Mammamakten? Men pappamakten då?

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ang detta med amningen så kan det bli knepigt för bebisen men det är också knepigt för kvinnan som inte får sina bröst urmjölkade, det är jäkligt obekvämt och att behöva pumpa ur var tredje timme bara för att pappan ska kunna åka iväg med en nyfödd och bonda. De kan bonda ändå, särskilt om pappan tar ut sin halva av föräldraledigheten så småningom.

Men för att det är knepigt att lösa så ska kvinnan ha rätt att säga "barnet åker med mig, vill du träffa ditt barn på dag X får du följa med mig"? Jag anser att det är möjligt att lösa så att fadern ser till att barnet får mat, alltså ska man inte kunna använda barnen i utpressningssyfte i konflikter. För det är just diskussionen att det är rätt att använda barnet i utpressningssyfte jag efterlyste, hur man matar barnet i situationen om man delar på sig är egentligen sekundär. Den kan man ta när situationen uppstår. Men bara för att det är krångligare och besvärligare att mata barnet för pappan anser jag inte att mamman har rätt att använda "mammakortet".

Jag tycker annars att föräldraforumet här är ganska sansat och klokt om man jämför med det på familjeliv där man verkligen kan börja tvivla på intelligensnivån i det här landet. Där får folk tex rådet att se till att till varje pris undvika att få med pappan i några papper redan från början för att slippa allt strul.

De få gånger jag varit inne på Familjeliv har jag inte varit speciellt imponerad av diskussionerna. Men vissa har varit ganska underhållande, i negativ mening. Men jag skulle nog inte starta en likadan tråd där, känns som större chans att få en seriös diskussion här.

 

[Sar]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ojoj, jag skulle vilja se min man kopp- eller skedmata vår son som bara är 3 veckor gammal. Det skulle ta en evighet. Kan inte ens tänka mig att det är en möjlighet framöver. Nu tar vår son flaska utan problem, men vi vill inte göra det till en vana att mata honom med flaska eftersom det kan påverka amningen negativt. Men som sagt, kopp och sked är bara möjligt under en väldigt kort period i barnets liv.

Det är inte värt att sätta amningen och mjölkproduktionen på spel "för jämställdhetens skull".

Där är jag helt med.

Personligen har jag aldrig dragit fram något "mammakort".

Däremot så hade i alla fall jag ett betydligt större hormonpåslag efter barnafödandet än min sambo.
Det tog nästan ett år innan jag blev normal igen, d.v.s. efter avslutad amning.

Vi älskar barnen lika mycket, de älskar oss lika mycket, de spenderar lika mycket vakentid med oss båda etc. men jag upplever att jag hade ett ännu större behov av anknytningen den första tiden.

Jag tror inte att det är helt ovanligt och där har kanske omgivningen i vissa fall en större förståelse för att mamman kan ha ett ännu större behov av att ha barnet nära under de första månaderna.
Jag skulle tro att det är fixat så biologiskt för att amningen ska ha större chans att lyckas.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Oj har hostade jag nastan upp middagen

Pratar du om nyfodda eller aldre bebisar? For en bebis som ar 6+ manader kan LATT dricka 750ml mjolk per dag - att sked eller koppmata ar HELT uteslutet kan jag saga! Det skulle ta timmar att mata varje dag....
Vi matade med sked de forsta 2-3 dagarna, nar de bara at ett par teskedar at gangen....

Har du barn sjalv
Att pumpa ur ar heller ingen dans pa rosor, det ar jobbigt, tar tid, och kan vara mkt frustrerande.

Börjar med att säga att min son är drygt en månad, så fram till den åldern har jag koll, har även ett nio månaders barn i min närhet så fram till den åldern har jag lite koll. Vet av egen erfarenhet att det är mycket jobbigt att pumpa ur, och att det kräver en hel del träning innan det går "bra". Har dock aldrig hört om någon som inte lyckats om de tränat? Men där kan jag ha fel, har inte kollat upp det.

Fast när de är 6+ månader kan de väl använda pipmugg eller liknande? Även tidigare? Från att man börjar med smakportioner låter man väl dem smaka annat att dricka än från bröstet? Det måste man ju ge i något, de borde kunna dricka mjölken på samma sätt? Helamning när de är över sex månader är väl inte speciellt vanligt? Det borde även att gå att hjälpa dem med en vanlig mugg om man är försiktig (dock kanske inte att rekommendera)?

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ojoj, jag skulle vilja se min man kopp- eller skedmata vår son som bara är 3 veckor gammal. Det skulle ta en evighet. Kan inte ens tänka mig att det är en möjlighet framöver. Nu tar vår son flaska utan problem, men vi vill inte göra det till en vana att mata honom med flaska eftersom det kan påverka amningen negativt. Men som sagt, kopp och sked är bara möjligt under en väldigt kort period i barnets liv.

Det är inte värt att sätta amningen och mjölkproduktionen på spel "för jämställdhetens skull".

Och pumpa är inte så lätt för alla. Alla kan inte få ut mjölk med pump, trots att de har mängder av den.

Jag var en av de som pratade om att "missbruka mammamakten" i tråden om julafton och i den situation den trådskaparen befinner sig i ser jag inget fel med det. Vad annars ska man göra med en sådan tjurskalle till karl? Vika sig för honom varje år och därför alltid fira jul hos hans föräldrar? I vissa fall ser jag inget fel med att dra fram mammakortet.

När min son var 3,5 veckor skedmatades han under en kväll, utan problem. Dvs han fick i sig mjölk och var nöjd och glad under hela kvällen. Ser inte varför det skulle vara ett problem? Vi valde att han skulle matas med sked för att vi haft lite problem med hans grepp på bröstet.

Precis som jag frågade sunshine - är det vissa som inte kan pumpa ur, även efter träning och hjälp att få det att funka?

Och en till upprepning - pipmugg eller vanlig mugg kan vara ett alternativ när barnet är så stort att det inte kan matas via sked eller kopp? Eller är det en period när flaskmatning är det enda (vettiga) alternativet?

Självklart ska man inte riskera mjölkproduktion och amning för jämställdhetens skull, men är det verkligen så i de flesta fallen?

Fast jag ser det som fel att dra det kortet oavsett. Jag ser det på samma sätt som att jag anser att det är fel att dra upp "lättklädd och lättfotad"-kortet under en våldtäktsrättegång, även om det skulle vara så att våldtäkten är påhittad och mannen oskyldig. För att det, liksom mamma-kortet, är ett kort som påverkar samhället till det negativa. När man drar mammakortet - även om man har rätt - ser man till att fortsätta förmedla bilden av att mamman är mer förälder än pappan. Och även om man har rätt i en viss situation, får man då lösa det genom andra sätt än just mammakortet.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Där är jag helt med.

Personligen har jag aldrig dragit fram något "mammakort".

Däremot så hade i alla fall jag ett betydligt större hormonpåslag efter barnafödandet än min sambo.
Det tog nästan ett år innan jag blev normal igen, d.v.s. efter avslutad amning.

Vi älskar barnen lika mycket, de älskar oss lika mycket, de spenderar lika mycket vakentid med oss båda etc. men jag upplever att jag hade ett ännu större behov av anknytningen den första tiden.

Jag tror inte att det är helt ovanligt och där har kanske omgivningen i vissa fall en större förståelse för att mamman kan ha ett ännu större behov av att ha barnet nära under de första månaderna.
Jag skulle tro att det är fixat så biologiskt för att amningen ska ha större chans att lyckas.

Jag förstår precis vad du menar, och jag håller med dig.

Men jag tycker inte att man som mamma har rätt att använda barnet för att få pappan att vika sig i en konflikt. Det är helt olika saker enligt mig.

 

[Calazirya]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Beror ju faktiskt på hur konflikten ser ut, det är sällan svart/vitt

Men i normala diskussioner där man drar mammakortet istället för att försöka lösa och mötas på halva vägen ( för alla inblandades skull ) så håller jag med dig.

 

[Sar]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Jag förstår precis vad du menar, och jag håller med dig.

Men jag tycker inte att man som mamma har rätt att använda barnet för att få pappan att vika sig i en konflikt. Det är helt olika saker enligt mig.

Det tycker inte jag heller.
Överhuvudtaget är det sorgligt att man inte kan kommunicera bättre så att främst barnet men även mamman och pappan kan känna sig någorlunda nöjda.

Däremot ska man ha klart för sig att "mammakortet" gäller under rätt begränsad tid. Jag har som sagt aldrig känt behovet av att använda mig av ett dylikt men hade jag haft en annan sambo som inte tog någon hänsyn över mitt (under en period) ökade anknytningsbehov så hade jag kanske gjort det för att själv överleva.

 

[Sol]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ja, våra barn äter nog olika då för skedmatning skulle inte fungera på min son. Inte med de mängder han äter när han väl äter.

Det finns de som aldrig lyckas få pumpning att lyckas trots ihärdiga försök. På en del gör det bara ont och det släpper inte till. Visst, skulle de utsätta sig för någon veckas mer smärta i brösten kanske de skulle få pumpning att fungera, men jag tycker då inte att man ska behöva plåga sig för att pumpa ut mjölk.

Jag vet inte hur det är i de flesta fall. För mig räcker det att veta att det finns de där amningen skiter sig helt bara för att de börjar mecka med pumpning och flaskmatning.

Även om kopp- eller skedmatning kanske fungerar bra de allra första veckorna så är det ett ganska stort glapp mellan tex. 3 veckor och 6 månader. Pipmugg vet jag inte hur det fungerar med, det kanske fungerar bra från tex. 4 månaders ålder, men flaska är väl det som är lättast att reglera vätskeflödet med så kanske behövs det flaska i glappet mellan sked/kopp och pipmugg? Jag vet inte.

Är man eniga om att barnet ska helammas till en viss ålder så har man ju gemensamt bestämt att mamman ska mata barnet och då kan jag inte se att det skulle vara fel att luta sig tillbaka på det. Amningen gör inte mamman till mer förälder än partnern. Det gör henne "bara" till matmaskin.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Beror ju faktiskt på hur konflikten ser ut, det är sällan svart/vitt

Men i normala diskussioner där man drar mammakortet istället för att försöka lösa och mötas på halva vägen ( för alla inblandades skull ) så håller jag med dig.

Jo, visst, men är det mer extrema situationer kan man alltid ta barnkortet. Dvs börjar pappan punda och du tar barnet därifrån har du inte använt mammakortet utan gör det för att skydda barnet från fara. Eller missförstod jag dig helt?

Precis som redan varit uppe i tråden är barnens väl och ve i första rummet.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Det tycker inte jag heller.
Överhuvudtaget är det sorgligt att man inte kan kommunicera bättre så att främst barnet men även mamman och pappan kan känna sig någorlunda nöjda.

Däremot ska man ha klart för sig att "mammakortet" gäller under rätt begränsad tid. Jag har som sagt aldrig känt behovet av att använda mig av ett dylikt men hade jag haft en annan sambo som inte tog någon hänsyn över mitt (under en period) ökade anknytningsbehov så hade jag kanske gjort det för att själv överleva.

Jo, det kanske är främst där problemen ligger, att vissa inte kan hantera och lösa konflikter på ett bra sätt. Tror dock att det skadar mer än det gör nytta för framtida problem i relationen?

 

[Sar]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Jo, det kanske är främst där problemen ligger, att vissa inte kan hantera och lösa konflikter på ett bra sätt. Tror dock att det skadar mer än det gör nytta för framtida problem i relationen?

Det vet jag inte om det gör. Det beror nog alldeles på hur lättvindigt "mammakortet" skulle användas.
Det kommer ju sedan "pappakort" som givetvis också kan missbrukas.

Säkerligen kan det också vara helt berättigat att använda ett "kort", det beror ju helt på situationen

Det bästa är ju, som tidigare sagts, om man aldrig behöver hamna i den situationen utan det finns en fingertoppskänsla mellan föräldrarna där man kan läsa varandras behov och ta hänsyn utan att någon känner sig illa behandlad.

 

[Mammadutt]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Jag kan irritera mig på samhället som tar förgivet att jag som mamma är mer förälder på något sätt. Varför ska alla papper och kontakter kring barnet gå via MIG? Samhället hänger inte med i utvecklingen verkar det som.

Varför tas det förgivet att MAMMAN tex ska ha boendet, vårdnaden etc vid en ev separation?

Varför tas det förgivet att MAMMAN ska vara mest föräldraledig?

Varför är mamman ett och pappan två. Det känns då så.

Kan bara tala för oss men här har pappan varit mer förälder utåt, mer föräldraledig, mer bvc-besök, flest inskolningsdagar, tagit ALL vab osv. Ändå är det tydligen JAG som är mer förälder

Jag kan relatera till att man som mamma är väldigt bunden, det är starka instinkter som vi kanske har på köpet medans pappan utvecklar det senare (?). Jag som mamma kände speciellt då dottern var alldeles nyfödd att hon är min KROPPSDEL, det är ju min MAGE det där. Vi HÖR ihop. Alltså fysiskt hör vi ihop. Pappan var ju med och tillverkade men har inte burit barnet i 9-10 månader i magen. Men är inte pappans instinkter fantastiska då, att en pappa kan knyta an och verkligen få instinkter där direkt på förlossningen, han som inte förberetts på samma sätt. Ska inte papporna ha mer eloge? Pappainstinkterna måste ju vara oerhört starka?

Ja jag svamlar iväg men jag satt faktiskt och bloggade om detta samhällets syn på föräldrar just innan jag såg tråden så jag är lite uppvärmd och extra irriterad.

Hur resonerar ni, är inte båda föräldrarna lika viktiga? Är inte pappans känslor för barnet och kärlek till barnet lika viktigt? Om vi mammor får känna att vi inte vill vara ifrån barnet en dag i vårat liv ska väl ändå papporna få känna samma sak? En pappa lider nog samma kval som en mamma vid en ev separation, vilken ångest att kanske få ha umgänge varannan vecka eller mer sällan? Om vi mammor vore i pappornas skor skulle vi starta en revolution?


Over and out, filiduttan, pappadutt, minidutt

 

[mino]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Nu har den här tråden halkat in väldigt mycket på amning. Men om det är jämställdhet man är ute efter så är det inte där man bör börja när det gäller föräldraskap, amningen är trots allt en väldigt kort period och jag ser ingen förbluffande större jämställdhet hos föräldrar som inte ammat. Jag tycker att det finns två avgörande faktorer för att ett föräldraskap ska vara och bli jämställt:
1. att förhållandet är jämställt redan innan barnen fötts, det går inte att fixa nya strukturer samtidigt som man är mitt uppe i en ny bebis
2. att båda vill, och i praktiken tar, lika mycket ansvar för barnen
Min erfarenhet är att det oftast är punkt 2 som fallerar, mamman har mer koll på allt från bvc-tider till var lucialinnet ligger. Även i de mest medvetna och jämställda familjer så har mamman i stort sett alltid lite mer koll om man ser till den sammanlagda mängden uppgifter. Och det är väl där nånstans mammamakten kommer in, är man den som alltid tar lite mer ansvar så vill man också ha lite mer att säga till om. Det är då det blir krångligt. Jag tror också att de flesta som försöker leva jämställt försöker hitta vägar ur obalansen. Ofta får man höra att kvinnorna ska backa och det låter ju bra men oftast händer ingenting när kvinnor backar, utom att männen blir curlade genom att kvinnorna håller på att påminna dem om det de inte är tränade i att se.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ja, våra barn äter nog olika då för skedmatning skulle inte fungera på min son. Inte med de mängder han äter när han väl äter.

Det finns de som aldrig lyckas få pumpning att lyckas trots ihärdiga försök. På en del gör det bara ont och det släpper inte till. Visst, skulle de utsätta sig för någon veckas mer smärta i brösten kanske de skulle få pumpning att fungera, men jag tycker då inte att man ska behöva plåga sig för att pumpa ut mjölk.

Jag vet inte hur det är i de flesta fall. För mig räcker det att veta att det finns de där amningen skiter sig helt bara för att de börjar mecka med pumpning och flaskmatning.

Även om kopp- eller skedmatning kanske fungerar bra de allra första veckorna så är det ett ganska stort glapp mellan tex. 3 veckor och 6 månader. Pipmugg vet jag inte hur det fungerar med, det kanske fungerar bra från tex. 4 månaders ålder, men flaska är väl det som är lättast att reglera vätskeflödet med så kanske behövs det flaska i glappet mellan sked/kopp och pipmugg? Jag vet inte.

Är man eniga om att barnet ska helammas till en viss ålder så har man ju gemensamt bestämt att mamman ska mata barnet och då kan jag inte se att det skulle vara fel att luta sig tillbaka på det. Amningen gör inte mamman till mer förälder än partnern. Det gör henne "bara" till matmaskin.

Men när barnet äter så mycket att det inte funkar med sked borde det gå att försiktigt mata med en vanlig mugg? (Iaf om man har ett barn som inte vill hjälpa till så mycket själv. ) Vet inte heller, men det borde finnas något annat sätt att få i barnet vätska än just flaska.

Men hela diskussionen är egentligen Off Topic, och det är intressant att du helt avstår att kommentera det som är On Topic. För min åsikt är fortfarande att priset är för högt, och att det lika gärna borde gå att lösa på "barnets bästa"-kortet än att dra till med mammakortet. Dock kanske man får tänka ett varv till om detta perspektiv inte kommer automatiskt. Dock anser jag att använda barnet i utpressningssyfte är precis motsatsen till att tänka på barnets bästa, då iaf jag ser enbart nackdelar ur barnets perspektiv på detta.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Ja, du har helt rätt, det är naturligtvis absolut bäst om situationen kan lösas ändå. Det är ju det den ska göra.

Det jag menade var att man i en konfliktfylld relation ger den andra parten ett övertag till alla framtida konflikter. "Men då fick ju du din vilja igenom genom att använda barnet i utpressning" - mot det är man ju rätt svarslös, och om man har en partnet man måste utpressa för att få med på sina villkor är kanske steget inte så långt till att han använder det senare i all evighet?

 

[Sunshine]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Prova du att enbart skedmata ditt barn nar h*n ar 4-6 manader...

Pipmugg kan man anvanda fran 4 manader men det kan ta ett bra tag innan de fattar hur de ska dricka ur den, och det kan bli mkt spill. Och en del gillar inte alls pipmuggar. Det ar ju annars vanligast (?) att delamma aven efter att vanlig mat introducerats, darfor behovs ingen flaska, sked eller annat. Iaf i min bekantskapskrets sa anvands mugg ffa vid maltiderna, da med mjolk eller vatten, och om barnen vill ha vatten mellan maltiderna. Men for mjolk anvands brost eller flaska.

Mina barn ar uppfodda pa flaska , de ar 11 manader nu och dricker runt 600ml mjlok om dagen utover 3 maltider plus snacks. Jag pumpade ur var tredje timme dygnet runt i 9 veckor efter att de foddes men orkade inte mer an sa, och fick inte heller tillrackligt vid pumpningarna sa var iaf tvungen att lagga till ersattning.

Det ar farligt att doma varlden helt efter sitt eget sikte....

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Jag vet, jag har också irriterat mig på det där. När jag diskuterade med min planerare om att man ska meddela om föräldraledighet två månader innan - "Ja, men först ska ju du vara hemma ett år.". Är verkligen alla mammor hemma ett år så att det går att förutsätta på det sättet?

Såg en artikel igår, där en handikappad sexåring inte kommit till skolan. De ringde mamman hela dagen, som inte svarade. De ringde inte till pappan, vars nummer de också hade. Men efter fem timmar fick de tag i mamman, och börjar DÅ leta efter grabben, som satt kvar i skolbussen, i garaget. Skrämmande, när det handlar om handkappade barn, att de inte gör allt för att få tag i någon av föräldrarna. Utan det måste vara mamman. Alla dina exempel har jag också tänkt på, med förskräckelse.

Jag tycker att föräldrarna är lika viktiga, ser inte varför en skulle vara viktigare än den andra, bara på grund av fysiska förutsättningar. Sedan kan man vara olika viktiga på grund av vad man gör för sitt barn, men inte sitter det i könet!

 

[Sol]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Det är ett högt pris om mamman ska vika sig hela tiden också. Givetvis är det alltid bäst om föräldrarna kan diskutera med varandra och komma överens om hur man ska göra i en viss situation. Nu tog du dock upp julaftons-tråden som ett praktiskt exempel och där ser jag faktiskt inte hur tjejen ska lyckas komma fram till en konstruktiv lösning med det kommande barnets pappa. Han verkar ju inte ens vara intresserad av att kompromissa utan använder sig av vad man kan kalla känslomässig utpressning när han påstår att julen är viktigare i hans släkt än i hennes.

Hur löser man en sådan situation? En tjurskalle till pappa som vägrar kompromissa och som absolut ska göra som han alltid gjort? Ska mamman då fira jul utan barnet bara för att hon vill fira med sina föräldrar någon gång?

Så i vissa situationer (läs när fäderna är nästan sjukligt barnsliga) tycker jag att mammakortet får dras men som sagt, mammakortet funkar bara en kort period så om ingenting händer med pappans mentala utveckling lär inte förhållandet fungera i längden.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Nu har den här tråden halkat in väldigt mycket på amning. Men om det är jämställdhet man är ute efter så är det inte där man bör börja när det gäller föräldraskap, amningen är trots allt en väldigt kort period och jag ser ingen förbluffande större jämställdhet hos föräldrar som inte ammat. Jag tycker att det finns två avgörande faktorer för att ett föräldraskap ska vara och bli jämställt:
1. att förhållandet är jämställt redan innan barnen fötts, det går inte att fixa nya strukturer samtidigt som man är mitt uppe i en ny bebis
2. att båda vill, och i praktiken tar, lika mycket ansvar för barnen
Min erfarenhet är att det oftast är punkt 2 som fallerar, mamman har mer koll på allt från bvc-tider till var lucialinnet ligger. Även i de mest medvetna och jämställda familjer så har mamman i stort sett alltid lite mer koll om man ser till den sammanlagda mängden uppgifter. Och det är väl där nånstans mammamakten kommer in, är man den som alltid tar lite mer ansvar så vill man också ha lite mer att säga till om. Det är då det blir krångligt. Jag tror också att de flesta som försöker leva jämställt försöker hitta vägar ur obalansen. Ofta får man höra att kvinnorna ska backa och det låter ju bra men oftast händer ingenting när kvinnor backar, utom att männen blir curlade genom att kvinnorna håller på att påminna dem om det de inte är tränade i att se.

En mycket bra poäng. Och jag kan också se hur man känner, om man har huvudansvar för allt som har med barnet att göra, att man är lite "mer" förälder. Jo, är nog svårt även för en pappa som hamnat bakom en mamma med stenkoll, att ta ett steg fram och få plats. Att båda föräldrarna timar med steg fram och tillbaka är nog svårt, då halkar man tillbaka och gör det som är bekvämast, dvs vad man alltid gjort.

 

[Mammas]

Sv: Mammamakten? Men pappamakten då?

Prova du att enbart skedmata ditt barn nar h*n ar 4-6 manader...

Pipmugg kan man anvanda fran 4 manader men det kan ta ett bra tag innan de fattar hur de ska dricka ur den, och det kan bli mkt spill. Och en del gillar inte alls pipmuggar. Det ar ju annars vanligast (?) att delamma aven efter att vanlig mat introducerats, darfor behovs ingen flaska, sked eller annat. Iaf i min bekantskapskrets sa anvands mugg ffa vid maltiderna, da med mjolk eller vatten, och om barnen vill ha vatten mellan maltiderna. Men for mjolk anvands brost eller flaska.

Mina barn ar uppfodda pa flaska , de ar 11 manader nu och dricker runt 600ml mjlok om dagen utover 3 maltider plus snacks. Jag pumpade ur var tredje timme dygnet runt i 9 veckor efter att de foddes men orkade inte mer an sa, och fick inte heller tillrackligt vid pumpningarna sa var iaf tvungen att lagga till ersattning.

Det ar farligt att doma varlden helt efter sitt eget sikte....

Men om de dricker ur mugg vid måltiderna och för vatten emellan, vad är då problemet till att använda det även till böstmjölken? Även om man inte brukar använda det ser jag inte problemet?

Jag visste faktiskt inte att merparten av alla mammor inte kan lämna sitt barn för mer än tre timmar det första året, eller är det bara när man vill använda barnet för att få sin vilja igenom man väljer att vägra lösa vissa problem?

För att lämna Off Topic-ämnet, anser jag fortfarande inte att det är rätt att använda barnet som utpressning för att vinna en konflikt.