Lättsam vakthund?

Jag inbillar mig att både Leonberger och Landseer är snäppet friskare än både Bullmastiff och Engelsk mastiff. Men jag vet inte om det stämmer? DDB skulle jag aldrig våga köpa och ska man ha en Broholmer så är det nog lång kötid...

Landseer kanske kan vara ett alternativ. Ser ju iaf stora och rejäla ut, lagom päls.
 
Jag undrar fortfarande vad ni har för personliga erfarenheter av ovtjarkor?
I ärlighetens namn så ja, vår ovtjarka var en nallebjörn. Vid flera tillfällen kom helt okända människor och hundar innanför vårt staket och han brydde sig aldrig. Småbarn hoppade upp på honom och "red häst" medan han låg på marken men när han blev trött la han sig försiktigt på sidan, ungen gled av och sen gick han. Hade även en god vän med en mycket knepig hund som hon alltid hade med sig. Denna hund morrade åt varå manliga familjemedlemmar när de kom in i huset (alltså vårt hus då där denna hund endast var på besök) och vår ovtjarka sa inget. Jag tror att han var så trygg med sig själv och sin egen förmåga att han visste om det blev allvar och någon i hans flock verkligen blev hotad så kunde han hantera det då.
Vill man ha en hund att träna lydnad, apportering eller något annat med så är en ovtjarka helt fel. Men jag tror fortfarande att det är ägaren som är ansvarig för ifall en hund blir trevlig, pålitlig och säker för sin omgivning eller ett aggressivt monster. Dock så inser jag att aggressivitet kan ligga olika nära till hands hos olika raser och därför ska man fundera en extra gång över sin egen förmåga innan man skaffar vissa hundar.
Vi har numera faktiskt en grand danois och uppfattar honom som betydligt mer krävande än vår förra ovtjarka.

En av mina bästa vänners sambo har en ovtjarka.
Det tog 1,5 år för den att tillåta henne att komma ut från badrummet, utan att morra in henne i ett hörn, om hon kissat på nätterna.
Han var inte särskilt aggressiv, bara väldigt tydlig med att hon faktiskt inte hade lov att gå som hon ville i hans hem.
Däremot är han supersnäll mot sambons dotter, som red honom som en ponny när han var liten. Så länge han inte är hemma på gården så kan han hanteras av de allra flesta, men innanför sitt staket så är det bara sambon + dottern som han lyssnar på.
 
Jag vet inte om jag räknar dom till särskilt "lättsamma"...? Corson är väl ganska lik boxern.
Nu läste jag inte färdigt tråden men måste direkt svara. Nej corso är inte som boxer. Corson har dom bästa egenskaperna från mastiff och deras vakt fascinerar mig varje dag. Ingen aggressivitet men så länge främlingar är på tomten så bevakas dom. Jag har promenadväg över gården och det funkar finfint. Men hd är ett problem.
 
Nu läste jag inte färdigt tråden men måste direkt svara. Nej corso är inte som boxer. Corson har dom bästa egenskaperna från mastiff och deras vakt fascinerar mig varje dag. Ingen aggressivitet men så länge främlingar är på tomten så bevakas dom. Jag har promenadväg över gården och det funkar finfint. Men hd är ett problem.

Anledningen till att jag tänkte så är för att jag kommer ihåg att någon på forumet gick från boxer till corso. Har fått för mig att de är någorlunda lika i mentaliteten, även boxer vaktar fantastiskt bra.
 
Jag vet inte om jag räknar dom till särskilt "lättsamma"...? Corson är väl ganska lik boxern.

Corso kan jag inte se har något med boxer att göra.

Däremot är de väldigt vänliga och lättsamma, trevliga att hantera. Friska också (om jag ser till de vi har).

Rekommenderas för någon som inte vill lägga det jobb som krävs med t ex rottweiler.
 
Har bara ögnat igenom tråden lite snabbt, men varför inte en ridgeback?
Den är väldigt avskräckande då de flesta tror att de reser ragg när de får se ridgen. Det är en gårdshund från början som ska vakta gården och varna för lejon bla.
Även använd till jakt (i grupp), men de exemplar jag har inte jagat alls.
Har däremot hört om många som vaktar lite "för bra", släpper in men inte ut, eller så vågar folk inte in överhuvudtaget.
 
För en hundvan är Corson en enkel hund. Den är enkel att lära rätt. Gillar det mesta soffhäng eller skogstur, lydnad eller spår. Älskar familjen och den egna gården. Är naturligtvis också enkel att lära fel. Måste socialiseras som ung. Väldigt lätta att motivera med positiv förstärkning då dom är så lyhörda.
 
Jag får väl väga emot här då och säga att det inte är min corso (i betydelsen ras, inte individ :D), nöjda med familjehäng, gårdsvakt och lättsam aktivering. Men ja, aveln går - enligt mig, har för mig att @Luff inte håller med? - i riktning mot sävliga sällskapshundar i rasande takt så jag borde väl sitta och muttra i ett hörn för mig själv egentligen...

Monster (som är min första corso ska väl tilläggas, även om jag träffat och umgåtts med andra) har ett antal brister helt klart, men hans arbetsvilja är det inget fel på och det var precis vad jag sökte i en individ av rasen så jag skulle inte säga att han är avvikande på det sättet. Vi är på klubben tre dagar i veckan (fyra från och med nästa vecka och borde egentligen ligga på fem om jag bara orkade ta mig samman i vintermörkret) och tränar hemma även "klubbdagar", jag har aldrig varit med om att han sagt "nej tack, orkar/vill inte mer" men däremot att han blivit nipprig och knäpp(are) om han haft tråkigt ett tag. Ja, han behöver helt klart få vara med, och han behöver få vakta tomten och hålla koll på vad som händer på byn, men han behöver få blåsa ur sig ordentligt både fysiskt och mentalt också.

Mindre krävande än corgi gör mig riktigt bedrövad om "normala" cc skulle vara...
 
Jag anser att Corson ska vara en aktiv mastiff med reserverade vaktegenskaper. En erfaren uppfödare kan ur en kull troligtvis plocka ut den sävliga, den alerta, den. ...osv. Om man alltid avlar på en specifik lynnestyp och bortser från rastypisk anatomi kan man snabbt få något som ingen vill ha. Jämför med schäfern som idag är så svårjobbade eller gräsliga anatomiskt att ingen normal ☺hobbymänniska vill ha dom.
 
Tibbe?
h4D5C54B6
 
Har bara ögnat igenom tråden lite snabbt, men varför inte en ridgeback?
Den är väldigt avskräckande då de flesta tror att de reser ragg när de får se ridgen. Det är en gårdshund från början som ska vakta gården och varna för lejon bla.
Även använd till jakt (i grupp), men de exemplar jag har inte jagat alls.
Har däremot hört om många som vaktar lite "för bra", släpper in men inte ut, eller så vågar folk inte in överhuvudtaget.

De flesta har väl dock hög jaktinstinkt? Och med tanke på att tomten TS har inte är inhägnad...
Det är ju inte en liten hund som springer lite efter en hare och sedan (förhoppningsvis) kommer tillbaka när haren sprungit ifrån utan min väns två ridgebackar har slitit sig och fällt ett rådjur samt en annan vars två ridgebackar fällt en älg...:eek:
De är stora, starka och sjukt snabba. Är de dessutom två är de omöjliga att hejda.
Det är jäkligt allvarligt.

För att tillägga är alla RR jag känner till väldigt frusna av sig och skulle inte tycka det var trevligt att skrota runt på en gård hela dagen i snålblåst, regn och snö.
 
De flesta har väl dock hög jaktinstinkt? Och med tanke på att tomten TS har inte är inhägnad...
Det är ju inte en liten hund som springer lite efter en hare och sedan (förhoppningsvis) kommer tillbaka när haren sprungit ifrån utan min väns två ridgebackar har slitit sig och fällt ett rådjur samt en annan vars två ridgebackar fällt en älg...:eek:
De är stora, starka och sjukt snabba. Är de dessutom två är de omöjliga att hejda.
Det är jäkligt allvarligt.

För att tillägga är alla RR jag känner till väldigt frusna av sig och skulle inte tycka det var trevligt att skrota runt på en gård hela dagen i snålblåst, regn och snö.
Hehehe, jag skulle just komma till väderbiten. Min RR ansåg att under 10 PLUSgrader = täcke på (under 10 minusgrader så gick man helt enkelt inte ut).
Hon var ofta med när vi badade, var det väldigt varmt kunde hon möjligen doppa tårna. Jag tvingade i henne att simma en gång när det var 30 grader varmt ute, efteråt satt hon och skakade på en klippa...
Hon var väl i och för sig ganska extrem men vill man ha en vädertålig hund (som inte jagar) så är ridgeback sannolikt inte rätt val.
 
Jag tror att Landseer är sundare än New Foundland mfl men är inte så insatt.
Jag är visserligen mot att man sällskapsfierar arbetande raser men en spinone då? De jag har träffat har inte varit jaktavlade och väldigt lugna men gärna hängt med på lite av varje. Reserverade och med ett rejält skall.
 
Corso kan jag inte se har något med boxer att göra.

Däremot är de väldigt vänliga och lättsamma, trevliga att hantera. Friska också (om jag ser till de vi har).

Rekommenderas för någon som inte vill lägga det jobb som krävs med t ex rottweiler.

Nej, inte har jag väl påpekat att de skulle vara släkt med varandra. Jag har hört att de likt boxern är energiska och har ett sinne för humor, men visst, det kan såklart vara helt fel.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vet inte riktigt vad jag vill med detta långa inlägg, för ingen annan kan ju veta, men det kanske hjälper att sortera ut mig själv genom...
2
Svar
21
· Visningar
3 863
Senast: geting
·
Hundavel & Ras Japp. En rasväljartråd! ;) Har för tillfället två JRTC-russllar, men eftersom gammeltanten är 13,5 år och den yngre förmågan, som är 2...
2 3 4
Svar
77
· Visningar
7 675
Senast: em-pirre
·
Hundavel & Ras Ännu en rastråd, förlåt, men ni är ju så duktiga här :D Jag har börjat fundera på en tredje hund men det kommer inte längre än till...
3 4 5
Svar
84
· Visningar
7 073

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp