S
snowdrop
Jag har, som ni kanske läst tidigare, haft ambitionen att bli fodervärd på min fd sköthäst som jag hade som unghäst (medan han va 3-5år). Han har en skada i en sena i högerfram som gör att veterinären nu gett mig beskedet att han inte kommer hålla som ridhäst, han är en tidigare travare. Vet sa att det enda sättet att han ska kunna ha ett någolunda värdigt liv utan smärtor och plågor är att han får gå som sällskapshäst med ständiga sprutor och smärtstillande behandling och att jag kan hoppas på att han ska vara ridbar om några år, men oddsen är låga då skadan är så långt gången.
Hästen, som nu är 8 år är enligt mig alldeles för livlig, pigg och energisk för ett liv dömt i hage/box på oviss framtid. Han vill bli aktiverad och älskar att arbeta och vara ute på långa ridturer, gärna med fart och fläkt. Han skulle bli knäpp av att inte få röra på sig, hur skulle han kunna förstå varför han inte längre får komma ut i skogen eller göra nåt annat än bara gå i hagen eller stå inne?
Nej, jag tycker inte det är rätt. Han har inte gjort nåt för att förtjäna att plågas och ha ont och ständigt vara beroende av mediciner och sprutor och veterinärbesök. Han är värd nåt mycket bättre. Därför har jag tagit beslutet att han får somna in. Så slipper han ha ont, och jag slipper se honom "tackla av" och tappa livsgnistan mer och mer.. Men jag har naturligtvis fruktansvärd ångest och är förtvivlad över det här, jag vill ju så gärna ha min kille hos mig. Gör jag rätt? Det enda jag vill är att göra det enda rätta för hans del. Det känns även fel att behålla honom och låta honom gå igenom alla behandlingar som kommer vara plågsamma för honom, och sen visar det sig om nåt år att det inte blivit det minsta bättre.. Då känns det som jag gör rätt som tar bort honom redan nu.
Vad säger ni?![Frown :( :(]()
http://hannaa87.bilddagboken.se/ind...kPTE1ODMwMzU3MiZ0PTEyMDE3MzQwMDEmY3VycmltZz0w
älskling![Love :love: :love:]()
Hästen, som nu är 8 år är enligt mig alldeles för livlig, pigg och energisk för ett liv dömt i hage/box på oviss framtid. Han vill bli aktiverad och älskar att arbeta och vara ute på långa ridturer, gärna med fart och fläkt. Han skulle bli knäpp av att inte få röra på sig, hur skulle han kunna förstå varför han inte längre får komma ut i skogen eller göra nåt annat än bara gå i hagen eller stå inne?
Nej, jag tycker inte det är rätt. Han har inte gjort nåt för att förtjäna att plågas och ha ont och ständigt vara beroende av mediciner och sprutor och veterinärbesök. Han är värd nåt mycket bättre. Därför har jag tagit beslutet att han får somna in. Så slipper han ha ont, och jag slipper se honom "tackla av" och tappa livsgnistan mer och mer.. Men jag har naturligtvis fruktansvärd ångest och är förtvivlad över det här, jag vill ju så gärna ha min kille hos mig. Gör jag rätt? Det enda jag vill är att göra det enda rätta för hans del. Det känns även fel att behålla honom och låta honom gå igenom alla behandlingar som kommer vara plågsamma för honom, och sen visar det sig om nåt år att det inte blivit det minsta bättre.. Då känns det som jag gör rätt som tar bort honom redan nu.
Vad säger ni?
http://hannaa87.bilddagboken.se/ind...kPTE1ODMwMzU3MiZ0PTEyMDE3MzQwMDEmY3VycmltZz0w
älskling