Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

[hopparen]

Vad gör man när kroppen skriker efter barn, men hjärnan gör allt för att föröka tänka på något annat? Utan allt lyckas särkilt bra då..

Har sen 20 årsåldern velat ha barn, helst med en gång. Men har varit realistisk och satt upp vissa mål. Ha sambo, bo i hus, ha fast jobb ect
Och så länge det inte varit uppfyllt har det inte varit några problem - hjärnan har vunnit kampen lätt!

Men nu. Vi bor i hus, jag har en sambo som skulle bli en underbar far, och till sommaren har jag pluggat färdig och kommer troligen få jobb med en gång..
Hjärnan vinner inte alls längre

Bara tanken på barn gör att jag får magknip. JAG VILL!! NU!!
Att se en gammal klasskompis få barn gjorde mig så avundsjuk att jag nästan grät.
Att se barn ute på stan... Ja, ni förstår nog

Problemet?
Jag skulle vilja jobba ett år innan jag blir gravid - för om jag förstått det rätt så är det största chansen till att få hög fp?
Och leva fattig har jag gjort länge, kan jag få lite högre fp genom att jobba ett år först, så ska jag göra det.

Men ändå.
Jag vill ha barn NU.

Hur orkar man med sig själv och alla känslor under detta 1.5 året?
Någon som känner igen sig? Hur har ni gjort?
Tips?

 

[trazel]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Det finns ju inget som säger att det blir en bebis direkt bara för att man börjar försöka.

Jag är dessutom ganska säker på att föräldrapenningen baseras på de senaste 6 månaderna och kan du jobba fram ganska nära förlossningen så har du ju fixat 6 månader.

 

[Mustasukka]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Du behöver inte jobba ett år innan du blir gravid.
Jag har för mig att de räknar de senaste 6 månaders inkomst. Men du behöver inte ha jobbat så länge innan du blir gravid, bara du gjort det innan bebis kommer.

 

[Apollo 13]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Som de andra säger, så grundas FP på lönen som är ett halvår innan barnet kommer så av den anledningen behöver du inte jobba mer än 6 månader. MEN, även om man inte får sparka någon pga att denne är gravid, så skulle jag nog ändå rekomendera att vara fast anställd när man berättar. Då kan de inte sparka dig vare sig de vill eller inte.

Däremot, så måste jag ju påpeka att bara för att man försöker få barn, så är det inte samma sak som att man blir gravid. Jag tror jag har hört någonstans att snittiden på att bli gravid är 8 månader. Däremot spelar ju inte det någon större roll om man ska lyssna på hjärnan för du kan ju likagärna bli gravid på stört.

Men du.. vad säger sambon?

 

[hopparen]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Är det bara 6 månader? Med en gång fick jag magknip, med en gång var det ju bara halva tiden jag behövde vänta (vänta på att få börja försöka bli gravid då)

Att vara fast anställd ser både jag och sambon också som krav, även om jag kommer jobba i en branch som kommer behöva mer folk de närmsta åren så är det en väldigt skön trygghet

Men du.. vad säger sambon?

Sambon är helt med på det, men tycker såklart att vi ska vänta tills jag har jobb.
Så vi tycker helt lika. Jag ska bara få min kropp att lyssna lite mer på hjärnan

 

[Flixon]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

jag har inga bra svar, jag är däremot i samma sits som du! minus hus och det där.. jag pluggar (1½ år kvar), sambon ska troligen börja plugga i höst (men har fast jobb nu), vi bor i en tvåa med två hundar.. jag är ju inte dum, jag inser att det vore korkat och besvärligt och bökigt att få barn nu! men ändå... det känns som att det är någon instinkt som tar över allt förnuft i kroppen! hjärnan kan förstå hur bra som helst men kroppen vill något annat..

så du är som sagt inte ensam!

 

[EmelieR]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Men du- även om det bara är ett halvår så lägg på tanken att du kan bli sjukskriven direkt...
Bara så att det finns backup om det skulle bli så
Lycka till!

 

[Apollo 13]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Haha, men om sambon tycker likadant (att ni ska vänta) då får du ju helt enkelt be honom vara den förnuftiga i det här läget och VÄGRA tills du är fast anställd.. det är ju lixom sådant här vi har karlarna till, att bära oss när vi spårar

 

[Micks]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Du är inte ensam! Här är en till med skrikande kropp! Dock utan hus och jobb... Ibland blir man bra trött på hjärnan
Jag får vackert vänta, jag vill inte uppfostra ett barn i lägenhet och jag vill inte att mitt barn ska växa upp med second hand-kläder som jag fick.

Försöker skynda på processen så gott jag kan med att fixa jobb så vi kan ha råd med en flytt till hus. Känns lite bättre nu när jag slutat med p-piller (vi använder ju kådis ändå så de känns överflödiga) och min kropp har börjat komma igång igen. Skrek av lycka (och smärta) när jag fick första ägglossningen på 6 år

 

[No1]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Bara som en liten parentes:
Om vi ser bransch/kompetens/efterfrågan som detaljerade reservationer kan man generellt säga, utan att skämmas, att det är svårt att få jobb som småbarnsförälder. Ytterligare lite svårare att få en tillsvidareanställning.

Om man anser att det är av betydelse att ha fast jobb och ordnad ekonomi så kan det vara intressant information.

 

[jerseyko]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Du behöver inte jobba ett år innan du blir gravid.
Jag har för mig att de räknar de senaste 6 månaders inkomst. Men du behöver inte ha jobbat så länge innan du blir gravid, bara du gjort det innan bebis kommer.

För att inkomsten ska vara grunden för SGI måste anställningen vara i minst 6 månader framåt.
För den föräldrapenninggrundande inkomsten tror jag det är 7-8 månader bakåt som räknas för att påverka FP.

Ett år behöver man absolut inte jobba, tror min kompis jobbade 4 månader i mitten av sin graviditet. Det beror på vilken typ av anställning det är tror jag.



Och har man studerat innan så har man ju redan en SGI som är grundande för FP (om man jobbat innan man börja plugga)

 

[hopparen]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Du har rätt. 8 månader bakåt, och 6 månader framåt kollar de. (har läst på lite nu )
Vilket innebär att dagen då jag skrivit på ett kontrakt om tillsvidareanställning så skulle jag kunna sluta med p-medel.

Nästa fråga blir då, vad ska jag ha för p-medel nu?!
Om två veckor ska jag troligen plocka ut min kopparspiral/ få rådgivning om nytt p-medel (tid bokat sen 2 månader tillbaka), vad är smartast att välja?
Sätta in en ny spiral känns onödigt, förhoppningen är ju att den ska ut innan sommaren är över.. Och spiralen kostar väl ganska mycket? (student fortfarande)
Hormoner... p-piller är uteslutet, jag bara glömmer dem. p-spruta är också uteslutet, sist jag provade det blödde jag konstant i 6 månader. Hormoner öht påverkar mig väldigt negativt.
Dessutom, både hormoner och koppar blir väl kvar i kroppen en tid efter att man slutat med det? Dagen då jag slutar med p-medel vill jag ju att chanserna för att bli gravid ska vara så stora som möjligt, inte behöva vänta 3-4-5 månader innan allt skit gått ur kroppen....

Kvar är då? Kondomer, p-dator, avbrutet samlag? Finns där mer?
Kondomer är lite dumt också då jag latexallergiker = kan inte ha vanliga kondomer. Och de andra är fan så dyra Dessutom är kondomer tusan så avtändande....

P-dator, någon som testat det? Kostar? Har googlat lite men hittar inget direkt =/
P-dator tillsammans med avbrutet? Och kondom de dagar då risken för graviditet är stor då såklart. Vad tror ni om det?


Tips, idéer? Ska självklart prata med bm på mötet, men sitter och läser runt nu vad det finns för alternativ och jag blir bara mer och mer frustrerade över vad jag ska ha för något. För trots allt, egentligen vill jag ju inte ha något nytt preventivmedel

 

[Skogstroll]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Jag hade samma krav som du, men nu börjar jag känna annorlunda. Har inget hus, men hyr en gård. Jag är arbetslöds, men stämplar och jobbar extra en hel del. Min sambo har fast jobb och tjänar ganska bra så jag tror faktsikt vi klarar oss bra på min fp och hans lön. Så jag överväger att bli med barn i slutet av året ungefär, finns ju chans att det drar ut på tiden innan man blir det, men då skulle jag kunna tänka mig att börja försöka i alla fall

 

[NeverEver]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Avhållsamhet!

 

[Calazirya]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Bara som en liten parentes:
Om vi ser bransch/kompetens/efterfrågan som detaljerade reservationer kan man generellt säga, utan att skämmas, att det är svårt att få jobb som småbarnsförälder. Ytterligare lite svårare att få en tillsvidareanställning.

Om man anser att det är av betydelse att ha fast jobb och ordnad ekonomi så kan det vara intressant information.

Tyvärr då speciellt som småbarnsmamma, rent generellt verkar papporna ha det betydligt lättare på den biten

 

[Mirre]

Sv: Kroppen vill - hjärnan försöker säga nej...

Påverkas fp om man praktiserar innan också?
Och får aktivitetsstöd?