Magen har tagit ledigt. Vad göra?

Skönt att höra att det fanns en rimlig förklaring!

Men håller med alla övriga efter att ha läst vad som skrivits, att den beräkningen du beskrev ger svaret på varför det inte stämmer överens med förväntan. Det är inte konstigt om du är trött och kroppen protesterar när den bara får i sig motsvarande vad som krävs för att ligga i sängen dygnet runt!

Känner inte heller igen att 1200 kcal skulle vara något allmänt använd riktlinjer. Själv kan jag gå så lågt ner en eller max två dagar i veckan men äter då mer övriga dagar, dvs en variant 5:2-tänket. Att äta så lite som du gör konstant under flera månader skulle jag avråda starkt ifrån, om du behöver gå ner i vikt är det bättre att minska på takten så att kroppen hänger med.

Min förväntan är att gå ner i vikt. Det gör jag. Gått ner ca 7 kg på 3 månader, ingen übersnabb viktnedgång. Äter jag vitaminer, är jag inte trött. Enda protesten är att magen inte funkar som den ska.
 
Då får jag väl försöka komma upp till 1400 då. Beräknat på att i princip inte göra nått annat än jobba på ett stillasittande jobb.

Men du jobbar väl inte liggandes? Du tar dig till jobbet, du tar dig till olika andra ställen, du står och går hemma, du lyfter saker, du bär saker, du plockar ur mjölkpaketet ur kylen och du ställer tillbaka det, du tänker, du pratar, du lyssnar under dagen. Även om du inte gör "något särskilt" så gör du mer än vad BMR är baserat på. Och promenerar du dessutom EN MIL när du kan, även om det "bara" blir 1-2 gånger i veckan så är du nog uppe i nivån för en genomsnittlig svensk, två mil i veckan motsvarar ju en halvtimme om dagen.

Det känns som att du behöver kalibrera din kompass för vad som är rimligt, nyttigt, nödvändigt etc. Jag är rädd för att du kanske har en skev bild även av vad du får i dig, du är säker på att det inte är tillräckligt bra, men kanske är det ändå bättre än du tror? (Tänker på det du skrivit om att undvika det ena för att det inte är lika bra som det andra, rädslan för att mixade grönsaker inte ska vara bra nog, dubblerandet av vitaminintag för att kompensera m.m.)

Jag tycker du ska kontakta en dietist eller dylikt, för att få hjälp utifrån en bättre uppfattning IRL om just dina behov och förutsättningar. Kanske kan du vara tydlig redan vi första kontakten att du har en del begränsningar/selektivt ätande (vet inte om det heter något) så att det är på bordet från början och så hoppas jag att den du sedan träffar tar hänsyn till det, min inställning är att man behöver inte utkämpa alla krig på samma gång.
 
@MissFideli
Det hade kanske inte varit helt fel att testa dig? Att ha gått på en strikt diet ett längre tag då känns det rimligt att behöva kolla dina värden.

Jag har tagit järntillskott tidigare pga låga värden och min mage blir kajko.
Jag vet inte hur det är på din VC, men på min är det inget svårt att få tillgång till dietist, däremot så är det en viss väntet. Om du själv vet med dig att du äter väldigt ensidigt så kan kanske dietisten komma med individuella råd om vad just du kan förbättra, än att vi ska sitta och ge råd här.

Sen vill jag säga att jag har också hört att man ska hålla sig runt/ under 1200 kcl vid viktnedgång, för en "kick start" men att det inte är tanken att göra det en längre tid just för ev näringsbrist.

Jag har testat dietister. Förståelsen för mina problem var noll, det var väl bara att börja tvinga i sig grönsaker? Så nä, den får vara.
 
Det spelar såklart in. Men med tanke på hur vanligt det är med självhat över sin kropp och att ha förvrängd syn på den då tänkte jag att det kan inte skada höra så att hon räknat efter på rätt sätt.
Jag gör själv en del tankevurper när det kommer till att räkna på saker.

Ja det håller jag med om, att det är bra att kolla vad man baserat slutsatsen på. Jag menade inte att säga emot men inser att det kanske lät så, utan mer som en fortsättning på "hur man tänker/räknar".
 
Men du jobbar väl inte liggandes? Du tar dig till jobbet, du tar dig till olika andra ställen, du står och går hemma, du lyfter saker, du bär saker, du plockar ur mjölkpaketet ur kylen och du ställer tillbaka det, du tänker, du pratar, du lyssnar under dagen. Även om du inte gör "något särskilt" så gör du mer än vad BMR är baserat på. Och promenerar du dessutom EN MIL när du kan, även om det "bara" blir 1-2 gånger i veckan så är du nog uppe i nivån för en genomsnittlig svensk, två mil i veckan motsvarar ju en halvtimme om dagen.

Det känns som att du behöver kalibrera din kompass för vad som är rimligt, nyttigt, nödvändigt etc. Jag är rädd för att du kanske har en skev bild även av vad du får i dig, du är säker på att det inte är tillräckligt bra, men kanske är det ändå bättre än du tror? (Tänker på det du skrivit om att undvika det ena för att det inte är lika bra som det andra, rädslan för att mixade grönsaker inte ska vara bra nog, dubblerandet av vitaminintag för att kompensera m.m.)

Jag tycker du ska kontakta en dietist eller dylikt, för att få hjälp utifrån en bättre uppfattning IRL om just dina behov och förutsättningar. Kanske kan du vara tydlig redan vi första kontakten att du har en del begränsningar/selektivt ätande (vet inte om det heter något) så att det är på bordet från början och så hoppas jag att den du sedan träffar tar hänsyn till det, min inställning är att man behöver inte utkämpa alla krig på samma gång.

Jag går inte 1 mil varje vecka, jag försöker göra det. En vanlig jobbdag ligger jag under 1500 steg. Så jag tar inte ut mig direkt.
Min erfarenhet av dietister är att de vill försöka få en att förstå att man ska äta enligt ett visst mönster, tallriksmodellen, för att man ska få i sig allt. Problem eller ej, tallriksmodellen ska det vara. Punkt.
 
Jag tror inte matfobi är en vedertagen vetskap och därmed är kunskapen liten.
Nej säkert inte, men oavsett hur "litet" eller "stort" ett problem är så är man i ett väldigt känsligt läge som patient, och mötas av någon som saknar känsla är otroligt jobbigt.
De flesta (utgår från mig själv) drar ju sig för att gå till VC så de borde utgå från att de som är där känner ett behov av att få hjälp.
 
Jag har testat dietister. Förståelsen för mina problem var noll, det var väl bara att börja tvinga i sig grönsaker? Så nä, den får vara.

Vad tråkigt 🙁 Jag har tyvärr hört liknande erfarenheter från andra också, att de ibland blir för låsta i vad den generella standarden säger för hur det ska vara. Jag skulle önska att den typen av vård skulle vara mer individanpassad och resultatorienterad, för det måste ju vara bättre att en person tar ett steg i rätt riktning utifrån där personen är när den börjar, än att standardformuläret för önskeslutresultatet uppfylls. Sen får fler steg tas mot önskat slutresultat allt eftersom, men om patienten inte kommer tillbaka så blir ju i värsta fall inga steg tagna alls och de som tas måste göras måste göras på egen hand, trots att man försökt söka hjälp.

Hoppas ändå att du (kanske med något klokt inspel från någon annan med liknande erfarenheter från dietist-/vårdstöd) kan hitta någon väg.
 
Jag tror inte matfobi är en vedertagen vetskap och därmed är kunskapen liten.
Att sitta och räkna kcal när man har svårt att äta tror jag inte är vettigt.
Då behöver du snarare jobba med att dig själv att äta en så hälsosam och varierad kost som möjligt, och inte välja bort visa saker pga kcal.
 
Nej säkert inte, men oavsett hur "litet" eller "stort" ett problem är så är man i ett väldigt känsligt läge som patient, och mötas av någon som saknar känsla är otroligt jobbigt.
De flesta (utgår från mig själv) drar ju sig för att gå till VC så de borde utgå från att de som är där känner ett behov av att få hjälp.

Håller helt med både dig och att det nog tyvärr kan vara så som @MissFideli skrev att matfobi inte är något man har en stor kompetens inom, generellt sett. Konstigt nog, för jag tänker mig att det borde vara en vanlig kombination att ha olika "issues" (fobi, tvång, eller annat) kring mat och behovet av att söka hjälp för att skaffa sig bättre eller "bara" få bättre koll på sina matvanor.
 
Att sitta och räkna kcal när man har svårt att äta tror jag inte är vettigt.
Då behöver du snarare jobba med att dig själv att äta en så hälsosam och varierad kost som möjligt, och inte välja bort visa saker pga kcal.

Eftersom kaloriintaget styr vikten, så är det klart jag måste räkna kalorier om jag ska gå ner i vikt.
Min övervikt är inte nått jag hittar på, den är fakta.
 
Håller helt med både dig och att det nog tyvärr kan vara så som @MissFideli skrev att matfobi inte är något man har en stor kompetens inom, generellt sett. Konstigt nog, för jag tänker mig att det borde vara en vanlig kombination att ha olika "issues" (fobi, tvång, eller annat) kring mat och behovet av att söka hjälp för att skaffa sig bättre eller "bara" få bättre koll på sina matvanor.

Jag får känslan av att många tror att matfobi är samma sak som att inte tycka om. Dvs ett lureri-ord.
Att man kan få panik och börja grina för att nån ber en prova en broccolibukett, finns nog inte i mångas ögon. Det låter kanske för löjligt för att vara sant. Framförallt när man är vuxen.
 
Jag får känslan av att många tror att matfobi är samma sak som att inte tycka om. Dvs ett lureri-ord.
Att man kan få panik och börja grina för att nån ber en prova en broccolibukett, finns nog inte i mångas ögon. Det låter kanske för löjligt för att vara sant. Framförallt när man är vuxen.

Det är så märkligt ja, men det kanske hänger ihop med den starka bilden av att selektivt ätande är något som finns hos barn, men när man blir vuxen ska man minsann äta allt. Men andra fobier/tvång finns det ju större förståelse för att det kan finnas även i vuxen ålder. Sen kan ju synen vara att en behöver jobba med sin fobi/sitt tvång om det blir hinder i vardagen, men just acceptansen inför att det finns tycker jag också verkar annorlunda gällande mat jämfört med andra saker. Att det skulle vara mindre problem, som man kan välja lite hur och när man ska efterleva det. Men så sägs inte om andra fobier/tvång i samma utsträckning.

Har en person med matbegränsningar i min närhet, så jag har viss förståelse för problematiken.
 
Den rekommenderade 1220 kcal om jag hade vägt 65 kg. För att gå ner i vikt, trots att jag inte skrivit in att jag ville gå ner i vikt utan bara lekte med vad den rekommenderade vid olika vikter.
Hur fick du de sifforna?

Om jag räknar på att jag väger 55 kg och mycket låg aktivitet fick jag 1570 kcal.
Om jag räknad på 45 kg fick jag 1460 kcal.
Om jag räknade på 83 kg istället fick jag 1880 kcal och 1380 ifall jag ville gå ner i vikt, och då är 1380 kcal = extremt lågt, skulle gå ner ca 0,5 kg/vecka enligt deras uträkning vilket är 2 kg/månad, vilket är lite väl mycket. Så om jag vägde 83 kg skulle jag troligen kunna ligga på 1400-1500 kcal och gå ner i vikt.
 
Hur fick du de sifforna?

Om jag räknar på att jag väger 55 kg och mycket låg aktivitet fick jag 1570 kcal.
Om jag räknad på 45 kg fick jag 1460 kcal.
Om jag räknade på 83 kg istället fick jag 1880 kcal och 1380 ifall jag ville gå ner i vikt, och då är 1380 kcal = extremt lågt, skulle gå ner ca 0,5 kg/vecka enligt deras uträkning vilket är 2 kg/månad, vilket är lite väl mycket. Så om jag vägde 83 kg skulle jag troligen kunna ligga på 1400-1500 kcal och gå ner i vikt.
Det låter helt galet lite för de olika vikterna.
 
Det låter helt galet lite för de olika vikterna.
55 kg är jag smal. Så om jag är smal och har mycket låg aktivitet och vill hålla vikten så låter 1570 kcal inte orimligt.

Eftersom man normalt rör sig lite varje dag så tror jag nästan ingen ligger på mycket låg aktivitet, utan antingen på låg eller medel.
Och räknar jag på 55 kg med låg aktivitet hamnar jag på 1800 kcal och medel (normal) hamnar jag på 2030 kcal.

Jag räknade på mycket låg för att försöka få 1220 kcal, men det verkade omöjligt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Utan att gå in på alla detaljer - jag funderar på att ev försöka ta tag i min vikt. Men jag har många kilon som ska bort, det handlar...
65 66 67
Svar
1 321
· Visningar
169 435
Senast: gul_zebra
·
Relationer Om någon listar ut vem jag är så håll det gärna för er själva....(nytt nick) Jag träffade i feb en kille, han 35, jag är 29...
2 3
Svar
46
· Visningar
7 853
Senast: Texaz
·
C
Hundhälsa Hej! Jag vill dela med mig av mina erfarenheter så det kan hjälpa andra. Jag har en snart 11 år gammal schäfertik som haft problem...
2
Svar
26
· Visningar
17 407

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp