Lek & tjatter Vi pysslar vidare, del LXXXIV

Status
Stängd för vidare inlägg.
och @Heulwen
Jag upplevde att jag hade tid att göra saker själv när barnen var små, jag red och hängde på hundklubben och tränade agility men desto äldre barnen har blivit desto mindre tid till mig. Ja barnen är mer självgående, men det innebär också att de har träningar och tävlingar vilket krockar med saker som jag skulle vilja göra. Nu har vi visserligen satt oss själva i en situation där vi är ledare för den ena sporten vilket gör att vi blir ännu mer upplåsta än vad "normala" föräldrar blir, men det tar tid. Jag har dåligt samvete varenda gång jag skickar iväg sonen med andra föräldrar istället för att titta på hans matcher, även om jag inte har något till övers för själva sporten. :o Samtidigt så ser jag att det är övergående, dottern kommer antagligen att flytta hemifrån inom 4-5 år, sonen längtar efter att ta körkort och kunna åka själva, rätt många år kvar än men han vill stå på egna ben. :D
Därav "möjlighet och ork" i det jag skrev ;) . Självklart kan man inte köra på exakt som innan, nån typ av anpassning bli det ju. Men att just kvinnan ska ge upp allt medan mannen fortsätter ungefär som innan är det jag sätter mig emot. Jag har sett det på alldeles för nära håll (pappas "nya" familj), och det är bara tragiskt.

När jag var yngre var mamma ytterst sällan med på mina träningar, och jag tror att hon sett två eller tre tävlingar. Det spelade ingen roll för mig, istället blev jag självständig och mer ansvarstagande som själv fick planera när jag behövde cykla iväg för att hinna i tid och på tävlingar kunde jag fokusera på mitt helt och hållet (men om jag hade bett henne att komma med så hade hon säkert gjort det). Så jag lär inte få så dåligt samvete om sparven får ha något liknande upplägg när hon blir gammal nog.
Dessutom tänker jag att man får anpassa sig till varandra i en familj. Varken jag eller sambon kan kräva att den andre ska lägga sig platt för någons intresse, och då tänker jag att detsamma bör gälla även för sparven. Hon kanske inte kan utöva två sporter och spela ett instrument så att det krävs skjuts och passning alla dagar i veckan, utan då får ett val göras, precis som när man är vuxen och inte har tid/råd med allt man skulle vilja :)

Amen. Dessutom, om man som mamma lägger ner allt och pappan fortsätter med sina hobbyer, vad ger det för signaler till ens barn?! Vi kvinnor ska vara tacksamma för allt våra förmödrar offrat för att samhället ska bli jämlikare. Då känns det väldigt knepigt att släppa allt det helt plötsligt och gå tillbaka till något 1800-tals tänk.
Exakt så. Själv har jag börjat kolla efter lämpliga jobb så att jag kan komma igång och arbeta igen så snart som möjligt, då kan vi dela lika på föräldraledigheten (och bli mer jämställda i lön och pension). Blir knäpp när folk hela tiden frågar när han ska börja jobba igen (vi har ju båda tillfällig föräldrapenning just nu), och bara förutsätter att jag ska gå hemma själv i ett år.
 
Därav "möjlighet och ork" i det jag skrev ;) . Självklart kan man inte köra på exakt som innan, nån typ av anpassning bli det ju. Men att just kvinnan ska ge upp allt medan mannen fortsätter ungefär som innan är det jag sätter mig emot. Jag har sett det på alldeles för nära håll (pappas "nya" familj), och det är bara tragiskt.

När jag var yngre var mamma ytterst sällan med på mina träningar, och jag tror att hon sett två eller tre tävlingar. Det spelade ingen roll för mig, istället blev jag självständig och mer ansvarstagande som själv fick planera när jag behövde cykla iväg för att hinna i tid och på tävlingar kunde jag fokusera på mitt helt och hållet (men om jag hade bett henne att komma med så hade hon säkert gjort det). Så jag lär inte få så dåligt samvete om sparven får ha något liknande upplägg när hon blir gammal nog.
Dessutom tänker jag att man får anpassa sig till varandra i en familj. Varken jag eller sambon kan kräva att den andre ska lägga sig platt för någons intresse, och då tänker jag att detsamma bör gälla även för sparven. Hon kanske inte kan utöva två sporter och spela ett instrument så att det krävs skjuts och passning alla dagar i veckan, utan då får ett val göras, precis som när man är vuxen och inte har tid/råd med allt man skulle vilja :)


Exakt så. Själv har jag börjat kolla efter lämpliga jobb så att jag kan komma igång och arbeta igen så snart som möjligt, då kan vi dela lika på föräldraledigheten (och bli mer jämställda i lön och pension). Blir knäpp när folk hela tiden frågar när han ska börja jobba igen (vi har ju båda tillfällig föräldrapenning just nu), och bara förutsätter att jag ska gå hemma själv i ett år.
Mina föräldrar var sällan engagerade i det jag gjorde, jag red och dansade folkdans, de kunde titta på någon uppvisning men jag fick nästan alltid själva rodda med skjuts och se till att vara på rätt ställe i tid. Jag kände personligen att jag hade önskat att de hade brytt sig mer vilket gör att jag verkligen försöker visa för mina barn att det de gör är viktigt för mig också. Kanske för att de åkte land och rike runt på syrrans aktiviteter och var engagerade i hennes föreningar. Så jag försöker se till att jag fördelar min och makens tid rättvist mellan barn och att vi turas om att åka runt.
 
@Heulwen jag hade nog ledsnat ur på den som sa upp dig från medrytteriet (för det var gjort på så fult sätt) och sagt att "tyvärr, jag har inte tid att vara er backup, eftersom jag har mer ambition med min ridning så tänker jag hitta en ny häst som jag kan rida regelbundet och utvecklas med". Eller nått i den stilen :meh: jag hade aldrig velat bli undanskyffad till nån jävla reserv för att dom tror, på felaktiga grunder, att tiden/intresset/orken inte längre finns enbart för att en unge kommit ut.
 
Mina föräldrar var sällan engagerade i det jag gjorde, jag red och dansade folkdans, de kunde titta på någon uppvisning men jag fick nästan alltid själva rodda med skjuts och se till att vara på rätt ställe i tid. Jag kände personligen att jag hade önskat att de hade brytt sig mer vilket gör att jag verkligen försöker visa för mina barn att det de gör är viktigt för mig också. Kanske för att de åkte land och rike runt på syrrans aktiviteter och var engagerade i hennes föreningar. Så jag försöker se till att jag fördelar min och makens tid rättvist mellan barn och att vi turas om att åka runt.
Ja att se båda lika mycket tror jag absolut är jätteviktigt! Och att man finns där, ifall dom vill att man ska åka med och titta. Jag hade nog känt annorlunda om min mamma inte velat ha med mitt intresse att göra alls, om hon liksom undvek det. Nu var det ju ändå så att hon red lektion samma dag som mig i början (men några timmar senare, så jag brukade stanna kvar i stallet och kolla på hennes lektion), på en av de första tävlingarna deltog hon också och en helg varannan månad hade hon stalltjänst där jag brukade vara med. Jag har nog aldrig känt att hon valde bort mig eller inte ville vara med, däremot har jag förståelse för att hon hade och har en egen fritid.

Pappa däremot har nog bara sett mig rida vid ett enda tillfälle, trots att jag varit aktiv i 20 år. Helt ointresserad av mina intressen och har bara ögon för sitt garage. Jag har bjudit in honom till tävlingar och han har haft massor med chanser att se mig i sadeln men aldrig tagit dom. Hade vi haft en närmre relation så hade jag säkert tyckt att det var jobbigt, men jag känner mer att det är hans egen förlust. Mina syskon på hans sida har inte haft något intresse för sport/liknande, så det har inte blivit någon särbehandling där han prioriterat deras intressen över mina. Kanske kommer han sitta på ålderns höst och ångra sig, men jag hade inte kunnat göra något annorlunda (om jag inte börjat med folkrace då ;) ).
 
Hur tänker dom att föräldrar (mammor) med egen häst gör?

Tror att det är få som skulle säga till en pappa att hans intresse får läggas på hyllan när ett barn kommer in i bilden, medan man förväntar sig att en kvinna ska göra så :( . Jag blir snarare mörkrädd av de kvinnor som så fullkomligt sugs in i rollen att vara mamma att dom tappar sin egen person på vägen, som att dom genomgår ett identitetsbyte i förlossningsrummet. Det känns snarare sunt att behålla sina intressen i den mån möjlighet och ork finns.
Precis. Jag har en (fd?) vän som genomgått en sån förändring. Hon bytte tom från sitt eget namn på insta till "(barnets namn)mamma". Det är ganska långt från mig själv så det känns som om vi inte har något gemensamt längre. Folk tittade lite snett på mig när jag var föräldraledig och sa att jag ville jobba. Jag var faktiskt inne på jobbet lite nån gång.
 
Kokta ägg och ost till frukost :cautious: Så blir det när Inge handlar.. :rage:
Kortat av kurmusiken lite och ska mäta bana noga och ta tid på programmet. Ev göra om det lite.
Haft 12 timmars kvalitetstid med SÄNGEN också :love: (Jag har inte vågat skriva det förut, men jag tror anledningen att JB är sen till många här är att han kommer tidigt och stannar länge hos mig :angel: )
 
@Heulwen jag hade nog ledsnat ur på den som sa upp dig från medrytteriet (för det var gjort på så fult sätt) och sagt att "tyvärr, jag har inte tid att vara er backup, eftersom jag har mer ambition med min ridning så tänker jag hitta en ny häst som jag kan rida regelbundet och utvecklas med". Eller nått i den stilen :meh: jag hade aldrig velat bli undanskyffad till nån jävla reserv för att dom tror, på felaktiga grunder, att tiden/intresset/orken inte längre finns enbart för att en unge kommit ut.

Det lutar åt det. Eller hitta en till häst åtminstone så får jag väl rida min gamla när det går. Ska faktiskt prata med en hästägare på måndag och provrida.
 
Hur tänker dom att föräldrar (mammor) med egen häst gör?

Tror att det är få som skulle säga till en pappa att hans intresse får läggas på hyllan när ett barn kommer in i bilden, medan man förväntar sig att en kvinna ska göra så :( . Jag blir snarare mörkrädd av de kvinnor som så fullkomligt sugs in i rollen att vara mamma att dom tappar sin egen person på vägen, som att dom genomgår ett identitetsbyte i förlossningsrummet. Det känns snarare sunt att behålla sina intressen i den mån möjlighet och ork finns.
Det är säkert sådana där människor som säger att pappan är "barnvakt":meh: när han tar hand om sitt eget barn. Nej, han är liksom också förälder..
 
Har två i stallet som har småbarn. Den ena några månader och den andra några veckor.

Den ena personen har egen häst. Fullservice, det har hon haft hela tiden. Just nu rider hon inte så mycket men det lär hon komma tillbaka snart igen.
Den andra personen som har en bebis på några månader rider några dagar i veckan som medryttare.
En gång har hon haft bråttom härifrån pga sjukt barn men i normala fall är hon precis som vem som helst. Rider osv.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Gäller både hund och katt men valde att lägga den här,om någon misstycker får tråden gärna flyttas. Detta bostadsområde har länge...
2
Svar
35
· Visningar
2 522
Senast: Sol
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp