K
Kikki84
Sv: Låter ni folk hälsa på era hundar?
har inte hunnit läsa alla inlägg än men tänkt göra
Hade en shetland sheepdog i familjen för många år sedan som tyvärr blev rädd för folk som ville hälsa. Var på en fotbollscup när han var valp där ett gäng ungar inte ville lämna oss ifred, försökte mitt bästa med valpen i famnen försvinna ifrån dem. Började med en som ville hälsa och sattesig fint på huk och väntade till min sötnos vågade komma fram och hälsa (gömt sig bakom mina ben). Men snabbt blev det 3-4 barn för att bli 6 st som alla ville klappa och ställt sig runt mig och valpen.. Min sötnos blev så osäker och rädd att han skaka och gnydde.. hur jag än försökte förklara att det räckte och att valpen inte ville hälsa mer så lät de oss inte vara, försökte även påkalla uppmärksamhet från vuxen men ingen verkade vilja hjälpa mig.. Fick till slut ta upp valpen i famen och marchera där ifrån och försöka få barnen att fatta att de ej fick följa med... innan jag kommit ifrån dessa barn hade min valp lyckats kissa ner sig i min famn.. (tog inte många minuter men kändes som evighet)
Sen efter det var han jätte svår så fort vi träffade nya människor..
Haft blandras Rottweiler/Amstaff som var underbar med allt och alla redan från valp. Då hon var i storlek med Rottweiler ingav hon viss respekt så alla som såg henne fråga först om hon var snäll och de fick hälsa (såg ut som Rottweiler men var tigrerad så många undrade vad för ras hon var). Så eftersom jag hälsat var det okej att de hälsa på henne. Hon var underbar med barn och lät dem klappa och hälsa även om lite burdust ibland så stod/satt hon stilla och bara njöt av uppmärksamheten.
Uppfödd med att pappa ville ha schäfer. Nr 1 fick vi tillslut ta bort pga han attackerade tillslut alla som inte tillhörde familjen och kom nära. (ville folk hälsa sa vi alltid nej men inte alla fråga)
Nr2 var/är en snäll tjej men som attackerar cyklister och gillar inte små barn.
Hund nr 2 jag och maken haft ihop var AmStaff och helt underbar familjehund som älskade barn. Henne fick man gärna hälsa på men fick först säga att hon inte alltid har alla 4 tassarna i backen då hon blev så glad så fort någon gav henne uppmärksamhet (stötte ofta på folk som inte kände till rasen och tog förgivet det var pitbull och farlig hund som då gick omväg runt oss).
Tyvärr fick vi ta bort henne som 2 åring då hon var hyperallergisk mot fodekvalster, ägg och fisk och sen fick canser som satt illa så veterinären rekomendera att hon fick somna in istället för gå igenom massa operationer och behandlingar.
Varit utan hund i 2 år nu men börjar längta efter ny. Men ingen panik att skaffa by utan vill hitta rätt hund och får ta den tid det tar..
har inte hunnit läsa alla inlägg än men tänkt göra
Hade en shetland sheepdog i familjen för många år sedan som tyvärr blev rädd för folk som ville hälsa. Var på en fotbollscup när han var valp där ett gäng ungar inte ville lämna oss ifred, försökte mitt bästa med valpen i famnen försvinna ifrån dem. Började med en som ville hälsa och sattesig fint på huk och väntade till min sötnos vågade komma fram och hälsa (gömt sig bakom mina ben). Men snabbt blev det 3-4 barn för att bli 6 st som alla ville klappa och ställt sig runt mig och valpen.. Min sötnos blev så osäker och rädd att han skaka och gnydde.. hur jag än försökte förklara att det räckte och att valpen inte ville hälsa mer så lät de oss inte vara, försökte även påkalla uppmärksamhet från vuxen men ingen verkade vilja hjälpa mig.. Fick till slut ta upp valpen i famen och marchera där ifrån och försöka få barnen att fatta att de ej fick följa med... innan jag kommit ifrån dessa barn hade min valp lyckats kissa ner sig i min famn.. (tog inte många minuter men kändes som evighet)
Sen efter det var han jätte svår så fort vi träffade nya människor..
Haft blandras Rottweiler/Amstaff som var underbar med allt och alla redan från valp. Då hon var i storlek med Rottweiler ingav hon viss respekt så alla som såg henne fråga först om hon var snäll och de fick hälsa (såg ut som Rottweiler men var tigrerad så många undrade vad för ras hon var). Så eftersom jag hälsat var det okej att de hälsa på henne. Hon var underbar med barn och lät dem klappa och hälsa även om lite burdust ibland så stod/satt hon stilla och bara njöt av uppmärksamheten.
Uppfödd med att pappa ville ha schäfer. Nr 1 fick vi tillslut ta bort pga han attackerade tillslut alla som inte tillhörde familjen och kom nära. (ville folk hälsa sa vi alltid nej men inte alla fråga)
Nr2 var/är en snäll tjej men som attackerar cyklister och gillar inte små barn.
Hund nr 2 jag och maken haft ihop var AmStaff och helt underbar familjehund som älskade barn. Henne fick man gärna hälsa på men fick först säga att hon inte alltid har alla 4 tassarna i backen då hon blev så glad så fort någon gav henne uppmärksamhet (stötte ofta på folk som inte kände till rasen och tog förgivet det var pitbull och farlig hund som då gick omväg runt oss).
Tyvärr fick vi ta bort henne som 2 åring då hon var hyperallergisk mot fodekvalster, ägg och fisk och sen fick canser som satt illa så veterinären rekomendera att hon fick somna in istället för gå igenom massa operationer och behandlingar.
Varit utan hund i 2 år nu men börjar längta efter ny. Men ingen panik att skaffa by utan vill hitta rätt hund och får ta den tid det tar..
