Sv: Lösgörande av munnen
Jag funderar inte heller specifikt på vad handen gör, eller hur hästen känns i handen. Utan det är helhetskänslan, hur hästen känns för sätets, skänkelns, handens, tygelns, bosalens signaler sammantaget och inkluderar även den mentala statusen. Är den trög och ovillig eller är den positiv och samarbetsvillig, tex. Jag försöker att utgå från detta när jag rider och lägger upp övningar/träning utifrån det.
För mig är kvittot det att jag kan rida/utföra övningar och rörelser även utan tyglarnas hjälp.
Jag är väldigt noga att redan från marken visa hästen vad dom olika "trycken" från tygeln/grimskaftet betyder, jag lär också hästen att följa "handens rörelse" och samtidigt söka/bibehållla eftergiften (slack i tygeln/grimskaftet) under hela rörelsen. Det behövs så oerhört lite "tryck" (=tygelns/grimskaftets vikt) egentligen för att hästen ska känna vad som är på gång och eftersom den snabbt anammar "iden" med eftergift kommer den att glatt och villigt lyssna till det lilla.
Så "kvittot" för mig är i alla fall att hästen har anammat "eftergiften", att tyglen/handen egentligen inte behövs då hästen har förstått och är fokuserad på mig. Tygeln/handen finns dock kvar ganska länge, som en "resurs" dom gånger det blir missförstånd (tex när jag klantat mig) och/eller när hästens fokus blivit stört eller när jag måste förklara vad jag menar.
Sen är det ju lätt att i "teorin" säga hur det ska gå till, en helt annan att verkligen fullt ut efterleva det. Jag bråttas själv med en massa felaktiga "reflexer", det gör att det lång tid att komma dit jag strävar, det är tur att mina hästar är så förlåtande...men jag försöker alltid att lyssna till vad dom försöker säga...och med ett hackamore (bosal) som redskap kan hästen verkligen tala om vad h*n tycker...och så fort jag rättat till mig kommer kvittot...
Jo jag anser det, kontakten sitter inte i munnen, den sitter i den kommunikation man har med hästens hjärna. Tyglarna är bara "ledningen" som transporterar informationen vidare....
Kl
Fråga till alla:
Hur många gånger under ett vanligt ridpass tänker på på vad du gör med handen och hur hästen känns i handen??
Jag funderar inte heller specifikt på vad handen gör, eller hur hästen känns i handen. Utan det är helhetskänslan, hur hästen känns för sätets, skänkelns, handens, tygelns, bosalens signaler sammantaget och inkluderar även den mentala statusen. Är den trög och ovillig eller är den positiv och samarbetsvillig, tex. Jag försöker att utgå från detta när jag rider och lägger upp övningar/träning utifrån det.
Kl
Hur många ridpass bedömer du som bra/inte bra efter hur du upplevde känslan i handen?
Man kan rida Grandprix rörelser utan tyglar- kanske inte på lika många procent-men det går. När vi säger att munnen är ett kvitto på hästen så är ju handen ett kvitto på ryttaren. Men om vi tar bort möjligheten att kommunicera med våra händer- som är människans känsligaste verkyg. Då finns det inget kvitto.
Vad blir kvittot då?
För mig är kvittot det att jag kan rida/utföra övningar och rörelser även utan tyglarnas hjälp.
Jag är väldigt noga att redan från marken visa hästen vad dom olika "trycken" från tygeln/grimskaftet betyder, jag lär också hästen att följa "handens rörelse" och samtidigt söka/bibehållla eftergiften (slack i tygeln/grimskaftet) under hela rörelsen. Det behövs så oerhört lite "tryck" (=tygelns/grimskaftets vikt) egentligen för att hästen ska känna vad som är på gång och eftersom den snabbt anammar "iden" med eftergift kommer den att glatt och villigt lyssna till det lilla.
Så "kvittot" för mig är i alla fall att hästen har anammat "eftergiften", att tyglen/handen egentligen inte behövs då hästen har förstått och är fokuserad på mig. Tygeln/handen finns dock kvar ganska länge, som en "resurs" dom gånger det blir missförstånd (tex när jag klantat mig) och/eller när hästens fokus blivit stört eller när jag måste förklara vad jag menar.
Sen är det ju lätt att i "teorin" säga hur det ska gå till, en helt annan att verkligen fullt ut efterleva det. Jag bråttas själv med en massa felaktiga "reflexer", det gör att det lång tid att komma dit jag strävar, det är tur att mina hästar är så förlåtande...men jag försöker alltid att lyssna till vad dom försöker säga...och med ett hackamore (bosal) som redskap kan hästen verkligen tala om vad h*n tycker...och så fort jag rättat till mig kommer kvittot...
Jo, och sen har vi ju våran "gripreflex" att bråttas med...Kl
Konstigt att det finns så många bett på markanaden. I handen finns kvittot Coolt att man kan köpa ett annat kvitto!
Rider inte Alla ryttare för mycket med handen ibland???
För att det är enklast så. För att vi är vana att använda händerna?
Kl
Eller är det inte möjligt att rida korrekt utan connection mellan hand och mun?
Jo jag anser det, kontakten sitter inte i munnen, den sitter i den kommunikation man har med hästens hjärna. Tyglarna är bara "ledningen" som transporterar informationen vidare....