Men vart går gränsen för vad man måste be om lov för om man har skulder? Det finns redan människor som ser ned på de som har skulder: de är oärliga, korkade, har satt sig själva i situationen... De ska inte få låna en bil utan att be FK om lov och för att se till att den inte blir utmätt. Är det bara för att handla som det ska ges lov? Är det okej att låna över en helg för att besöka en släkting, eller är det för mycket?
Jag anser att det är en vidrig människosyn och att det faktiskt kan bli en verklighet där människor behöver stå med mössan i hand för att be om lov för att göra lagliga saker. Då blir det inte ett tramsigt exempel att börja be om lov för basala saker som morötter när man måste be om lov för att låna bilen för att kunna handla dem.
Eftersom morötter knappast kan utmätas så är det ett tramsigt exempel. Här handlar det just om vad som är ett ägande på riktigt och vad som är ett ägande på papper. Ebba har inte kunnat visa på att hon äger bilen. (Sett till den information som kan hittas så är det inte heller så konstigt. Till exempel att bilen i annonsen uppgavs vara obesiktad sedan 1 feb i år.)