mamma dricker för mycket!

[zalleg]

Ska göra en lång historia kort.
Mina föräldrar har i hela mitt liv druckit. Pappa är nykter sedan 1 år och 3 månader. Skilda sedan 2 år.
Mamma festar på tok för mycket för någon som är 50+. Med tanke på att hon så länge jag kan minnas druckit med pappa varje kväll så är sanolikheten väldigt stor att hon gör det än.
För en vecka sedan blev hon nedvetslös på krogen, åkte ambulans. 2, 5 promille i blodet. Någon la något i hennes öl säger hon. För hon drack bara 2 öl och ett glas vin. Detta är andra gången på kort tid hon blivit "drogad". Sist var det ingen ambulans men hon var så full ("drogad") att hon inte kunde gå.
Vafan ska jag göra? Har försökt prata med henne i samma veva som pappa sluta dricka, men hon sa att pappa är alkolist men hon har bara en ful ovana. Jag vill inte att hon super ihjäl sig. Men ändå tar jag mer avståd från henne. Jag vet att det inte är hennes fel, det är den förbannade ölens fel. Men nu har jag en bra relation med en av mina föräldrar, istället för en dålig relation med bägge.
Ska jag bara hoppas () att hon förstår själv någon gång? Att det händer något som gör att hon funderar över sina alkoholvanor? Vågar man? Men vad finns det annars att göra? Hon ljuger för alla andra (fastän vi förstår) men hon ljuger ffa för sig själv.

 

[cherie]

Sv: mamma dricker för mycket!

Du kan nog, tyvärr, inte göra så mycket mer än att prata med henne om hur du känner. Det bästa är nog att försöka göra detta utifrån ett jag-perspektiv, där du fokuserar på hur du känner (och inte konkreta fakta som att hon dricker för mycket, då och då var hon full, du kände att hon luktade alkohol en kväll o.s.v.) och att du är orolig. Att det här fyller dina tankar. På så sätt kanske det kan få henne att komma till insikt att det hon gör, faktiskt påverkar fler än henne själv.

Men vill hon inte förändra sitt beteende, så finns det tyvärr inte så mycket du kan göra. Det är hon som måste komma till insikt, det är hon som måste vilja förändra något, och det är inte ditt ansvar att hon ska nå dit även om man som anhörig självklart önskar att det fanns något mer man kunde göra.

Kram på dig.

 

[zalleg]

Sv: mamma dricker för mycket!

Det var smart. Sist la jag nog fram det fel. Men då kände jag inte den oron jag känner nu.
Så det är nog värt att prata med henne igen, när jag har annat att komma med. Sista sa jag något i stil med: "psshet" på kvällarna är vad jag minns mest från min uppväxt, ni söp fast jag låg i sängen på starka droger med flyttade och spruckna kotor. Mm mm.

Jag svamlar nog lite men jag har ingen att prata med och jag blir snart galen av all ångest!

 

[JosefineLi]

Sv: mamma dricker för mycket!

Du kan inte få hjälp och stöd av någon slags beroendeenhet i din kommun? Ibland erbjuds samtalsstöd och liknande för att hantera sitt medberoende när man har en missbrukande förälder.

Jag tror dessvärre inte att du kan påverka din mammas drickande. Vill hon inte inse sitt problem så kan du inte tvinga henne. Däremot kanske du kan ge tips om stöd hon kan få, exempelvis via psykolog eller liknande.

 

[Is]

Sv: mamma dricker för mycket!

Sjukt jobbigt situation och just förnekelse är ju en stor del av att vara alkolist.

Prova ta upp det igen, typ över en fika eller något och prova lägg fram det på ett nytt vis. Tryck väldigt mycket på hur DU känner det och om inget annat fungerar så utmana henne. Be henne bevisa för dig att hon inte har ett problem genom att vara helnykter en månad. I dessa tider kommer hon börja skylla på att man inte kan vara nykter över jul och ny år men så är det för alkolister oavsett, det finns alltid en anledning att dricka även om det bara råkar vara att en barndomskompis har namsdag.

Hon har ju egentligen ingenting att bevisa för dig men om du på allvar är riktigt orolig och inte ser alternativ så säg hur du känner och ställ krav som leder till koncekvenser. Tyvärr är de ju att folk som är riktigt beroende brukar det vara svårt att ställa krav med koncekvenser eftersom den värsta koncekvenser är att behöva vara nykter.

Innan du gör något tycker jag dock att du ska kontakta typ AA i den kommun berätta hur det ligger till och be om råd från dem som vet vad det handlar om.

Hoppas det löser sig.
/Sara - som är uppvuxen med kraftigt alkoholiserade mor och farföräldrar men som alla tillslut tog sig ur sitt beroende.

 

[cherie]

Sv: mamma dricker för mycket!

Nej, du la nog inte fram det "fel". Förlåt att jag uttryckte det som att det fanns ett sätt som är mer rätt, som om du bara pratar med henne på rätt sätt så ändrar hon sig. Tyvärr är fungerar det inte så när det kommer till alkoholproblematik... Men kanske kan det åtminstone få dig att känna dig bättre, att du faktiskt har berättat om dina känslor och att du därmed "gjort det du kan". Men du jag ju redan uppmärksammat att du vet om problematiken, så jag (tyvärr!) inte att ett annat sätt att lägga fram det på kommer att förändra så mycket :-(

Jag tipsar också om stödsamtal hos en lämplig organisation.

Om du vill prata mer så får du gärna PMa :-)

 

[nyfikenienstrut]

Sv: mamma dricker för mycket!

Bor du hemma eller själv? Har du några syskon du kan prata med?

Tyvärr är ju inte missbrukare mottagliga för närståendes omsorg/oro så länge de själva inte vill sluta med sitt missbruk.

AA är bara till för alkoholister, de har dock en systerorganisation för anhöriga. Din/mammas hemkommun har väl en missbruksenhet. Kontakta dom och hör vad de kan erbjuda för stöd till dig i första hand. Din mamma kan ju inte tvingas till behandling så länge hon inte vill själv/står under LVM.

Sköter hon sitt jobb?

 

[zalleg]

Sv: mamma dricker för mycket!

Svarar alla. Jag bor med sambo sen 5 år. Har en bror som just flyttat hemifrån. .
Jag har berättat om AA och klara i kommunen, erbjudit henne att följa med på möten men hon behöver ju inte. Enligt henne.

Jag har även sagt till henne att hon kan prova en vit månad och det skulle hon. Men det blev det ingenting av.

Jag har blivit erbjuden att gå på anhörig träffar, men hade ingen lust. Pratade mycket med pappa.

Tack för all omtanke det värmer!

 

[Whirlie]

Sv: mamma dricker för mycket!

Styrkekramar och lycka till!

Och du, jag tycker du ska "våga" gå på en anhörigträff. Om det erbjuds sådant i din kommun för anhöriga till missbrukare. Du behöver ju inte säga någonting eller göra någonting, utan bara gå dit och sitt med och lyssna. Om du mår dåligt över din mammas missbruk kan det vara skönt att få förståelse och träffa människor med samma erfarenheter. Det är inte säkert att du trivs i en anhöriggrupp, men det vet du inte förrens du provat. Tänk om du missar något bra?

 

[Trissa]

Sv: mamma dricker för mycket!

Jag håller med om att prova en anhörigträff - för din egen skull och inte för din mammas! Hon är den enda som kan bestämma sig för att sluta dricka, du kan inte påverka det ett dugg. Däremot stötta henne om hon väljer att sluta. Om hon inte gör det så måste du ta hand om dig själv, och en anhöriggrupp kan hjälpa dig att hantera det.

 

[Airforce]

Sv: mamma dricker för mycket!

Först av allt, massa styrkekramar till dig. Jag vet vad du går igenom då jag gått igenom samma sak, och det är verkligen slitande.

Tyvärr är det sällan man kan göra mycket annat än att prata, och förklarar hur man känner det. En av de värsta och mest skrämmande sakerna man upplever som anhörig är just det du nämner att din mor gör, viftar bort det. "Det är bara en ful ovana, jag är inte beroende, det är bara ett glas vin". Alkoholister är duktiga på att lura sig själva och det brukar krävas hårda uppvaknanden för att det ska bli ändring. Min egen mor fick valet en dag, familjen eller spriten. Det tog henne inte en extra tanke att välja, hon var så säker på att det var tomma hot. Och idag får hon leva med att inget av hennes barn vill umgås mer än nödvändigt. Jag hoppas innerligen att det går bättre för er.

Men i nuläget är det dig du måste fokusera på om du överhuvudtaget ska kunna hjälpa din mamma och klara av att ha en relation till henne i framtiden. Prova en anhörigträff, det kanske inte känns som nåt för dig, men jag säger som föregående, det vet du inte förrän du provat. Ibland finner man styrka i att höra att man delar denna upplevelsen med någon. Eller bara gå till en terapeut eller psykolog om du tycker att en grupp är för mycket.
Sedan undrar jag om din mamma har någon kontakt med vården? Jag tänkte att om hon är öppen eller så småningom öppnar sig för ändring så kan kanske Antabus vara ett alternativ?

 

[Havsluft]

Sv: mamma dricker för mycket!

Kl

Har din mamma något arbete? Dricker hon varje kväll och går till jobbet på morgonen så är hon troligtvis inte nykter då? Ta ett samtal med hennes chef och läs på innan om Valet / Nämndemannagården och liknande ställen. Alkoholism ur arbetsgivarens synvinkel måste rehabiliteras och att vara påverkad på jobbet är inte acceptabelt och kan leda till disciplinära åtgärder. Föreslå en rehabutredning.

 

[zalleg]

Sv: mamma dricker för mycket!

Nej hon är inte onykter på jobbet. Och hon sköter sitt jobb precis som hon ska. Jobbar ibland från 4 på e.m och hela natten, ibland börjar hon 7 på morgonen. Hon dricker efter när hon ska gå upp. Ska hon upp kl 6 så blir det bara 2-3 öl. Mer om hon börjar på e.m.
Tror knappast hennes chef kan få henne på andra tankar om inte ens hennes barn kan.

 

[Havsluft]

Sv: mamma dricker för mycket!

Jobbar hon kommunalt? Kolla med personalavdelningen, du kan säkert bolla frågan med dem. Det är ju ingen hälsosam konsumtion.

 

[zalleg]

Sv: mamma dricker för mycket!

Nej det är ingen hälsosam konsumtion. Men så har det vart i 20 år.
Men att blanda in jobbet i det, som hon sköter, innan jag pratat med henne låter inte som en bra idé..

 

[lytesout95]

Sv: mamma dricker för mycket!

Min mamma fick alkoholproblem på äldre dagar och jag pratade med henne vilket hade en mycket kortvarig effekt. Under samtalet så informerade jag henne om att i fall det fortsätter så går jag till din chef för att få hjälp med behandling.

Det gjorde jag och hon skrevs in på behandling. Det var tungt och svårt men fungerade faktiskt. Att hon i samband med detta blev gravt dement och 3 år senare, innan hon ens hann gå i pension är så borta att hon inte längre känner igen mig är inte heller lätt.

MEN jag är glad att jag tog tag i det även om jag ibland tvivlade på att jag gjort rätt.