade hästar.
 
Jag tror man också behöver att ta med vad 'i onödan' faktiskt betyder i detta fall.

Kan hästen komma tillbaka till någon form av ridning?

Kan hästen funka som hagprydnad?

Vill folk ha de hästar som inte håller? - nej. Det verkar inte så. I Sverige är det dyrt med häst, det kräver (dyrt) grovfoder en stor del av året. Till skillnad mot andra länder där det kanske är billigare att behålla en häst som hagprydnad eller sällskap*.

Hade varit intressant att se om det fanns ett omvänt förhållande också. Om något/några länder sticker ut som avlivar 'för sent', tex.

*det är flång omöjligt att tex försöka sälja (eller ens ge bort) ett stort halvblod som sällskap/hagprydnad. Mycket pga omkostnader.
 
Jag tycker du har en viktig poäng här. Livförsäkringen/användbarhetsförsäkringen borde kanske skrotas för hästarnas skull.

Jag tror det skulle "öka insatsen" så att färre köper dyrare häst än dom har råd att förlora. Färre kommer ta lån för att köpa häst. Och förhoppningsvis, motivationen blir högre till att inte rida sönder hästen för ens egen dumma drift att statustävla.

Samtidigt som uppfödarna klagar på att folk inte "vill" betala det uppfödarna behöver få?

Hur är det förövrigt med de hästarna som bara promenadrids? De som knappt rids för tränare alls? Går de sönder i lika stor omfattning? Mer?
 
Hur är det förövrigt med de hästarna som bara promenadrids? De som knappt rids för tränare alls? Går de sönder i lika stor omfattning? Mer?
Dom ägarna kanske inte är lika uppmärksamma på om nått känns fel eller kanske inte har kunskap? Är ju många som skaffar häst för att luffa runt men inte kan nånting om häst.
 
Samtidigt som uppfödarna klagar på att folk inte "vill" betala det uppfödarna behöver få?

Hur är det förövrigt med de hästarna som bara promenadrids? De som knappt rids för tränare alls? Går de sönder i lika stor omfattning? Mer?

Dom ägarna kanske inte är lika uppmärksamma på om nått känns fel eller kanske inte har kunskap? Är ju många som skaffar häst för att luffa runt men inte kan nånting om häst.
Vad menas med promenadridning? Att inte tävla? Att inte "tävlingsträna"?

Jag tror att en häst som går 3-5 dagar i veckan, varierat, utan högre krav, rids ut mycket, går i stor hage med kompisar håller bra. Det är i alla fall min erfarenhet.
De flesta jag känner har häst ungefär så. 30+ med familj, ridit och tränat/tävlat mycket mer som yngre.
 
Vad menas med promenadridning? Att inte tävla? Att inte "tävlingsträna"?

Jag tror att en häst som går 3-5 dagar i veckan, varierat, utan högre krav, rids ut mycket, går i stor hage med kompisar håller bra. Det är i alla fall min erfarenhet.
De flesta jag känner har häst ungefär så. 30+ med familj, ridit och tränat/tävlat mycket mer som yngre.

Ja, det är de jag tänker på. De som kanske inte ens går på bana 1 gång/v.
 
Blir alltid förvånad av att många tycker att rida ut/skogsmulla/valfritt skulle vara lätt träning jämfört med att rida på bana och träna för tävling.
När jag haft med mig andra ut som nästan bara rider på bana och skrittar ut lite och tävlar är ju helt slut efter ett för mig lugnt pass ute.
 
Blir alltid förvånad av att många tycker att rida ut/skogsmulla/valfritt skulle vara lätt träning jämfört med att rida på bana och träna för tävling.
När jag haft med mig andra ut som nästan bara rider på bana och skrittar ut lite och tävlar är ju helt slut efter ett för mig lugnt pass ute.
Ja, "utan högre krav" för mig är snarare utan högre krav på samling eller hoppa högt.
I min värld är det det som sliter på hästarna, men vad vet en enkel "skogsmulle" som jag :D
 
Samtidigt som uppfödarna klagar på att folk inte "vill" betala det uppfödarna behöver få?

Hur är det förövrigt med de hästarna som bara promenadrids? De som knappt rids för tränare alls? Går de sönder i lika stor omfattning? Mer?

Kotledsinflammationer och senskador skulle jag tro är ovanligare hos de som bara "deltidsrids/körs" eller hos de som inte rids/körs alls. Det är frekvensen och omfattningen av arbetspassen som vi ska kolla på, inte huruvida man har en tränare eller inte. Man kan rida sin häst hårt 6 dagar i veckan utan att en tränare är inblandad (och tränare kan vara bra eller dåliga)så det blir ett skevt mått.

Däremot är säkert fång vanligare, det är svårare att hålla ner vikten på en häst som inte kan/vill ridas eller köras ofta.

Det vore intressant att se skadestatistik på de som rider lika länge och i samma proportioner av gångarter, men som mest rider ut vs. mest rider på ridbana.
 
Blir alltid förvånad av att många tycker att rida ut/skogsmulla/valfritt skulle vara lätt träning jämfört med att rida på bana och träna för tävling.
När jag haft med mig andra ut som nästan bara rider på bana och skrittar ut lite och tävlar är ju helt slut efter ett för mig lugnt pass ute.
Fast det stackarna kan ju vara även mentalt utmattade? Det händer mycket mer och finns mycket mer att hålla koll på vid en uteritt än vad det gör att harva runt i samma spår på en ridbana.

En kompis hade en tysk import som snubblade fram även om vi red på skogsvägar, han hade fullt upp med att titta överallt utom var han satte fötterna. Min holländska tog jag och gick ut i skogen med i grimman de första veckorna för att hon skulle få titta och lukta på vad hon ville, lyfta på fötterna då vi gick utanför stigarna, var aldrig några problem att rida ut på rätt ut i skogen sedan då hon var bekant med dofter, ljud och synintryck. Upplevde aldrig att hon var trött efter en uteritt, samma häst jag sedan red jakter med i full fart över stock, sten, diken och titthinder.
 
Problemet är att det typ inte finns tränare som kan lära ut grunderna. Jag är ingen expert, långt därifrån, men om tränaren inte ens kan lära ut en korrekt grundsits hur ska den då kunna lära ut balanserad ridning?
Ja, jag skrev det i mitt inlägg. Det krävs mer utbildning av tränare också.
Nu är det ju så att rätt många får reaktioner bakknän, rygg tex och trots att man fattar att det är ridrelaterat rider man kvar för tränaren som sett till att man ridit så hästen går sönder. Man kanske gör någon liten justering ihop. Men oftast är den ju minimal.

För mig är ryttarens sits så klart jätteviktig! Men det finns så oändligt mycket mer man kan göra förutom att sitta i balans/inte störa om man lär in ett ridsystem där man kan påverka hästens balans, olika muskelgrupper etc för att då förändra ett osunt rörelsemönster hyfsat fort. Och än mer om man gör det avsuttet i träns och inte alls belastar med ev ryttarfel så att säga innan hästen har lärt sig systemet, fått ändra rörelsemönster och byggt upp sig lite.

Eftersom det är så sällsynt med bokstavs-tränare som också är bra på biomekanik, balans, lösgjordhet, rehab etc så bli det ju snudd på omöjligt för folk att lära sig. Många tränare med fokus rehab etc är ju just bara rehabtränare alt så kör de någon alternativ inriktning som folk tycker är för flummigt.
 
Problemet som jag ser det är att folk rider alldeles för ensidigt. Hade folk bara skrittat ut på lång tygel och låtit hästen sträcka ut sig i en framåt power-walk en gång i veckan så hade många av problemen varit lösta, men inte ens det klarar folk av. Eller människor som inte tycker att hästen behöver vila alls, utan vila handlar om att gå i skrittmaskinen 30 minuter eller rida ett lättare pass.

Rider man varierat är det heller inte samma krav på ryttarens jobb med lösgjordhet och balans eftersom man inte sätter samma spänningar i hästarna dag ut och dag in.
Ja, visst är det bra att skritta fritt. Men skritt i mer terräng får man ju lite mer hjälp av terrängen för att hjälpa en framtung, sned häst balansera upp sig bättre när ryttaren inte förmår. Många rider ju ut i form av rakt fram på preppade ridvägar/stigar och tycker det ska vara så mycket varierat när man rider i samma form, samma tempo etc och bara rakt fram på platt.
Folk tyckte det var mer rimligt att jag red ut offroad med min gamle islandskorsning än när jag gör det med dressyrhalvblod. Då tycker folk man är galen och tror hästen ska dö typ.
Självklart anpassar man det ju. Får man hem en import som aldrig sett en trädrot ens så får man ju gradvis öka på.

Mest effekt för att förändra rörelsemönster till ett sunt sådant upplever jag dock att man får överlägset bäst effekt av med ett mer avancerat hjälpgivningssystem i träns och sen uppsuttet. Då kan man påverka spänningar, balans, snedheter, hur hårt hästar sätter i hovarna, hjälpa dem tex lära sig röra benen under sig och inte vagga fram med all vikt på endera bogen varje steg etc. Gör man det rätt bibehåller hästen ett förbättrat rörelsemönster avsuttet och man minskar risk för skador i hage etc.
Men den biten vill folk ofta inte lära sig förrän möjligen om hästen är skitdålig.
 
Ja, "utan högre krav" för mig är snarare utan högre krav på samling eller hoppa högt.
I min värld är det det som sliter på hästarna, men vad vet en enkel "skogsmulle" som jag :D
Samling sliter absolut INTE! Det är en gammal skröna som kommer av att folk inte är redo för samling och inte får till det.
När du samlar måste hästen vara lösgjord för att den ska vinkla alla leder korrekt och inte få för lite vinkling i någon och för mycket i annan. Den måste också använda bålen till att tilta bäckenet så att den sätter sig.
Många försöker samla genom att bromsa och sätta i mer energi i hästen. Då tappar den korrekt formgivning, aktiverar fel muskler, spänner sig, får inte till samling och man riskerar överansträngdhet i lederna iom att inte alla leder tar upp belastningen utan det landar mer på vissa av dem.
Korrekt samling får bort vikt från frambenen som inte har möjlighet att fjädra. Bakbenen kan fjädra och därmed stötdämpa bättre. Man bör sträva efter att hästen ska bära mer bak för att få en hållbar häst.
Men du kan inte ha spänning i en häst och få till korrekt samling. Och det är ju just det som är det svåra, lösgjordheten/balansen. Sitter det är det inte svårt att samla de flesta hästar. Det är mkt mer teknik än folk tror och mycket mindre styrka än folk tror. Du kan så klart inte rida hur länge som helst i övningarna på en icke stark häst. Men en avställd och utbildad häst orkar absolut piaffera fint en liten stund tex.
Hoppa högt sliter så klart iom att hästen landar på frambenen som inte kan fjädra.

Det som dödar de flesta ridhästar är obalans, spänning och fart. Saktare tempo ger mindre skador iom att hästen får mindre negativt påslag så att säga i balanskontot som är på minus.
Sen är ju hästar olika känsliga. Min första ponny red jag väl som skit under ganska många år utan att han blev skadad. Och han blev ju 30 år och reds in i det sista. Det var förmodligen ren tur och tålig häst i ca 10 år. :laugh:
Många rehabhästar jag haft kräver ju en otroligt mer noggrann sjukgymnastisk träning.
 
Fast det stackarna kan ju vara även mentalt utmattade? Det händer mycket mer och finns mycket mer att hålla koll på vid en uteritt än vad det gör att harva runt i samma spår på en ridbana.

En kompis hade en tysk import som snubblade fram även om vi red på skogsvägar, han hade fullt upp med att titta överallt utom var han satte fötterna. Min holländska tog jag och gick ut i skogen med i grimman de första veckorna för att hon skulle få titta och lukta på vad hon ville, lyfta på fötterna då vi gick utanför stigarna, var aldrig några problem att rida ut på rätt ut i skogen sedan då hon var bekant med dofter, ljud och synintryck. Upplevde aldrig att hon var trött efter en uteritt, samma häst jag sedan red jakter med i full fart över stock, sten, diken och titthinder.
Ja, jag tror det kan vara mentalt med. Men det är också rätt vanligt att vi dressyrryttare inte galopperar lika mkt som tex hoppryttare. Och våra hästar kan ha sämre kondition. Jag brukar vara noga med att galoppera ur hästen etc. Men jag har märkt en stor skillnad och vet att många andra upplever samma.
Det är mer ofta en dressyrhäst ballar ur vid galopp än typ hopphäst eller polohäst som gör det mer. För en del dressyrhästar/dressyrryttare blir galoppen med laddad just för att den inte används lika mkt.
 
Ja, jag tror det kan vara mentalt med. Men det är också rätt vanligt att vi dressyrryttare inte galopperar lika mkt som tex hoppryttare. Och våra hästar kan ha sämre kondition. Jag brukar vara noga med att galoppera ur hästen etc. Men jag har märkt en stor skillnad och vet att många andra upplever samma.
Det är mer ofta en dressyrhäst ballar ur vid galopp än typ hopphäst eller polohäst som gör det mer. För en del dressyrhästar/dressyrryttare blir galoppen med laddad just för att den inte används lika mkt.
Helt sant, jag har märkt enorm skillnad mellan att jobba i dressyrstall jämte hoppstall (för att inte tala om travstall). I hoppstallen Motionerade jag ute! Galoppintervaller på härlig sandbana och rejäla uteritter. I dressyrstallen fick jag skritta ut på jämna ridvägar och hålla i hatten. Jag skolade alltså inte hästarna i något av fallen, utan underhöll mellan träningar typ.
 
Min holländska tog jag och gick ut i skogen med i grimman de första veckorna för att hon skulle få titta och lukta på vad hon ville, lyfta på fötterna då vi gick utanför stigarna, var aldrig några problem att rida ut på rätt ut i skogen sedan då hon var bekant med dofter, ljud och synintryck.
Halvt KL

Alldeles för få tar promenader med sina hästar. Men många tycker att jag är jättekonstig när jag säger att jag tar en promenad med hästarna och tror att de är skadade och rehabiliteras eller att jag är rädd för att rida. Även ridhästar som går att rida kan jag ta promenader med. Det är avslappnat och ställer inga större krav, det är ingen belastning men det är gött att komma hemifrån och se något annat. Och jag tycker att man får en bättre relation med sin häst och lär känna sin häst bättre när man går promenader.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 835
Senast: mamman
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Ok varning för långt och veligt inlägg här nu, men behöver få skriva av mig känner jag. Kanske att när jag ser saker och ting på pränt...
Svar
14
· Visningar
1 223
Senast: Görel
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har sagt det förr. Jag har mitt drömboende. Det har allt jag önskar mig. Eller ja, jag skulle behöva ett bättre rum att slunga...
Svar
11
· Visningar
1 456
Senast: Wille
·
Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
8
· Visningar
4 863
Senast: Jamtland
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp