Män förklarar saker

[Monstermom]

@Petruska


Jag vet inte om det nödväntigtvis beskriver mansplainern, eller bara i vilken situation han blir uppmärksammad? Ponera att jag utsätts för en lång, oinbjuden monolog om... fjärilssamlande! Jag vet nästan noll om det, är inte intresserad heller, skulle förmodligen inte veta nog för att märka om han faktiskt vet vad han pratar om, och min reaktion skulle förmodligen bli "Jaha... Och varför berättar du det här för mig? Du var då en tråkig typ. " Medan om det han höll låda om faktiskt var MITT ämne, då blir hans beteende anmärkningsvärt, wtf-nivån slår genom taket och man kan inte riktigt fatta att det händer. Kanske förklarar de lika gärna och "bra" i ämnen där de är mer jämbördigt okunniga också? Det märks bara inte lika mycket.


(För övrigt tycker jag att någon som verkligen har koll på sitt ämne kan göra nästan vad som helst intressant! Så jag har inget emot att folk pratar om sina pasionsämnen. Bara så det är sagt också. )

 

[Monstermom]

@AraSlei jag är inte så blyg för att vara oartig heller, men vad gör man när man sitter vid någon annans matbord? Och försök att öppet och tydligt påpeka att av oss två så är det jag som faktiskt vet något om att vara vegetarian helt blåses förbi? Ibland sitter man i saxen!

 

[Mia_R]

Har inte diskuterat kvinnorna på buke, utan MITT umgänge...

Du sa nyss att det är 99% av alla kvinnor, nu är det plötsligt 99% av ditt umgänge?

 

[Raderad medlem 6459]

@AraSlei jag är inte så blyg för att vara oartig heller, men vad gör man när man sitter vid någon annans matbord? Och försök att öppet och tydligt påpeka att av oss två så är det jag som faktiskt vet något om att vara vegetarian helt blåses förbi? Ibland sitter man i saxen!

Förut brukade jag argumentera emot men nu för tiden blir jag bara tyst faktiskt. Orkar inte diskutera med föreläsande nötter. Kanske är fel av mig men jag har blivit så less bara. Däremot om någon mansplainar mot nån annan tjej som är med är jag inte sen med att bryta in.

 

[Petruska]

Jag vet inte om det nödväntigtvis beskriver mansplainern, eller bara i vilken situation han blir uppmärksammad? Ponera att jag utsätts för en lång, oinbjuden monolog om... fjärilssamlande! Jag vet nästan noll om det, är inte intresserad heller, skulle förmodligen inte veta nog för att märka om han faktiskt vet vad han pratar om, och min reaktion skulle förmodligen bli "Jaha... Och varför berättar du det här för mig? Du var då en tråkig typ. "

Jag tänker nog så här: när en man förklarar något man själv (och man själv är kvinna) faktiskt är duktigast på, så är det mansplaining. Om en man lägger ut texten om sitt favoritintresse, som man själv (och man själv är kvinna) faktiskt är helt ointresserad av, så skulle jag snarare tänka att "många män pratar ju helst om sig och sitt". Det är en annan sak än mansplaining.

En man som däremot på ett intresseväckande sätt berättar om något och samtidigt möjliggör att den kvinnliga samtalspartnern inte blott och bart är som åhörare av en monolog, kan ju vara trevlig! Ett vanligt samtal, liksom.

 

[Monstermom]

@niphredil äh, det är knappast någon mark förlorad på att inte säga ifrån, de hör ju ändå inget annat än sin egen förträfflighet!


Jag tycker situationer som i TS där det handlar om vardagligheter, hobbies och liknande mest är komiskt om jag är på bra humör - som värst är det väl tröttsamt. Det är skillnad om det handlar om en expertis man själv har, som i sitt yrke. Då har jag blivit rätt förbannad.


Hjälpte inte det heller, dock.

 

[AraSlei]

@AraSlei jag är inte så blyg för att vara oartig heller, men vad gör man när man sitter vid någon annans matbord? Och försök att öppet och tydligt påpeka att av oss två så är det jag som faktiskt vet något om att vara vegetarian helt blåses förbi? Ibland sitter man i saxen!

Haha, det är en helt klart knivigare situation
Ibland brukar jag bara bryta in och typ, "Ja, hirskål är ju gott och solen har ju tittat fram idag", och sedan passar jag på att byta samtalsämne i den millisekundspaus som blir när motparten funderar över vad jag egentligen sagt

 

[Monstermom]

@Petruska ja, fast jag tänkte att det behöver inte vara hans favoritintresse - hur ska man veta det? Kanske är han en mansplainer som bara rapar upp nåt halvglömt han läste i en tidning hos tandläkaren ifjol? Om INGEN av oss har koll på ämnet han babblar om kan han kanske bli avskriven som en tråkmåns bara, fast han försöker mansplaina?

Fast nä, när jag skriver det här så kommer jag själv på att det inte stämmer. En mansplainer triggas oundvikligen av att man först presenterar dem med ett ämne man har någon form av kunskapsrelation till...

 

[Petruska]

@Monstermom Nej, det är sant. Man vet inte om ammunitionstyper från 30-åriga kriget är hans favoritämne eller bara nåt han läste en artikel om i Populär historia dagen före. Men ändå. Mansplaining verkar enligt förståelse av fenomenet triggas av att man tex nämner sitt eget yrke eller sin egen specialkompetens. Om mannen är av mansplainertypen, så kommer då en lång utläggning om vad ens eget kompetensområde egentligen går ut på. Och det beror inte på att man har samma utbildning.

 

[Mabuse]

Ja, det verkar nästan vara en del av definitionen att mansplaining handlar om män som förklarar saker för kvinnor när det i själva verket är kvinnan som vet mest om det aktuella ämnet. Egentligen väldigt underligt, men icke desto mindre så vanligt att det är ett mönster.

Jag tänkte först att jag var förskonad från det där, men sen kom jag på en väldigt absurd middagskonversation jag hade med en man i 45-årsåldern för en tid sen. Han tillbringade stora delar av kvällen med att tala om för mig vad mitt akademiska område handlar om. Till saken hör att jag har disputerat i ämnet, och han aldrig läst en enda poäng - men strunt samma, mina artiga försök till att berätta vad ämnet går ut på och vilken typ teorier vi använder drunknade helt i hans ivriga förklaring av vad ämnet rimligen borde handla om, och att det följaktligen egentligen inte finns. Han gav sig ju aldrig heller, fast jag försökte byta samtalsämne ett flertal gånger återkom han hela tiden till den diskussionen - det slutade med att jag flyttade på mig så att jag inte råkade sitta bredvid honom längre.

 

[Petruska]

@Mabuse Man kunde tro att du beskriver min upplevelse på en grillfest häromveckan. Nästan identiskt.

 

[TeamLundVer]

Jaha, så att ni kritiserar min manliga män om vad han sagt, så är det helt plötsligt min åsikt? Och ja, jag umgås med rätt många kvinnor och ca 99% av dem tycker det är äckligt med rutten fisk, med inälvor, med att stycka djur, att koka kräftor, att skjuta en hare mm

Vet du vad? Det tycker jag också. Men jag har inga problem med att t ex fixa med bilen, mura eller lägga klinkers. Är jag mindre värd för det? För mig är saker som har med djur att göra väldigt jobbig tex jakt och fiske.

Jag har dock nästan aldrig makeup, går alltid i jeans, är 185cm lång och kan både prata ner en karls självförtroende och banka skiten ur honom om det skulle behövas.

Vilket fall tänker du försöka trycka ner mig i?

 

[TeamLundVer]

Jaha, så att ni kritiserar min manliga män om vad han sagt, så är det helt plötsligt min åsikt? Och ja, jag umgås med rätt många kvinnor och ca 99% av dem tycker det är äckligt med rutten fisk, med inälvor, med att stycka djur, att koka kräftor, att skjuta en hare mm

Vet du vad? Det tycker jag också. Men jag har inga problem med att t ex fixa med bilen, mura eller lägga klinkers. Är jag mindre värd för det? För mig är saker som har med djur att göra väldigt jobbig tex jakt och fiske.

Jag har dock nästan aldrig makeup, går alltid i jeans, är 185cm lång och kan både prata ner en karls självförtroende och banka skiten ur honom om det skulle behövas.

Vilket fall tänker du försöka trycka ner mig i?

 

[Dentaku]

Det intressanta med den sidodiskussion som uppstått är att det alltid är det som ses som "manligt" som är bra att kunna - jaga, fiska, bygga, köra stora fordon osv. Vapen är bra, smink är dåligt. Det är sällan någon som briljerar med hur snabbt och snyggt de kan lägga om ett sår, däremot hur bra man är på att backa med släp. För ett par hundra år sedan, när ridning inte sågs som något som kvinnor höll på med för att kunna klappa och pussa på söta hästar så skulle man säkert kunna skaffa sig lite liknande poäng genom att berätta att man hoppat en av de svårare hästarna i stallet. Nu får man säga att man kan mecka med bilen i stället...

 

[Tora]

Men har ni verkligen bara råkat ut för denna typ av beteende bara hos manliga individer?

Jag har upplevt att det snarare är en viss typ av människa som gärna skall förklara för mig hur jag skall göra trots att dom så tydligt är totalt okunniga om ämnet.

Brukar bara Hmmma och försöka byta samtalsämne. Brukar vara det enda som fungerar.

Nu när jag tänker efter så har jag faktiskt tre manliga och bara två kvinnliga "påtalare" i min bekantskapskrets så det kanske är en mer manlig egenskap.

 

[Jannice]

Det här har ingenting med trådstarten att göra, men en hel del med den otroligt inskränkta syn som visats angående "manligt vs kvinnligt". Såg den i mitt flöde på Facebook för ett tag sen och tycker fler borde se den!

Så jäkla härligt för övrigt att se att det är, enormt, övervägande del här i tråden som reagerar och protesterar

 

[em-pirre]

Men har ni verkligen bara råkat ut för denna typ av beteende bara hos manliga individer?

Jag är nästan besviken för att jag inte råkat ut för någon regelrätt mansplaining. Dock var mitt ex en sån som skulle mästra hela världen med konstiga saker som han inte hade en aning om i verkligheten. Där skyller jag på hans nästintill obefintliga intelligens och psykiska problem.

Sen har jag en kvinnlig kollega som är likadan. Där skyller jag på samma sak.

 

[hastflicka]

Jag har rakat ut for 'mansplaning' och 'womansplaining' numerous ganger ... om hur det "egentligen" ar att bo i det land jag for tillfallet bott i. Mest har det nog varit om Saudi Arabien, Egypten och USA, dar man har talat om for mig hur systemet fungerar, vad jag som kvinna kan eller inte kan gora i Saudi och i storsta allmanhet forklarat systemet i det land jag bott. Om jag da brutit in med ett, "njaaa, riktigt sa fungerar det inte utan" ... har jag bivit avbruten ungefar dar och personen har mycket bestamt talat om for mig att den minsan vet for den har antingen en kompis, en avlagsen slakting som bor/bott dar, eller har sjalv minsann varit dar pa semester ofta.

@Jannice Jag sager jatte ofta till mina hundar, "You're SUCH a girl!" som berom. Nar den aldsta tjejen var liten skulle jag saga "You're such a good girl", men "good" foll liksom bort och jag uppfattade det som negativt att jag sa, "You're such a girl" ... och blev horrified. Att vara "SUCH" a girl ska ju vara possitivt sa sedan dess sager jag det som en possitive nar de varit riktigt duktiga. Forhoppningsvis kanske jag kan fa nagon som hor att tanka till som jag gjorde sjalv.

 

[Clabbe]

Jag är nästan besviken för att jag inte råkat ut för någon regelrätt mansplaining. Dock var mitt ex en sån som skulle mästra hela världen med konstiga saker som han inte hade en aning om i verkligheten. Där skyller jag på hans nästintill obefintliga intelligens och psykiska problem.

Sen har jag en kvinnlig kollega som är likadan. Där skyller jag på samma sak.

Aha. Ex-plaining.

 

[Jannice]

@Jannice Jag sager jatte ofta till mina hundar, "You're SUCH a girl!" som berom. Nar den aldsta tjejen var liten skulle jag saga "You're such a good girl", men "good" foll liksom bort och jag uppfattade det som negativt att jag sa, "You're such a girl" ... och blev horrified. Att vara "SUCH" a girl ska ju vara possitivt sa sedan dess sager jag det som en possitive nar de varit riktigt duktiga. Forhoppningsvis kanske jag kan fa nagon som hor att tanka till som jag gjorde sjalv.

Haha, underbart ju! Härligt att du kom på dig själv och tänkte om