Krävande jobb vs barn.. hur funkar det??

[Lenis]

Det är läkarförbundet som inte går med på ändringar i avtalet, de själva har ju gjort sina hundår o då tycker de att alla nya läkare skall luttras på samma sätt.

Eller så är det enda sättet att få verksamheten att fungera. För mycket jobb på för få personer, allt vänligt skänkt av landstingsledningen.

Båda delar skulle jag tro, plus den klassiska "opererande specialiteter är minsann tuffare än alla andra"-bullshitten. De på medicinkliniken har aldrig dygn..

Ska ägna dagen åt att kolla möjligheter till nanny. Då kanske en deltid kan funka i alla fall. Annars blir det att leta nytt jobb.. Lillen måste ju få gå först. Det har jag åtagit mig den dagen jag valde att behålla honom känner jag.

 

[inverterad]

Men @Lenis, vad ska du med din partner till? Helt ärligt. Du är ju ensamstående redan nu.

 

[Jenka]

Ärligt talat hade jag sökt mig till annan arbetsplats med andra förutsättningar. Är inte heller barnargumentet en vettig anledning till att kunna komma tillbaka senare?
Det går ju dock att testa och vara öppen för att byta sen alt vara hemma längre. Är din sambos arbetsnivå permanent?

Jag har ett vanligt 40timmarsjobb med pendlingstid och en sambo som tar i princip alla hämtningar för tillfället och jag tycker det är tufft att vara ifrån barnet. Menar inte alls att det är fel att jobba eller satsa karriärsmässigt men för mig är det tärande.

 

[mandalaki]

Nää @Lenis! Hade du inte nämnt pappan hade jag, utifrån din skildring, trott att du var ensamstående med barn.

 

[Saija]

Jag har absolut tänkt gå ner i tid, särskilt eftersom 100% inneburit så väldigt mkt mer än 40h/vecka. Hade väl funderat på att försöka gå in 50% bara en kortare tid i början för att se hur det funkar med allt.. På sikt skulle de aldrig gå med på det, men de tar hellre att jag går tillbaka deltid tidigare än att vara helt ledig längre (om du förstår hur jag menar). Jag kan få igenom 80% tjänst men även det känns krävande i dagsläget. Kanske r jag som oroar mig i onödan men jag fattar inte hur det ska lösa sig Ser framför mig hur schemat för 4 månader framåt landar i mailen och jourerna hopar sig och pappan kan inte vara hemma de dagarna osv.. Usch jag kanske stressar i onödan. Men det är kämpigt.



Låter ju som en kanonlösning, men hur sjutton hittar man en sådan person.. tycker det varit svårt nog hitta hundvakt

Jag svarade på en annons
Men kolla bland dina kollegor om det kanske är någon som känner någon pålitlig?

 

[Hyacinth]

Båda delar skulle jag tro, plus den klassiska "opererande specialiteter är minsann tuffare än alla andra"-bullshitten. De på medicinkliniken har aldrig dygn..

Ska ägna dagen åt att kolla möjligheter till nanny. Då kanske en deltid kan funka i alla fall. Annars blir det att leta nytt jobb.. Lillen måste ju få gå först. Det har jag åtagit mig den dagen jag valde att behålla honom känner jag.

OCH din partner. Jag blir så sjukt sur, du är högutbildad kvinna och kan inte fortsätta din yrkesutövning för att din partner inte kan ta en normal del av föräldraskapet. Och jag är sur över det där med hunden också. Blörk!

 

[stjarnhimmel]

@Lenis
Men vad säger pappan mer? Pratar ni inte tillsammans om detta? Har han inga förslag på lösningar?

 

[TeamLundVer]

@Lenis vilken landsända befinner du dig i?

 

[em-pirre]

Jag säger också en nanny som avlastning!
Men sen ställer jag mig ytterst tveksam till dina arbetstider också. Nu läste jag visserligen arbetsrätt i 1-2an på gymnasiet, så mitt minne sviker kanske till viss del, men det där låter spontant inte helt tillåtet. Man får absolut ha "jourer" och veckor på lite över 40 h. Ja. Men pass som om min trötta hjärna räknat rätt, verkar vara 23 h? Nej, det låter om inte rent olagligt, så definitivt i gråzonen...

Poliser och ambulans gör väl dygn? Det är väl inte alls speciellt ovanligt.

 

[mandalaki]

Jag säger också en nanny som avlastning!
Men sen ställer jag mig ytterst tveksam till dina arbetstider också. Nu läste jag visserligen arbetsrätt i 1-2an på gymnasiet, så mitt minne sviker kanske till viss del, men det där låter spontant inte helt tillåtet. Man får absolut ha "jourer" och veckor på lite över 40 h. Ja. Men pass som om min trötta hjärna räknat rätt, verkar vara 23 h? Nej, det låter om inte rent olagligt, så definitivt i gråzonen...

Det är inget ovanligt för läkare. Sjukvården kan nog arbetsrätten.

 

[DarkInNight]

Men hur har PAPPAN tänkt lösa det här med barn, dagis och jobb då?

 

[Hallonsoda]

Det är inget ovanligt för läkare. Sjukvården kan nog arbetsrätten.

I mitt schemaläggningsprogram dyker det tom upp "Otillåtet! För lite dygnsvila!" efter jag rapporterat in jourer. Vi informeras om att ignorera dialogrutorna... På något vänster måste det ju vara lagligt. Jag har dock aldrig undersökt bakomliggande lagstiftning.

Mvh jobbar 50-60 h-veckor likaså

 

[mandalaki]

I mitt schemaläggningsprogram dyker det tom upp "Otillåtet! För lite dygnsvila!" efter jag rapporterat in jourer. Vi informeras om att ignorera dialogrutorna... På något vänster måste det ju vara lagligt. Jag har dock aldrig undersökt bakomliggande lagstiftning.

Mvh jobbar 50-60 h-veckor likaså

Ja, på något sätt klarar de ju det lagligt.

 

[Jenka]

Allt som görs är ju faktiskt inte lagligt... Hur det är med just detta vet jag dock inte.
Låter ju helt galet dels att ha det så återkommande, och dels att få operera (om jag förstår det rätt?) Efter att ha jobbat utan vila 22h.

 

[Vallmo]

I mitt schemaläggningsprogram dyker det tom upp "Otillåtet! För lite dygnsvila!" efter jag rapporterat in jourer. Vi informeras om att ignorera dialogrutorna... På något vänster måste det ju vara lagligt. Jag har dock aldrig undersökt bakomliggande lagstiftning.

Mvh jobbar 50-60 h-veckor likaså

Det gör det i vårat schemprogram också. Dygnsvilan mellan kvälls och dagspass är för kort. Nattpersonalen arbetar varje pass under dispens. 11 timmar i sträck och ingen rast.
Inte så konstigt att man får sömnbesvär och stressymtom.

 

[Vallmo]

OCH din partner. Jag blir så sjukt sur, du är högutbildad kvinna och kan inte fortsätta din yrkesutövning för att din partner inte kan ta en normal del av föräldraskapet. Och jag är sur över det där med hunden också. Blörk!

Jag blir också skitsur av precis samma anledningar. Jag har inte heller glömt hunden.
Så lång utbildning, liksom.... Jag har svårt att tro att @Lenis sambo har samma, långa utbildning och kompetens. Jag skulle inte bli förvånad om det är en av anledningarna till sambons beteende. Vissa män klarar inte av för smarta och kompetenta kvinnor.

@Lenis jag förstår att det är oerhört stressande och frustrerande för dig.
Nu vet jag inte vad din sambo arbetar med men jag tänker att man har betydligt större möjlighet att påverka sina arbetstider just för att han är egen företagare.
Och lönekortet kan ju knappast vara ett argument heller. Jag tänker att som läkare och med en massa jourer så har man en väldigt bra lön.
Det verkar helt enkelt inte som han ens vill försöka.

 

[Mois]

Vi bor på en liten ort o jag annonserade efter barnvakt via Facebook (annonstavla för orten). Fick in jättemycket svar, av varierande kvalitet men hittade en pärla.
Annars finns det ju även barnvaktsförmedlingar att gå igenom.
Likaså kan man höra sig för på förskolan, kanske någon som känner någon ... kanske någon som pluggar/gjort praktik på förskolan och vill ha en liten extra inkomst alt en vikarie.

 

[Hyacinth]

Poliser och ambulans gör väl dygn? Det är väl inte alls speciellt ovanligt.

Och så även många personliga assistenter.
Vet att det ibland kringgås med jour.

 

[westernsuzie]

Gah vilket hemskt jobb och undrar som flera andra hur sambon tänkt att det ska funka?? Personligen vägrar jag något annat än att ha 1) flextid 2) möjlighet att jobba på distans. Förstår att detta inte är möjligt inom alla yrken/branscher men jag personligen skulle inte lyckas få ihop vardagen annars. Och givetvis förutsätter jag att mannen och jag delar lika på föräldraledighet, vab, hämtningar och lämningar. Något annat finns inte, om jag fick göra allt skulle jag nog få väldigt svårt att komma ihåg varför vi är tillsammans! Gahh, just det där med att enas jobb ses som "viktigare" och gå före den andras skulle jag bli galen på!

 

[Petruska]

Visst är ditt yrke krävande, men som flera andra så tycker jag att ditt större problem verkar vara din man.

Separation och barnflicka, låter som en paketlösning på dina problem. Och så jobba lite mindre än heltid en period, kanske?