Labrador vs. Jaktlabrador

[Piek]

Vi håller fortfarande på och funderar lite på hundraser och känner mer och mer att en Labrador kanske är en vettig ras för oss. Delvis p.g.a. att det är en "enklare" ras än drömrasen kelpie. Vi får inse att en kelpie kommer att bli för mycket för oss som läget är nu. De labbar vi har I bekantskapskretsen är otroligt trevliga hundar

Så nu sitter jag och googlar Labrador
Det jag blir fundersam över är det här med skillnaden på en "vanlig" labbe och jaktlabben. På flera sidor har jag läst att utställningslabben börjar bli sönderavlad, man avlar inte efter hållbara hundar utan bara efter utseende vilket jag inte riktigt gillar. Jaktlabben ska ha kvar mer utav den ursprungliga labradoren och då vara mer hållbara och friskare.

Vi söker inte en jakthund utan en sällskapshund för lättare träning på amatörnivå samt att den ska tycka det är kul att följa med på längre fjällturer, vilken inriktning på träning det blir visar sig vad jag och hunden tycker är roligast (det blir min första hund, sambon är uppvuxen med hund). För oss är det viktigt att den rasen vi I slutändan väljer är just frisk, sund och hållbart avlad.

Funderingen är då för-/nackdelar med jaktlabbe och vanlig labbe?
Är det dumt att fundera på en jaktlabbe när man inte är intresserad av jakt? Aportering kommer vi absolut syssla med
Kommer uppfödare ens vilja sälja en jaktlabbe till någon som inte är intresserad av jakt?


Skriver på ett engelskt tangentbord så ursäkta felstavningar...

 

[Snurrfian]

@AraSlei kan nog svara bättre och @hemlig (tror jag )
Men det intryck jag har fått är att jaktlabbe kräver mycket aktivtet, både mentalt och fysisk. Labben är mer easygoing och det går att hitta friska linjer även där.

 

[Malibu_Stacy]

Vi håller fortfarande på och funderar lite på hundraser och känner mer och mer att en Labrador kanske är en vettig ras för oss. Delvis p.g.a. att det är en "enklare" ras än drömrasen kelpie. Vi får inse att en kelpie kommer att bli för mycket för oss som läget är nu. De labbar vi har I bekantskapskretsen är otroligt trevliga hundar

Så nu sitter jag och googlar Labrador
Det jag blir fundersam över är det här med skillnaden på en "vanlig" labbe och jaktlabben. På flera sidor har jag läst att utställningslabben börjar bli sönderavlad, man avlar inte efter hållbara hundar utan bara efter utseende vilket jag inte riktigt gillar. Jaktlabben ska ha kvar mer utav den ursprungliga labradoren och då vara mer hållbara och friskare.

Vi söker inte en jakthund utan en sällskapshund för lättare träning på amatörnivå samt att den ska tycka det är kul att följa med på längre fjällturer, vilken inriktning på träning det blir visar sig vad jag och hunden tycker är roligast (det blir min första hund, sambon är uppvuxen med hund). För oss är det viktigt att den rasen vi I slutändan väljer är just frisk, sund och hållbart avlad.

Funderingen är då för-/nackdelar med jaktlabbe och vanlig labbe?
Är det dumt att fundera på en jaktlabbe när man inte är intresserad av jakt? Aportering kommer vi absolut syssla med
Kommer uppfödare ens vilja sälja en jaktlabbe till någon som inte är intresserad av jakt?


Skriver på ett engelskt tangentbord så ursäkta felstavningar...

Jaktlabben älskar apportering och jaktträning men få används till praktiskt jakt.
Fördelen som jag tycker med många Jaktlabbar runt omkring mig (de är otroligt poppis bland veterinärer) är att de inte blir jobbiga eller krävande i vardagen även om de inte tränas aktivt i jakt. Om det sen är fel eller inte är inte upp till mig att avgöra.
Jag har bott med en jaktlabbetik i 1,5 månader och hon tränades inte i något speciellt men var ändå otroligt lätt i vardagen och gick lös överallt. Hon blev dock alleldes till sig och var jättekul att träna lydnad när jag passade på.
Hon är min gamla kollegas femte jaktlabbe och han tränar inte jättemycket utan ger hundarna det liv som ni kommer att erbjuda.
Har just nu fyra kollegor som har en eller flera jaktlabbar, två av mina kollegor tränar hundarna i jakt, den ena tränar rallylydnad/tricks och den sista har sin som ren sällskapshund. Alla är trevliga hundar och lätta till vardags.

Var noga med mentalitet och ledstatistik särskilt armbågar. En del jaktlabbar upplever jag som reserverade och nervösa vilket en labbe absolut inte ska vara.

Kan inte mycket om utställnignslabbar mer än att jag aldrig skulle stötta avel av fettoretrievers. Upplever det betydligt vanligare med hud- och magproblem inom utställningslinjerna.

@hemlig har en fin labbe från utställningslinjer!

 

[Kilauea]

Vi håller fortfarande på och funderar lite på hundraser och känner mer och mer att en Labrador kanske är en vettig ras för oss. Delvis p.g.a. att det är en "enklare" ras än drömrasen kelpie. Vi får inse att en kelpie kommer att bli för mycket för oss som läget är nu. De labbar vi har I bekantskapskretsen är otroligt trevliga hundar

Så nu sitter jag och googlar Labrador
Det jag blir fundersam över är det här med skillnaden på en "vanlig" labbe och jaktlabben. På flera sidor har jag läst att utställningslabben börjar bli sönderavlad, man avlar inte efter hållbara hundar utan bara efter utseende vilket jag inte riktigt gillar. Jaktlabben ska ha kvar mer utav den ursprungliga labradoren och då vara mer hållbara och friskare.

Vi söker inte en jakthund utan en sällskapshund för lättare träning på amatörnivå samt att den ska tycka det är kul att följa med på längre fjällturer, vilken inriktning på träning det blir visar sig vad jag och hunden tycker är roligast (det blir min första hund, sambon är uppvuxen med hund). För oss är det viktigt att den rasen vi I slutändan väljer är just frisk, sund och hållbart avlad.

Funderingen är då för-/nackdelar med jaktlabbe och vanlig labbe?
Är det dumt att fundera på en jaktlabbe när man inte är intresserad av jakt? Aportering kommer vi absolut syssla med
Kommer uppfödare ens vilja sälja en jaktlabbe till någon som inte är intresserad av jakt?


Skriver på ett engelskt tangentbord så ursäkta felstavningar...

Jag skulle inte köpa jaktlabbe på era premisser. Apportering kan även många labbar av utställningslinjer syssla med flera skojs skull. Viltspår, rallylydnad mm likaså.

 

[lady_vip]

Det finns superenkla jaktlabbar som nöjer sig med lite mindre aktivitet, sen finns det de som är väldigt intensiva och vill jobba hårt dagligen. Men jaktlabbar är arbetsmaskiner, som vill jobba, jobba, jobba. En DP-labbe eller en från sundare utställningslinjer kanske passar er bättre.

 

[Piek]

Tack för era svar!

Det finns superenkla jaktlabbar som nöjer sig med lite mindre aktivitet, sen finns det de som är väldigt intensiva och vill jobba hårt dagligen. Men jaktlabbar är arbetsmaskiner, som vill jobba, jobba, jobba. En DP-labbe eller en från sundare utställningslinjer kanske passar er bättre.

DP labbe vad är det? Berätta gärna mer

 

[snorp]

Pratade med en på klubben häromdagen och hen har en ung jaktlabbe. Hen sa att hunden krävde mycket mer än hen räknat med och då var hen ändå påläst innan och har haft hund tidigare.

 

[Lager]

Skaffa dual purpose eller utställning om ni inte ska jaga eller arbeta med den. En jaktlabbe ska vara en liten duracellkanin, och den kan bli redigt jobbig om aktiviteten inte räcker till. Eller hör med rasklubben om det finns vuxna omplaceringar, då vet ni vad den är van vid och behöver.

 

[Silver Girl]

Hade idag besök av en vän med en dual purpose labbe. Trevlig tik. Hon och min golden fick leka av sig en stund och sedan var de ganska lugna (de är inte så gamla och behövde lite påminnelse att man inte leker inne) medan vi tittade på hoppningen.
Vet att hon kör viltspår och lite apportering så det behövs inte en jaktlabbe till. Sedan har jag ingen koll på rasen i övrigt.

 

[AraSlei]

Jag tror att en dual purpose-labbe eller utställningslabbe skulle passa er toppen
En jaktlabbe motsvarar normalt en kelpie i aktivitetsnivå, även om undantag så klart finns.

 

[Piek]

Tack för era svar! Då vet vi iallafall att vi inte ska ha en jaktlabbe blir att läsa på mer om DP-labben

 

[Ajda]

Får jag låna tråden? Jag har en golden nu och är grymt sugen på en labbe som nästa hund. En brun, men har hört att de bruna är mer benägna att vara sjuka. Stämmer det? Har bara "hört" det av en vän.

 

[Kilauea]

Får jag låna tråden? Jag har en golden nu och är grymt sugen på en labbe som nästa hund. En brun, men har hört att de bruna är mer benägna att vara sjuka. Stämmer det? Har bara "hört" det av en vän.

Har aldrig hört. Troligen finns ingen större sanning i det.

 

[lady_vip]

Får jag låna tråden? Jag har en golden nu och är grymt sugen på en labbe som nästa hund. En brun, men har hört att de bruna är mer benägna att vara sjuka. Stämmer det? Har bara "hört" det av en vän.

Det finns ju inga bruna jaktlabbar, de är inte samma linjer. Rent krasst avlas jaktlabbar mer på funktion och de bruna kanske lite mer på färg, så det låter inte helt otroligt att de bruna skulle ha kunna ha sjukdomsproblem. Bruna labbar har ju blivit lite av en innegrej.

 

[Killaloe]

Får jag låna tråden? Jag har en golden nu och är grymt sugen på en labbe som nästa hund. En brun, men har hört att de bruna är mer benägna att vara sjuka. Stämmer det? Har bara "hört" det av en vän.

Varför är färgen så viktig?

 

[Ajda]

Varför är färgen så viktig?

Nej inte alls viktig, men jag tycker de är finast. Visste inte att jaktlabbar inte finns i brunt.

 

[Dandylinn]

Vi håller fortfarande på och funderar lite på hundraser och känner mer och mer att en Labrador kanske är en vettig ras för oss. Delvis p.g.a. att det är en "enklare" ras än drömrasen kelpie. Vi får inse att en kelpie kommer att bli för mycket för oss som läget är nu. De labbar vi har I bekantskapskretsen är otroligt trevliga hundar

Så nu sitter jag och googlar Labrador
Det jag blir fundersam över är det här med skillnaden på en "vanlig" labbe och jaktlabben. På flera sidor har jag läst att utställningslabben börjar bli sönderavlad, man avlar inte efter hållbara hundar utan bara efter utseende vilket jag inte riktigt gillar. Jaktlabben ska ha kvar mer utav den ursprungliga labradoren och då vara mer hållbara och friskare.

Vi söker inte en jakthund utan en sällskapshund för lättare träning på amatörnivå samt att den ska tycka det är kul att följa med på längre fjällturer, vilken inriktning på träning det blir visar sig vad jag och hunden tycker är roligast (det blir min första hund, sambon är uppvuxen med hund). För oss är det viktigt att den rasen vi I slutändan väljer är just frisk, sund och hållbart avlad.

Funderingen är då för-/nackdelar med jaktlabbe och vanlig labbe?
Är det dumt att fundera på en jaktlabbe när man inte är intresserad av jakt? Aportering kommer vi absolut syssla med
Kommer uppfödare ens vilja sälja en jaktlabbe till någon som inte är intresserad av jakt?


Skriver på ett engelskt tangentbord så ursäkta felstavningar...

En jaktlabbe kan bli ganska mycket hund. En utställningslabb och jaktlabb är som dag och natt..
Jag rekommenderar den inte ifall man tänker lite att "den blir vad man gör den till så länge man är aktiv och vi väljer vad vi tycker är roligast", redan då är man utanför mallen lite. Jaktlabben är inte en sällskapshund även om den annars är en ypperlig familjehund och hund i vardagen, men den kräver.

Det är en apportör och bör således få nyttja sina behov och egenskaper regelbundet. Dessutom har de högre intresse för vilt och dessa saker ska man förvalta ifall man vill ha en trevlig hund med sig i vardagen där alla trivs.
Den behöver alltså oftast specifik träning för att må som bäst, men som absolut kan kombineras med annat.
Fördelen är däremot att apportering kan man själv när man har kunskap utföra året runt själv utan att behöva jaga. Ren praktisk jakt är inte ett måste eftersom att man enkelt kan tillgodose deras behov ändå.
Viltspår är de också fenor på.
Massor av mental träning..om de inte får uppgifter kommer den skaffa själv på sätt som man kanske inte uppskattar.

Har man inte intresse i apporteringsträning är väl rådet egentligen att avstå och det är ganska få seriösa uppfödare som säljer till den som inte är jakt eller träningsintresserad utefter det den är avlad för då jaktlabben till skillnad från utställningslabben är prestationsavlad där uppfödare mer än gärna vill ha utvärdering på sin avel genom tex jaktprov.

Så besök gärna lokala klubbar i er närhet (info lär finnas på svenska spaniel och retrieverklubbens sida) för att besöka träningar med apportering så kan ni ju se om det är något ni kan tänka er är roligt och något ni vill satsa på. Är det inte nåt vidare intressant utan bara "kanske kan göra det här någon gång" så är nog en apportör inte det ni ska leta efter helst.

Världens finaste ras om man frågar mig, men som så många andra bruks, jakt eller arbetande hundtyper bör man inte skaffa en ifall man inte kan eller har intresse i att förvalta dem. I övrigt en väldigt allround hundtyp som passar till väldigt mycket tycker jag och är lätt att anpassa i vardagen.

Som förstahund kan det absolut funka, för egentligen är det samtidigt hundar som faktiskt är lite mjukare, väldigt föriga, samarbetsvilliga.. men lite fortfarande att man ska veta vad man skaffar

 

[Dandylinn]

Förutom apporteringen tycks många träna eller t o m tävla nåt av eller kombinera: lydnad, rallylydnad, viltspår, brukssöken/spår (de har en ruggigt bra näsa och andra fördelar för söken)

 

[Dandylinn]

Jaktlabben älskar apportering och jaktträning men få används till praktiskt jakt.
Fördelen som jag tycker med många Jaktlabbar runt omkring mig (de är otroligt poppis bland veterinärer) är att de inte blir jobbiga eller krävande i vardagen även om de inte tränas aktivt i jakt. Om det sen är fel eller inte är inte upp till mig att avgöra.
Jag har bott med en jaktlabbetik i 1,5 månader och hon tränades inte i något speciellt men var ändå otroligt lätt i vardagen och gick lös överallt. Hon blev dock alleldes till sig och var jättekul att träna lydnad när jag passade på.
Hon är min gamla kollegas femte jaktlabbe och han tränar inte jättemycket utan ger hundarna det liv som ni kommer att erbjuda.
Har just nu fyra kollegor som har en eller flera jaktlabbar, två av mina kollegor tränar hundarna i jakt, den ena tränar rallylydnad/tricks och den sista har sin som ren sällskapshund. Alla är trevliga hundar och lätta till vardags.

Var noga med mentalitet och ledstatistik särskilt armbågar. En del jaktlabbar upplever jag som reserverade och nervösa vilket en labbe absolut inte ska vara.

Kan inte mycket om utställnignslabbar mer än att jag aldrig skulle stötta avel av fettoretrievers. Upplever det betydligt vanligare med hud- och magproblem inom utställningslinjerna.

@hemlig har en fin labbe från utställningslinjer!

Generellt är det nog inte så rastypiskt för jaktlinjeavlade labradorer att inte vilja ha den typen av arbetsuppgift för att må bra egentligen oavsett om man jagar eller inte praktiskt.
För mig är det ungefär som att säga att en bc kan man göra annat med än att valla sålänge den aktiveras. Meen det är inte alla det funkar för så och säkerligen inte majoriteten eftersom att aveln ändå vill främst ha dessa vallanlag, och till aveln sett så har man ju ändå en viss strategi att främja vissa egenskaper och är det då en mer utpräglad typ är kanske risken stor att man får en del problem.

Söker man ny hund och aldrig haft rasen innan bör man titta på rasens egenskaper generellt för det är ju där man kan förvänta sig vad för typ av hund man får och vad man bör använda den till.
Att kalla en jaktlabrador för sällskapshund är väldigt missvisande för det är det inte i utgånsläget, sedan finns det givet individer i skaror som avviker.

Okej, det är ofta inte en hund som går i taket av att man inte apporterar varje dag eller ens varje vecka: ingen med jaktavlad ras kan ändå träna eller jaga så ofta är ju tillsist sanningen.
Och de flesta hundar mår samtidigt bra av variation, men samtidigt är det kanske lite fel att rekommendera den typen av hund ifall man inte har det intresset alls som utgånspunkt. Man bör ju välja ras och ev inriktning på den utefter vad man tänkt göra samt vad man kan möta för behov.
Apportören måste vara den mest lättsamma av alla jakthundar att underhålla i alla fall eftersom att man kan träna och underhålla året runt utan att vare sig träna inför praktiskt jakt eller ens utföra praktisk jakt.

Precis som alla andra arbetande raser eller typers egenskaper, är det dock ingen jättebra idé att utgå ifrån "bara aktiv" för det kan skilja sig ganska enormt i hur man bör aktivera de olika för att de ska bli hundar man trivs med och vettiga hundar att ha i en vardag.
Labrador retriever som ras är väl snarlik schäfern i uppdelning, säkerligen fler raser..en mer sällskap/utställning och en mer krävande arbetande typ där ena säkerligen funkar mer som sällskap och lättare aktivering med mindre krav på typ av aktivering medans nästa är pga aveln betydligt mer krävande och passar i specifika träningsformer eller användning och är säkert inte så optimala att ha och göra med ifall de aldrig får utlopp för sina behov.

 

[iNHALE]

Jag kan inget om labbar men min gubbe har en jaktlabbe som blir 8 månader nu. Spontant, den hunden i den åldern tänker jag; Hyperaktiv, bitglad, ska ha något i munnen hela tiden om det så är en leksak eller någons händer. Glad och framåt, blir aldrig trött. Motion måste man själv sätta en timer på för hunden kan köra på tills den dör. Nära till skall om den blir uppjagad. Det är mycket hund i den hunden sas. När den var yngre kunde den hugga ens händer så det började blöda men det har försvunnit nu. Nu är den ju i den åldern när de allra flesta hundar är mer eller mindre jobbiga så det går inte att säga något generellt, tror dock att hon kommer utveckla sig till en trevlig, om än aktiv och driven, familjehund som kommer kräva en hel del i form av fysisk och mental aktivering men över lag vara rätt enkel att ha att göra med. Hon har lugnat sig markant de senaste 2-3 månaderna och tror hon kommer tagga ned ytterligare med tiden. Personligen hade jag -aldrig- orkat med en valp som var så intensiv som hon var. Det var verkligen natt och dag i jämförelse med min borzoi som valp som ju är en helt annan typ av hund.