labradorvalp som får spatt

[mingel]

min kompis har en labbishanne på 19 veckor som är (relativt) lugn och snäll inne men när man går ut med honom får han konstiga knäppar med jämna mellanrum. det börjar oftast med att han inte får som han vill, inte äta bajs, inte dra i kopplet, inte äta stenar. Han börjar yla och skälla, blir helt vild, morrar och försöker hugga. hon ryter år honom och brottar ner honom, har honom att sitta tills han lugnat ner sig. han blir lugn, de fortsätter promenaden men snart kommer nästa knäpp. vad kan detta bero på? det är inte vanligt valpbus eftersom han faktiskt morrar och verkar aggressiv. jag tycker att det verkar som om han försöker testa sina gränser, men han har hållit på så här i över en månad och blivit åthutad och nerbrottad varje gång, har han faktiskt inte fattat ännu? vadkan man göra och vad beror detta på. är han knäpp?

 

[Milosari]

Sv: labradorvalp som får spatt

ojojoj... har hon ingen som kan hjälpa henne? man får ALDRIG ryta åt eller brotta ner en valp. aldrig någonsin. hon MÅSTE leta upp en instruktör eller någon annan som är duktig (ingen självutnämd psykolog bara) annars kommer hon att få enorma problem i framtiden. garanterat.

var kommer hunden ifrån? vad säger uppfödaren?

 

[mingel]

Sv: labradorvalp som får spatt

så om hunden hänger med tänderna i din arm så får du inte ryta åt den? inte få loss den och brotta ner den? jag håller INTE med om det där. jag tycker absolut att valpar behöver få en åthutning om tillfället kräver det. hur ska den annars veta vad som är rätt eller fel? hundar morrar ju och tar i varandra när de återställer rangen, varför får inte människor göra samma sak?
för att undvika missförstånd vill jag ännu påpeka att man inte ska ryta om tajmningen inte är perfekt och att det inte är fråga om misshandel, bara att brotta ner hunden på marken. en hund som hugger efter sin mattes arm måste få höra att det är fel, tycker jag.

 

[Grana]

Sv: labradorvalp som får spatt

så om hunden hänger med tänderna i din arm så får du inte ryta åt den? inte få loss den och brotta ner den? jag håller INTE med om det där. jag tycker absolut att valpar behöver få en åthutning om tillfället kräver det. hur ska den annars veta vad som är rätt eller fel? hundar morrar ju och tar i varandra när de återställer rangen, varför får inte människor göra samma sak?
för att undvika missförstånd vill jag ännu påpeka att man inte ska ryta om tajmningen inte är perfekt och att det inte är fråga om misshandel, bara att brotta ner hunden på marken. en hund som hugger efter sin mattes arm måste få höra att det är fel, tycker jag.

Skillnaden är att om en vuxen hund säger till en valp så vet den oftatst sin plats direkt. Men eftersom din kompis får säga till valpen om och om igen, så förstår inte valpen. Lite enkelt förklarat.
Och ska man brotta ner en valp på marken ska man veta vad man gör (vilket jag iofs aldrig skulle komma på tanken att göra). Oftast är det hunden som går ur striden som vinnare, för ägaren tror hunden har gett sig för den ligger där. Men så enkelt är det inte.

Och är hon säker på att han är arg för han morrar och biter i armen? Då är min valp det varje dag, men hon leker.

Leker hon med hunden annars? Så den får leka av sig och få lite hjärngympa?

 

[Tippan]

Sv: labradorvalp som får spatt

Om hunden svarar upp med social kamp så kommer den bara att vilja brottas ÄNNU mer ju mer man säger åt den. Det blir en rolig aktivitet och de är beredd att få lite stryk för att få den kicken så att säga.

Det är svårt med en valp i den åldern. De har inte så mycket lydnad och vett och får lätt överslag. Jag tror att de måste träna mer lydnad så att hon kan "låsa" honom i nått kommando. Att gapa och hutta åt honom kommer inte att hjälpa. Hon borde kanske prata med någon eller gå kurs för att kunna lägga lydnadsträningen på rätt nivå och ställa tillräckliga kravpå honom.

 

[Milosari]

Sv: labradorvalp som får spatt

om man på fullaste allvar tror att man kan vara lika perfekt i timingen som en annan hund så har man nog lite väl höga tankar om sig själv... dessutom är andra hundar otroligt tålmodiga mot valpar (oftast). vi hade en liten ettrig valp som bodde hos oss ett tag och den gjorde precis så både mot mig och mina hundar men ingen av oss kastade omkull den eller skrek åt den. jag föste undan valpen och ignorerade den när den blev för jobbig och när det roliga tog slut lugnade sig även valpen.

enda gången den fick sig en rejäl utskällning var när den helt fräckt började äta ur min tiks matskål. det gjorde den inte om igen... skillnaden var dock att valpen var lugn från början och alltså inte i ett uppstirrat tillstånd. tro mig, de lär sig nada när de är så uppspelta. dessutom kom "bestraffningen" med perfekt timing, precis när valpen stack ner sin nos i hennes matskål. valpen var en korsning mellan schäfer och dobermann och hade en rejäl dos kamp redan från början.

 

[T.Alsterfeldt]

Sv: labradorvalp som får spatt

det där är ett helt normalt överslag..sånt får ungar också..har du inte sett ungar i mataffären?

frågan är om morsan skal brotta ner dem eller avleda dem?

jag hade,på den tiden min 9 åriga servicehund Sarah var valp,än värre problem för hon var -verkligen-vidrig

Satt hon inte i armen på en så hoppad hon upp o ner o vrålad erakt ut i frustration...
tvärsur och med mycket åsikter...

Dte var bara att avleda o lirka o försöka få igenom sin vilja på ett sätt hon kude acceptera utan att bruka för mycket tvång o våld på henne..
Tex kudn ehon få för sig att hon SKULLE in på en väg,punkt slut.
då fick man försöka gå förbi o greja lite med annat,kika i snön,leta under buskar osv o så träna det några ggr så hn förstod att det hädne spänannd esaker när jag tog initiativ...

Det där emd att sitta i armen växte bort-så småningom...

Dock har aldirg den god asjälvkänslan,initiativkraften,dådkraften och henns kärringpersonlighetr gått bort-vilket jag tycker är bra,men jobbigt obland...

Jag vet att jag fick definitivt nog ett par ggr när hon morrat o föröskt nita mig i näsan(och hon har aldrig gjort något halvdant..) o då höll jag fast henne o prata de lugnt tills hon lugnade ner sig..sedan gjord evi ngt skojigt..

Det här kan ju också komma med blodsockerfall eller övettrötthet,och man msået lära sig att läsa valpens signaler..
De får utbrott,så är dte bara..
Men man kan midlra dem om man är lite beredd och mankan avleda mycket ..allt behöver inte vara en kamp o ledningen,och definitivt inte emd en så liten valp...
de förösker inet ta över,de vill ha klara gränser men kuna utrycka sin vilja(förmodligne)


Risken med att göra som görs nu är att hunden tappar allt förtroende när dens trötthets e frustartionsutbrott bemöts med aggressivitet...
Aggressivitet föder aggressivitet eller hjälplöshet.

Hitta på något annat,ta det lugnt.ha klara regler o se vad som är viktigt för den så blird et nog bra

är den däremot 18 månader o beter sig likdanat så har det definitivt gått för långt..

och...aktivera hunden mentalt..små valpar kan lära sig förbluffande mycket och ha väldigt kul under tiden!

Thina