Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

[cristobal]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Håller med, men förstår också, inte minst av alla trådar om problem med hästar, att mänskor söker efter redskap att hantera sina hästar.
I vårt samhälle är vi så otroligt långt ifrån ett naturligt umgänge med djuren, det är bara att titta på Animal cops några gånger .
Det är inte lätt att försöka förstå sig på djur, och de har det inte så lätt när de försöker förstå oss. Det som är intressant med 7 games är ju egentligen att de är redskap för att lära sig bli mer uppmärksam på sin häst, och medveten om vad vi säger till våra hästar. Och kanske hur mycket dravel de får på köpet.
Om det är så att vi klarar oss ganska bra bara med dessa "språkliga" verktyg, hur skulle det då inte vara om vi lärde oss än mer om hur hästarna kommunicerar?

 

[Nekifynn]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Det var ungefär det jag ville diskutera, HUR vi är ledare för våra hästar. Diktatoriska eller samarbetande (kan man kalla det så?).

Jag anser att en diktatorisk ledare är en kass ledargestalt som har blandat ihop ledarskap med kontrollmani. Den som har kontrollmani skapar lätt konflikter som ofta leder till en förlust av kontroll. Alltså kan rädslan för att förlora kontroll lätt leda till en verklig förlust av kontroll, och det skulle inte förvåna mig om en sådan förlust av kontroll gör kontrollmani ännu värre.

En grundprincip i mitt ledarskap gentemot hästar är att belöna lydnad med ökad frihet och ökat inflytande. Det verkar som om många gör tvärt om -- så att hästen får mindre inflytande när den lyder än när den sätter sig på tvären -- och då lär man hästen att hitta på djäkelskap.

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Om det är så att vi klarar oss ganska bra bara med dessa "språkliga" verktyg, hur skulle det då inte vara om vi lärde oss än mer om hur hästarna kommunicerar?

Visst är det viktigt att förstå hur hästarna kommunicerar, men samtidigt tror jag att man inte ska fokusera för mycket på just den biten.
Risken blir att vi försöker prata "hästiska" i stället för att försöka jobba fram ett kommunikationssätt som är anpassat till oss båda.
Det verkar som många förlitar sig mer på "verktyg" än på sig själva och hästen.
(Jag tror du förstår vad jag menar.)

/Bengt

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

En grundprincip i mitt ledarskap gentemot hästar är att belöna lydnad med ökad frihet och ökat inflytande. Det verkar som om många gör tvärt om -- så att hästen får mindre inflytande när den lyder än när den sätter sig på tvären -- och då lär man hästen att hitta på djäkelskap.

Jag har jobbat på det viset tidigare.
Först satt upp ramar och regler.
När det fungerar har jag släppt mer och mer och gett hästen mer "frihet" och inflytande.
Resultatet har blivit en glad, arbetsvillig och 100% säker häst med bra självförtroende.
En häst som dessutom gärna delade med sig av sina åsikter i olika saker.

 

[Alexandra_W]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

*hugger en knapp*

Inte läste hela tråden, men något jag tycker ofta glöms bort när det börjar talas/utövas ledarskap är KOMMUNIKATIONEN.

Om jag kräver att hästen ska lyssna på mig så måste jag ju lyssna på HÄSTEN med. Det tycker jag många glömmer.

 

[cristobal]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jovisst, det är ju också alldeles för lätt att "förmänskliga" djuren. Tänkte skriva att man kan lära sig mycket av människor som jobbat med djur hela sina liv, men så kom jag att minnas flera exempel på gamla som behandlat sina djur vedervärdigt.
Det är naturligvis bra om hästen är lydig, men det är ännu roligare om den verkligen vill ha kul ihop med mig... Och vägen dit kan väl aldrig gå via bestraffning? Utan genom förstärkning av önskat beteende.

 

[Nekifynn]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jag har jobbat på det viset tidigare.

Betyder det att du har inte jobbar på det sättet nu? Gick något fel?

Först satt upp ramar och regler.
När det fungerar har jag släppt mer och mer och gett hästen mer "frihet" och inflytande.

Jag tror inte att jag släpper på reglerna när saker fungerar bra, utan jag minskar snarare mängden av detaljstyrning gentemot hästen. Möjligen talar vi om samma sak -- jag känner mig språkligt förvirrad. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, men jag känner att en lydig häst gör det lättare för mig att lyssna på och inspireras av hästens vilja.

Resultatet har blivit en glad, arbetsvillig och 100% säker häst med bra självförtroende.

Det känner jag igen.

En häst som dessutom gärna delade med sig av sina åsikter i olika saker.

Det är trevligt när man kommit så långt att hästen både vet att den gärna får visa vad den vill och att det inte lönar sig att bråka om det.

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jovisst, det är ju också alldeles för lätt att "förmänskliga" djuren. Tänkte skriva att man kan lära sig mycket av människor som jobbat med djur hela sina liv, men så kom jag att minnas flera exempel på gamla som behandlat sina djur vedervärdigt.
Det är naturligvis bra om hästen är lydig, men det är ännu roligare om den verkligen vill ha kul ihop med mig... Och vägen dit kan väl aldrig gå via bestraffning? Utan genom förstärkning av önskat beteende.

Ja, det är väldigt lätt att förmänskliga djurens beteende.
Jag försöker att inte göra det, men samtidigt är det ibland som ett sånt tänkande underlättar förståelsen. *virrigt eller?*

Nej, jag tycker bestraffning är fel väg oavsett om den är fysisk eller psykisk.

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Betyder det att du har inte jobbar på det sättet nu? Gick något fel?

Nej, ingenting gick fel, utan man kan väl säga att jag har ändrat och modifierat mitt hästhanterande.
Iofs så har jag gjort det ända sen jag började med hästar.

Jag tror inte att jag släpper på reglerna när saker fungerar bra, utan jag minskar snarare mängden av detaljstyrning gentemot hästen. Möjligen talar vi om samma sak -- jag känner mig språkligt förvirrad. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, men jag känner att en lydig häst gör det lättare för mig att lyssna på och inspireras av hästens vilja.

Jo, jag tror vi pratar om samma sak, fast med olika ordvändningar.
Det är svårt att skriva om en "känsla" eller vad man ska kalla det.

Det är trevligt när man kommit så långt att hästen både vet att den gärna får visa vad den vill och att det inte lönar sig att bråka om det.

Det viktigaste, vad jag har upplevt, är att det inte alltid blir NEJ när hästen frågar.
Det ska ju vara ett ÖMSESIDIGT samarbete.

 

[flashlight]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Det är trevligt när man kommit så långt att hästen både vet att den gärna får visa vad den vill och att det inte lönar sig att bråka om det.

Ja, det är dit jag vill nå och brukar göra också Bra uttryckt.

 

[Nekifynn]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Nej, ingenting gick fel, utan man kan väl säga att jag har ändrat och modifierat mitt hästhanterande.

På vilket sätt har du ändrat dit hästhanterande?
Har du märkt några särskilda fördelar eller nackdelar?

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

På vilket sätt har du ändrat dit hästhanterande?
Har du märkt några särskilda fördelar eller nackdelar?

Den sista förändringen som jag gjort är till en mjukare och mer kommunikativ hantering.
Visserligen har den biten funnits med lite hela tiden, men nu jobbar jag mer aktivt med det.

Fördelarna som jag kan se är att jag får en häst som är mer kommunikativ och "mjukare" mot mig. Protesterna från hästen, när den inte får som den vill, är också mindre.
Nackdelarna är att det tar lite längre tid innan man får en "lydig" häst, iaf som jag har märkt. Däremot "håller" lydigheten längre.

 

[Saint]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Nu har Bengall setat på kammaren och funderat.

Det skrivs mycket om ledarskap, ledarskapsproblem och ledarskapsövningar. Jag har själv varit en av dom som skrivit.
Men vad är det egentligen vi vill med hästen?

Vill vi ersätta "flockledaren"?
Vad innebär då det?
Jo, enligt mina funderingar så krävs det att vi ska vara 24 tim/dygn i hagen/stallet hos hästen.
Det faller ju på sin egen orimlighet, men en flockledare lämnar ALDRIG sin flock, såvida han/hon inte blir nedpetad från tronen.

Dom flesta "ledarskapsövningar" bygger på iakttagelser om hur det fungerar i en hästflock. Hur ledarhästen behandlar dom andra hästarna och hur ledarhästen når sin position.
Många övningar har dessutom tvång och/eller hot om våld inbyggt.

Vad är det då vi är ute efter?
Jo, vi vill ha en häst som vi kan lita på, som är jobbvillig och som gärna ger sin syn av saken.
Man ska ha ett ömsesidigt förtroende för varandra.

Då kommer naturligtvis nästa fråga:
Hur når vi dit?
Hade jag kunnat svara på den frågan, så hade jag säkert varit miljonär vid det här laget.

Vad vill jag då med min tråd?
Jo, jag vill få en diskussion om just ledarskap och ledarskapsövningar.

Dom flesta hästar är snälla, artiga och villiga att göra oss till lags.
Varför ska vi då "tvinga" dom till det dom redan vill?
Är det inte bättre att istället jobba med kommunikation så att vi och hästen bättre förstår varandra?
Jobba fram en gemensamt lexikon.

Få höra nu, fler som funderat?

*tänkande Bengall*

Jag har ogillat ordet ledarskap sedan jag höll på med hundar och läste Jane Fennell. Ledarskap är bara ett finare och modernare ord för förtryck. Jag ser mig som en vän, kompanjon och coatch...

Om hästar hade kunnat reflektera - Ur hästens synvinkel är ryttare mest parasiter...

 

[yelly]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Håller absolut inte med om att ledarskap är ett modernt ord för förtryck. Då har du nog råkat ut för felaktigt "ledarskap" tror jag.

Det är som men vi människor. Vissa ledare bestämmer över en grupp utan att betraktas som förtryckare, elaka osv. Tvärt om är de bästa ledarna rättvisa, sympatiska, lugna och tillmötesgående. det är dessa ledare som man verkligen får respekt för.

Sedan finns det ju chefer, ledare som missbrukar sin position, inte klarar av ledarskapet och utnyttjar läger, blir agressiva, fientliga.

Det är nog detta beteendet som du tänker på!

"Där kunskapen tar slut, tar ilskan vid!"

 

[yelly]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Föresten så är flockbeteendet det ända som hästen kan jämföra en relation till, och där finns inga lika-rangade...

 

[Saint]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jag skall svara mer seriöst på dina tankar denna gång...

Nu har Bengall setat på kammaren och funderat.

Det skrivs mycket om ledarskap, ledarskapsproblem och ledarskapsövningar. Jag har själv varit en av dom som skrivit.
Men vad är det egentligen vi vill med hästen?

Jag vill ha en kamrat att spendera en del av min fritid med. Jag vill tävla för att det är roligt att träna mot mål och jag vill förbättra mitt samarbete med hästen. Jag vill känna att vi båda utvecklas i vår relation så att vi kan jobba med mindre och mindre signaler och ändå förstå varandra. Jag vill att vi skall vara kompanjoner, men jag har 51% av aktierna.

Vill vi ersätta "flockledaren"?

Nej för fanken... Min häst har en flock, och jag är ingen häst. varför skulle jag vilja vara dess flockledare. Jag nöjer mig med att hästen respekterar mig och mitt utrymme (dvs inte springer ner mig, inte biter mig, inte sparkar mig) och är allmänt lydig.

Dom flesta "ledarskapsövningar" bygger på iakttagelser om hur det fungerar i en hästflock. Hur ledarhästen behandlar dom andra hästarna och hur ledarhästen når sin position.
Många övningar har dessutom tvång och/eller hot om våld inbyggt.

Det där är rena larvet enligt mig. Jag har redan gjort upp med ledarskapet vad gäller hundträning... Alfarullningar, äta hundens mat först, ignorering osv, osv. Jag skiter egentligen i vad hunden/hästen ser mig som så länge som den gör som jag vill när det är nödvändigt. jag tolererar viss självständighet från hästens sida. Jag är inte ute efter en marionettdocka som ett sätt att bekräfta min egen suveränitet. Det är ingen maktegotripp för mig.

Vad är det då vi är ute efter?
Jo, vi vill ha en häst som vi kan lita på, som är jobbvillig och som gärna ger sin syn av saken.
Man ska ha ett ömsesidigt förtroende för varandra. Då kommer naturligtvis nästa fråga: Hur når vi dit? Hade jag kunnat svara på den frågan, så hade jag säkert varit miljonär vid det här laget.

Ja, det är ju det som är tjusningen med livet i allmänhet. Man söker ständigt sätt att förbättra sig... man förkovrar sig, skaffar en verktygslåda med erfarenheter att arbeta utifrån. Jag har fullt med NH böcker hemma, och jag läser dem och begrundar. jag haräven klassiska böcker och jag försöker alltid lyssna och lära av alla... sedan sållar jag bort det mesta och behåller guldkornen. Riktigt duktiga hästmänniskor har ofta en bred bakgrund och en känsla för djuret.

Vad vill jag då med min tråd?
Jo, jag vill få en diskussion om just ledarskap och ledarskapsövningar.

Dom flesta hästar är snälla, artiga och villiga att göra oss till lags.
Varför ska vi då "tvinga" dom till det dom redan vill?

Jag håller inte på med sånt... maktutövande... utan bondförnuft, vänlighet, envisket, konsekvens, betingning och ibland bluffar jag hästen för att få den till det jag vill... och jag har aldrig haft några problem trots det.

Min tro är att det alltid för varje situation finns ett önskat beteende som vi vill att hästen skall göra. Det gäller att som hästmänniska vara smart och skapa situationen så att hästen gör rätt... sedan belönar man hästen rikligt. Om man upprepar detta ett par gånger så fäster man beteendet. Och som sagt. Hitills har jag aldrig mött problem som jag inte kunnat lösa på detta sätt.

Man kommer långt med vänlighet, lugn, konsekvens och upprepning.

 

[Saint]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Håller absolut inte med om att ledarskap är ett modernt ord för förtryck. Då har du nog råkat ut för felaktigt "ledarskap" tror jag.

Det är som men vi människor. Vissa ledare bestämmer över en grupp utan att betraktas som förtryckare, elaka osv. Tvärt om är de bästa ledarna rättvisa, sympatiska, lugna och tillmötesgående. det är dessa ledare som man verkligen får respekt för.

Sedan finns det ju chefer, ledare som missbrukar sin position, inte klarar av ledarskapet och utnyttjar läger, blir agressiva, fientliga.

Det är nog detta beteendet som du tänker på!

"Där kunskapen tar slut, tar ilskan vid!"

Tja... om du tittar på ledarskap i yrkeslivet så går det ut på att du som person skall få (läs lura) en grupp männsikor att (tro att de vill) göra något som de egentligen inte alls har lust till... och de skall göra det så bra som möjligt på ett så ekonomiskt sätt som möjligt. Jag tycker att det häri finns stora likheter med utöva ledarskap mot en häst.

De mest framgångsrika ledarna har ofta starka psykopatdrag (och om du ine är säker på vad detta är så googla).

Vad hände med den traditionella svenska hästhållningen, sk. hästvett och bondförnuft? Hade de helt fel i det de gjorde? Förstår vi hästarna bättre nu?

För om vi förstod våra hästar bättre genom NH, ledarskap eller vad du nu kallar det... då borde vi ju ha eliminerat alla hästproblem... men såvitt jag vet så är summan av allt ont fortfarande konstant?

 

[flashlight]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

För om vi förstod våra hästar bättre genom NH, ledarskap eller vad du nu kallar det... då borde vi ju ha eliminerat alla hästproblem... men såvitt jag vet så är summan av allt ont fortfarande konstant?

Hmmm, snarare tror jag det är värre idag än förr.

För länge sen var hästar en del av vardagen (innan bilar o traktorer mm)

Sen kom en period med mycket få hästar, och de flesta människor hade inte med hästar att göra alls faktiskt, om de inte red på ridskola eller tillhörde de få som då hade egen häst.

Idag är det ju en "folksport" med ridning och det finns många fler hästar igen. Många har skaffat häst fast de inte har kunskaper. Och har problem. Läs bara alla trådar här

Då finns det väl behov av en massa läror och teorier att hålla sej till, eftersom kunskapen saknas. Det gamla hederliga hästvettet finns inte överallt. En marknad har uppstått eftersom det finns så många osäkra hästägare.

Sen uppstår väl modeläror som i allt annat, en del bra annat inte.
Det gäller väl även barnupppfostran, hunduppfostran och allt möjligt annat.

Sen tycker jag hästvärlden är full avv besserwissrar som tror sig kunna allt, vet inte varför det är så? Ovanligt många tvärsäkra personer som kan o vet allt. Fast de inte kan så mycket ens. Och det är väl en del av problemet. Den som har problem kan få tvärsäkra råd av nån som i själva verket inte vet mer själv.

Lite filosoferande bara.

 

[bengall]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jag vill ha en kamrat att spendera en del av min fritid med. Jag vill tävla för att det är roligt att träna mot mål och jag vill förbättra mitt samarbete med hästen. Jag vill känna att vi båda utvecklas i vår relation så att vi kan jobba med mindre och mindre signaler och ändå förstå varandra. Jag vill att vi skall vara kompanjoner, men jag har 51% av aktierna.

Jag är ingen tävlingsmänniska på det viset.
Däremot har jag som mål att uppnå samma relation till hästen som du skriver.

Nej för fanken... Min häst har en flock, och jag är ingen häst. varför skulle jag vilja vara dess flockledare. Jag nöjer mig med att hästen respekterar mig och mitt utrymme (dvs inte springer ner mig, inte biter mig, inte sparkar mig) och är allmänt lydig.

Vad menar du med "allmänt lydig"?
Alla har ju vi våra dåliga dagar, även hästarna.
Jag skulle ha svårt att klara av ett hästliv där jag styrs av andra saker t.ex. träna enligt ett fastlagt schema.
Det ger oftast inget utrymme för vare sig min eller hästens "dagsform". Dvs. vad vi vill eller inte vill göra just idag.

Det där är rena larvet enligt mig. Jag har redan gjort upp med ledarskapet vad gäller hundträning... Alfarullningar, äta hundens mat först, ignorering osv, osv. Jag skiter egentligen i vad hunden/hästen ser mig som så länge som den gör som jag vill när det är nödvändigt. jag tolererar viss självständighet från hästens sida. Jag är inte ute efter en marionettdocka som ett sätt att bekräfta min egen suveränitet. Det är ingen maktegotripp för mig.

Håller med dig där.

Ja, det är ju det som är tjusningen med livet i allmänhet. Man söker ständigt sätt att förbättra sig... man förkovrar sig, skaffar en verktygslåda med erfarenheter att arbeta utifrån. Jag har fullt med NH böcker hemma, och jag läser dem och begrundar. jag haräven klassiska böcker och jag försöker alltid lyssna och lära av alla... sedan sållar jag bort det mesta och behåller guldkornen. Riktigt duktiga hästmänniskor har ofta en bred bakgrund och en känsla för djuret.

Ungefär så har jag också jobbat sen jag började med hästeriet, vilket tyvärr blev ganska sent i mitt liv.
Numera tycker jag synd om alla som har börjat i ridskola tidigt och aldrig fått lära sig att ifrågasätta vad dom får inpräntat på ridskolan.

Jag håller inte på med sånt... maktutövande... utan bondförnuft, vänlighet, envisket, konsekvens, betingning och ibland bluffar jag hästen för att få den till det jag vill... och jag har aldrig haft några problem trots det.

Min tro är att det alltid för varje situation finns ett önskat beteende som vi vill att hästen skall göra. Det gäller att som hästmänniska vara smart och skapa situationen så att hästen gör rätt... sedan belönar man hästen rikligt. Om man upprepar detta ett par gånger så fäster man beteendet. Och som sagt. Hitills har jag aldrig mött problem som jag inte kunnat lösa på detta sätt.

Man kommer långt med vänlighet, lugn, konsekvens och upprepning.

Men, att träna in ett beteende för att få det man själv önskar, det känns inte helt rätt för mig.
Var finns då hästens egen vilja och "önskemål"?

 

[Saint]

Sv: Ledarskap? Vad sysslar vi med egentligen?

Jag är ingen tävlingsmänniska på det viset.
Däremot har jag som mål att uppnå samma relation till hästen som du skriver.

När jag jobbade som hästskötare hade jag förmånen att få rida även de bästa hästarna... dom kunde man styra med tanken och även samla med tanken... så känsliga var dom... det var en fantastisk upplevelse. Det där hoppas jag att någon gång få uppleva med en egen häst... inte så troligt dock... Fast jag har bra kontakt med han som jag jobbade för så jag vet att jag är välkommen dit närhelst jag vill och träna.

Vad menar du med "allmänt lydig"?
Alla har ju vi våra dåliga dagar, även hästarna.
Jag skulle ha svårt att klara av ett hästliv där jag styrs av andra saker t.ex. träna enligt ett fastlagt schema.
Det ger oftast inget utrymme för vare sig min eller hästens "dagsform". Dvs. vad vi vill eller inte vill göra just idag.

Med allmänt lydig/väluppfostrad (kan även i vissa av dess fall uttalas "vara trygg i sig själv", men det blir dom ju av en bestämd, konsekvent, trygg och lugn skötare) menar jag att den står stilla när jag sitter upp, går att klippa, går att duscha, sko, är cool när veterinären kommer, kan lämnas obunden under uppsikt och står kvar, lyfter hovarna när jag säger "hov", flyttar sig när jag vill, lastar sig själv, är lugn och behaglig på tävlingsplatsen. Till detta kommer ju att den är lydig när man rider den, men allt det bortser jag ifrån här.

Ungefär så har jag också jobbat sen jag började med hästeriet, vilket tyvärr blev ganska sent i mitt liv.
Numera tycker jag synd om alla som har börjat i ridskola tidigt och aldrig fått lära sig att ifrågasätta vad dom får inpräntat på ridskolan.

Jag tror att det håller på att ändras, att ryttarna blir me roch mer behandlade som kunder.

Men, att träna in ett beteende för att få det man själv önskar, det känns inte helt rätt för mig.
Var finns då hästens egen vilja och "önskemål"?

Det finns inte utrymme för kompromisser när jag tränar seriöst... Under en timme är det jag som bestämmer allt. I stallet och om jag lullar i skogen är det mkt friare... men vid arbete kräver jag allt av hästen (såklart avvägt mot vad den har kunskap till).