Lära hunden spår???

[IssaAndersson97]

Jag har tidigare inga erfarenheter av spår och kan därför inte heller uttala mig direkt om detta. Men jag har fått höra två rättså olika versioner av det och undrar hur ni tänker... Detta var första gången både jag och min hund spårade så ni vet...

Idag på hundträningen skulle vi lägga spår. Vi la då godisspår, alltså en godis med ca 50cms mellanrum i ca 30meter. Sen väntade vi 2 timmar (hade lektioner osv) och sen gick vi ut och skulle gå spåren. Då hade fåglarna ätit upp allt godis, alltså det var bara fotavtrycken och doften av oss kvar. Då fick vi börja, och skulle visa hunden vägen. Vilket jag tyckte gick jättebra de första 10-20meterna ungefär. Sen så började min hund tröttna då hon aldrig fick det hon letade efter. Hon tappade då totalt fokus och tyckte inte alls det var kul hur vi än försökte få henne att följa spåret igen... Sen fick jag lägga dit nytt godis vid slutet och hon verkade inte tycka det var speciellt kul att hitta det heller eller så.

Sen stod jag och en kompis och snackade med en annan. Som sa att man skulle ta klövar och visa hunden när man drar klöven (i början) och kanske dra den en bit eller något sådant. Eller att man drar den när hunden inte ser först och sen att hunden får lukta på en annan och sen gömmer man den så hunden ska följa spåret. Och sen i slutet av spåret så ligger klöven där så hunden får belöningen. Och detta gjorde man i början kanske 10-20m.

Jag kan personligen tycka att version 2 verkade mer logisk. Att hunden första gången får SE när man lägger spåret och sen att det är något som luktar mycket och är väldigt färskt. Men hur gör du när du lär din hund att spåra? Jag har somsagt aldrig gjort detta innan, inte läst något om det då det är inget jag tycker verkar skitkul. Men det är något jag ändå skulle kunna göra kanske 1-2 ggr i månaden för skojs skull för att hunden tycker det är kul eller liknande.
Så tips tack!
Kanske ska berätta att hon som sa version 1 har jagat i flera år, medan hon andra bara haft några problemhundar som hon spårat lite med.

 

[Blueberry]

Det finns olika sorters spår, som personspår, viltspår och godisspår. Olika spår är olika roliga för olika hundar.

Alla hundar som har en nos kan spåra.
De spårar med nosen, inte med ögonen.
Mina tycker att viltspår är allra roligast, att alltså spåra klöv och blod. Det är ju närmast vad som är "mest naturligt", och de flesta hundar plockar automatiskt upp spår efter rådjur eller katt eller vad som helst mest hela tiden på promenaderna – det är liksom svårt att låta bli eftersom de upptäcker världen till stor del med nosen.

Att lära hunden att spåra handlar om att lära hunden att det är roligt och värdefullt att spåra, att det är roligt och värdefullt att hitta det som finns vid slutet av spåret, oavsett om det är en person eller en falukorv eller en rådjursklöv.

 

[Turali]

Instämmer med Blueberrys inlägg om att olika spår är olika roliga beroende på vilken hund som finns i andra ändan av spårlinan. Min gamla hund tyckte personspår var dödstråkigt, men var en stjärna på viltspår. Jag går endast viltspår med mina nuvarande hundar, dels för att de tycker det är jätteroligt och är duktiga på det och dels för att jag kan använda hundarna om de skulle behövas vid ett eftersök.

Personligen visar jag inte var spåret går vid inlärning, utan korsar spåret och ser om de tar upp det självmant. Missar de det korsar vi spåret en gång till osv. Berömmer när de kommer på och fortsätter spåret framåt. Klöven låter jag dem bekanta sig med och leka lite med innan jag lägger deras första spår, så de inte blir helt konfunderade första gången de stöter på den.

 

[Milosari]

Det finns lika många sätt att lära in spår som det finns hundar. Nästan i alla fall .Så det går inte att säga att en metod alltid är bättre än en annan. Många hundar har tillräckligt med egen nyfikenhet och motivation till att själva ta upp spår och följa dem utan vidare krusiduller. Andra måste prova på det några gånger innan de förstår vitsen. Ytterligare andra kräver någon form av retning för att gå igång (näring, syn eller hörsel). Men så är det det där med att de ska förstå att de ska använda markvittringen för att ta sig till det som motiverar. Det är lättare med godis på marken än en person som springer iväg. Men uppenbarligen är det många hundar som fattar att de ska spåra upp sakerna när de inte längre ser människan så visst kan det funka.

Mina ena hund tycker att själva spåret är det skojjigaste och slutet är bara kul om han har fått spåra lite längre (1 km eller mer). Andra hunden tycker att det är roligast att hitta pinnarna, men lägger jag en dunderbelöning i slutet så får han lite för bråttom och då kan det visst bli så att man glömmer en pinne... Så därför har jag väldigt sällan något häftigt i slutet i mina spår. Spårar man viltspår så är det en annan femma, för då ska de aldrig markera något innan de är framme.

 

[nullo-modo]

Våra älghundar är oxå eftersöks hundar.
Börjat enkelt med hyfsat mycket blod som jag sedan går mot med hunden så hunden får ta upp spåret själv och sedan följer jag efter.
Första blir ett rakt spår som inte korsar stigar eller annat där hunden kan hitta andra mer intressanta lukter.

 

[dpmatte]

En hund bör lära sig personspår innan man börjar med viltspår (blod/klöv).

Som övriga redan sagt, det finns många olika sätt att lära en hund följa ett spår. Men ren allmänt kan sägas att hunden ska inte vara trött = ha tränat en massa annat innan den ska spåra. Ska man spåra så gör man det och när man är klar med det så kan man göra annat om hunden orkar.

Ett sätt att lägga ut spår är att hunden t ex sitter i bilen eller utom åsyn. Du går ut ett spår cirka 30-50 m beroende på storlek på hund. Lägg en leksak mittemellan fötterna, gå 10 meter till och lägg en leksak till. Obs att spåret är slut vid första leksaken, bara om hunden struntar i den fortsätter man till leksak nr 2. Sen går du tillbaks, efter 10-20 min släpper du fram hunden till spårstart. Stå lugnt och vänta, låt hunden lukta runt. Rätt vad det är så kommer den på vart den ska, då hakar du på och berömmer lugnt. När hunden hittar leksaken ska allt vara skitkul, bus dragkamp osv. Tänk på att alltid leka bakåt i spåret, att du vänder dig mot spårstart. När man har tränat ett tag ska man fortsätta spåret framåt och lägga ut fler saker och då är det inte så kul om man har sabbat spåret med lek.

En annan variant är att någon annan håller hunden. Husse/matte går ut ett spår där hunden ser de 10-15 första meterna sen försvinner husse bakom en backe eller liknande. Efter en liten stund släpps hunden på spåret av hundhållaren. Förmodligen går det väldigt snabbt de första meterna där hunden har ett synintryck, sen kan det bli tvärstopp tills hunden kommer på att den måste använda nosen.

 

[Sparkling]

Jag har tidigare inga erfarenheter av spår och kan därför inte heller uttala mig direkt om detta. Men jag har fått höra två rättså olika versioner av det och undrar hur ni tänker... Detta var första gången både jag och min hund spårade så ni vet...

Idag på hundträningen skulle vi lägga spår. Vi la då godisspår, alltså en godis med ca 50cms mellanrum i ca 30meter. Sen väntade vi 2 timmar (hade lektioner osv) och sen gick vi ut och skulle gå spåren. Då hade fåglarna ätit upp allt godis, alltså det var bara fotavtrycken och doften av oss kvar. Då fick vi börja, och skulle visa hunden vägen. Vilket jag tyckte gick jättebra de första 10-20meterna ungefär. Sen så började min hund tröttna då hon aldrig fick det hon letade efter. Hon tappade då totalt fokus och tyckte inte alls det var kul hur vi än försökte få henne att följa spåret igen... Sen fick jag lägga dit nytt godis vid slutet och hon verkade inte tycka det var speciellt kul att hitta det heller eller så.

Sen stod jag och en kompis och snackade med en annan. Som sa att man skulle ta klövar och visa hunden när man drar klöven (i början) och kanske dra den en bit eller något sådant. Eller att man drar den när hunden inte ser först och sen att hunden får lukta på en annan och sen gömmer man den så hunden ska följa spåret. Och sen i slutet av spåret så ligger klöven där så hunden får belöningen. Och detta gjorde man i början kanske 10-20m.

Jag kan personligen tycka att version 2 verkade mer logisk. Att hunden första gången får SE när man lägger spåret och sen att det är något som luktar mycket och är väldigt färskt. Men hur gör du när du lär din hund att spåra? Jag har somsagt aldrig gjort detta innan, inte läst något om det då det är inget jag tycker verkar skitkul. Men det är något jag ändå skulle kunna göra kanske 1-2 ggr i månaden för skojs skull för att hunden tycker det är kul eller liknande.
Så tips tack!
Kanske ska berätta att hon som sa version 1 har jagat i flera år, medan hon andra bara haft några problemhundar som hon spårat lite med.

Jag tycker framför allt att det låter lite konstigt att man låter godisspår för nybörjarhundar ligga så länge som 2 timmar? Om tanken är att hunden ska leta efter godis och det sedan inte finns något godis kvar att hitta? Visst att vittringen fortfarande finns kvar, men jag tycker tanken med godisspår är att motivera hunden att använda nosen för att leta sig framåt och bli belönad när den hittar godis i spåret. Om spåret då ligger så länge att fåglar eller andra djur har hunnit före så försvinner ju belöningen. Har man då en hund som inte riktigt förstått vad den ska göra i spåret så är ju risken att den tappar intresset.

Som andra redan har sagt så finns det många sätt att lära in, så här gör jag: När jag introducerar personspår så lägger jag spåret (30-40 m långt och relativt rakt spår), går och hämtar hunden i bilen, går en snabb kissrunda och sedan går vi spåret. Det vill säga väldigt kort liggtid på spåren i början. När jag ser att hunden fattar vad den ska göra, dvs jobbar aktivt med nosen i backen, har jag successivt utökat liggtiden och minskat ner på antalet godisbitar i spåret.
När jag introducerat viltspår lägger jag mycket blod i spårstarten, och sedan bloddroppar i varje steg de första meterna jag går, sedan lite glesare, är också rätt noga med att klöven släpar i marken hela tiden och inte hoppar och studsar omkring för mycket. Liggtid kanske någon timme i början. Binder fast klöven väl synlig i slutet (så att ingen annan, ex räven eller en lösspringande hund hinner före och snor den, vilket är jättesnopet för hunden som har spårat) och sedan blir det jubel och kamp när hunden hittar klöven.

Hoppas nästa spår blir bättre än det första, det är jättekul att spåra med sin hund. Lycka till!

 

[MiniLi]

Tycker också det låter konstigt att låta spår för nybörjare ligga så länge..
Jag brukar ha en liggetid på kring 20-30 minuter första gången om det är på "mjuk" mark, och kortare om det är ett hårt spår.
Tycker också att det är bra att ha iaf 50-100 meter på första spåret så att de liksom hinner fatta vad de gör innan slutet kommer.

Annars kan man ju lära in på så många olika sätt. Och det finns ju olika typer av spår som fyller olika syften.
Förr höll jag på med viltspår (klöv och blod) men nu lägger jag bara personspår (hunden spårar doften av människan som gått där) för att det är det jag tävlar i och dessutom är det mycket smidigare i hantering och tid.

 

[nullo-modo]

En hund bör lära sig personspår innan man börjar med viltspår (blod/klöv).

Nyfiken på varför börja med person spår? har aldrig hört det innan, jag är snarare mer orolig att hunden ska ta upp persons spår när vi lägger vilt spåret så hemma kan vi vara 2 som lägger ett spår och då halva var för att se att hunden följer rätt lukt.

 

[Migo]

Och jag har fått lära mig att alltid låta spåren ligga minst en timme i början, för att alla lättflyktiga dofter ska gå ur så att det faktiskt är persondoften som hunden går på.

Vi lade heller aldrig godis i själva spåret eftersom hundarna inte ska äta saker de hittar, utan lade ut föremål som godisbelönades från föraren. Motivationen mot själva spåret jobbade vi istället upp med nyfikenhetsövningar och social förstärkning.

 

[Blueberry]

En hund bör lära sig personspår innan man börjar med viltspår (blod/klöv).

Jag håller med @nullo-modo och undrar också varför hunden bör det, och om det är en "vedertagen sanning" eller din personliga åsikt? Det har jag nämligen aldrig hört talas om förut, och då har jag spårat en hel del med mina hundar – både kurs, tävling och hemma.

Däremot har jag precis som @Migo lärt mig att nybörjarspår (oavsett sort, egentligen) ska ligga i ungefär en timme, just för att spåret ska få sjunka ner lite och spårkorridoren inte ska vara så flyktig, utan att hunden kommer ner och får spåra i stället för att vittra sig fram.

(När hunddagiset rapporterade att de hade lagt godisspår på 50 meter med en liggtid på 25 minuter och att mina hundar hade varit JÄTTEDUKTIGA så kunde jag inte riktigt hålla mig för skratt, det är ungefär samma utmaning för dem som att hitta till sängen på kvällen )

 

[Milosari]

Det allra första spåret jag gick med förra hunden låg i 2 timmar tror jag, för det började regna och då ville jag vänta tills det regnat färdigt . Men det gick bra ändå! Fördelen med att låta spåret ligga länge är att det inte blir någon stor "dofttunnel" att gå i utan att all vittring har ramlat ner på marken. Man vill ju inte att hunden ska gå på den vindburna vittringen i första hand. Ena nuvarande hunden är inlärd på IPO-spår, dvs godis i varje fotsteg och då behöver det inte ligga längre än 5-10 min. Nosen kommer garanterat vara nere i backen i alla fall. Den hunden är extremt spårnoga, han missar inte många mm av sitt spår. Men han är på gränsen till för långsam för att vara tävlingshund. Hans mamma är inlärd på samma sätt och hon är precis lagom snabb, så jag tror det var fel metod för min hund men att det funkar för lite hetare hundar.

 

[Milosari]

Sedan ska man tänka på att olika underlag håller vittring olika bra. Ett fuktigt mossigt underlag verkar kunna hålla vittring i många timmar, medan torrt gräs på sandjord (gärna med lite blåst också) blir mycket svårare.

 

[Askur]

Nu gjorde jag säkert fel när jag började med min som ung.
Men jag lät honom sitta ner. Oftast i köket som var lite avskärmat ifrån de andra rummen. Han fick lukta på den i handen (började med Frolic) och sedan bad jag han stanna och så gömde jag den i rummet bredvid. Sen gick jag tillbaka och sa "Ta den" (han förstod inte ordet sök eftersom att han inte visste vad det betydde då) och han hittade den vad jag vill minnas med en gång. Sen fortsätte jag så tills han fick in kruxet på vad han skulle göra och då bytte jag ut "Ta den" till "sök". Spring heller inte efter hunden i början utan analysera bara och och beröm så fort hunden hittar det som den ska leta efter.

 

[Raderad medlem 19815]

@Askur det där är ju inte alls samma sak som spår. Spår är ju att hunden ska följa ett spår. Det du beskriver är ju att den ska leta efter en sak. Jätterolig aktivering, men något helt annat än spår.

 

[Askur]

@Askur det där är ju inte alls samma sak som spår. Spår är ju att hunden ska följa ett spår. Det du beskriver är ju att den ska leta efter en sak. Jätterolig aktivering, men något helt annat än spår.

Jag sa att jag började så för att lära honom att använda nosen..?

 

[Luff]

Vi gjorde på vår kurs en sökruta.
Trampa runt en gräsyta på 1,5 x ,5 m. In i rutan och rulla runt, din doft ska vara i hela rutan - inget spår alltså först. Sen lägger man ut två föremål - snusdosa med supergottis eller favvoleksak. Hunden får gärna sitta bunden 10 m bort och se på när du lattjar runt i rutan.
Du ska få hunden att förstå att rutan är intressant - gör stooor affär av föremålen du lägger ut. Sen går du direkt till rutan med hunden kopplad - ingen liggtid, det är inget spår. Hunden ska nu leta upp föremålen - ge gärna ett kommando som du kan använda vid sök. När dom hittas - ska det lekas kort och intensivt med leksaken eller matas med gottat som om detta fynd vore fantastiskt.
Nästa steg är att gömma föremålen under en tuss gräs i samma ruta. Hunden får även nu titta på . Gör om hitta proceduren. Det ska vara lätt.
Har nu hunden hajjat att matte blir överlycklig när jag hittar saker och jag får godis så gör man NY större ruta på ett otrampat område. Trampa upp 3x2 m, var noga med att inte trampa mer än en ingång, alltså gå in o ut ur rutan på samma ställe - även med hunden. Dofta ner hela rutan med din doft igen, stryk dina händer överallt eller rulla genom rutan...vilket som känns bekvämast. Göm föremålen så dom inte syns i rutan. Låt hunden leta upp föremålen, bli överlycklig. Ut ur rutan där ni gick in.
Stoppa nu undan hunden så den inte ser. Gå in i rutan, gå runt i den några varv. Gå sen ut ur den mittemot där du gick in....Nu börjar spåret....gå 5-10 m rakt fram. Göm föremålet/gottiset. Lägg på minnet åt vilket håll du gick ifrån föremålet. Gå INTE bakåt i spåret. Gå och hämta hunden. Ta en kort promenix 5 min åt något håll. Gå tillbaka till rutan. Spårets liggtid 5-10 minuter alltså vilket är mkt kort men fortfarande handlar det om glädjen att hitta något. Nu går ni in i rutan. Hunden kommer att börja leta men inget hitta....avvakta och låt den tänka och slå på spårnäsan, den kommer troligtvis att snart hitta utgången och följa spåret till glädjekällan....JIPPPIIII. Gå nu från målet åt det håll det inte finns något spår av dig.

Så fort hunden förstått så struntar man i rutan, i slutet på mattes fotspår ligger en underbar skatt. Liggtiden bör vara minst 30 minuter - det blir "starkare och djupare" då då den doft som kan blåsa bort gjort det och bara spåret I marken ligger kvar.
Förläng spåret 10-20 m i taget om hunden är osäker. Men från 50 upp till 100 m går det fort och sen kan man lägga till vinklar och sen lägga till ännu mer. Liggtid två timmar är bra.
En vindstilla tallskog är en fin nybörjarskog.
Snitsla med tex frystejp för man glömmer så jäkla lätt åt vilket håll man gick runt en snår.

 

[Blueberry]

Nu gjorde jag säkert fel när jag började med min som ung.

Ja, det där är nog inget sätt som jag skulle rekommendera någon att introducera spår på.

Men det är bra nosaktivering.

 

[Askur]

Ja, det där är nog inget sätt som jag skulle rekommendera någon att introducera spår på.

Men det är bra nosaktivering.

MEN, det fungerade ju? Hans intresse för det steg ju upp till himlen och idag är han fantastiskt duktig på det. Jag säger inte att det är rätt men det slutade ju bra. Detta var första hunden som jag testade detta med så jag var ju som den elev och nybörjare man var och lyssnade på instruktörens tips.

 

[Milosari]

MEN, det fungerade ju? Hans intresse för det steg ju upp till himlen och idag är han fantastiskt duktig på det. Jag säger inte att det är rätt men det slutade ju bra. Detta var första hunden som jag testade detta med så jag var ju som den elev och nybörjare man var och lyssnade på instruktörens tips.

Jag tror inte att någon hund behöver lära sig att använda nosen. Det kan de redan! Kruxet är att lära dem att följa vår vittring och inget annat, samt att de alltid ska använda markvittringen. Går spåret över en blåsig äng så kan den ju faktiskt få luftvittring på slutet och då kan den gena över hela spåret. Men det blir inte många poäng av det på ett tävlingsspår eftersom den måste ha med sig apporterna också. Och det är i princip omöjligt att hitta en mark som är "ren", dvs att det inte är en massa korsande spår av vilt, människor eller andra hundar. Detta får de lära sig genom erfarenhet, att de ska hitta just vårt spår, följa med det i rätt riktning och inte byta. Men att följa ett spår kan de utan att vi blandar oss i alls. Det finns i deras gener.