Kortslutning, konstiga saker vi gjort..

[nexxa]

@Tiffanys @em-pirre Har faktiskt aldrig kopplat att det kunde bero på negativ stress utan mer bara insett att allt blir virrigt. För de som inte känner mig så väl blir nog lite uppgivna och att jag skulle göra sakerna med "flit", men familj, nära vänner och sambo är vana och skrattar mest åt det idag. Har varit såhär i ca 4 år nu. Det har blivit vardagsmat. Har tydligen PTSD , kan de ha ett samband tro?

@niphredil Alltså mjölincidenten, kan se det framför mig

Jag skulle kunna rada upp massa fler tillfällen, men vet inte om jag varken bör eller vågar göra det

 

[LindgrenV]

Min bästa är nog när jag skulle slänga soporna och försöker låsa upp soprummet med bilnyckeln. Bilen stod ensam framför porten ca 30 meter åt höger och soprummet precis framför mig förstås. På innergården sitter typ femton tanter från äldreboendet och tittar och skrattar lite åt mig medan jag står där och klickar på min bilnyckel, tittar på dörren, klickar på nyckeln, tittar på dörren, rycker i handtaget, skakar på huvudet och ryter "men vad faaaaan dååååå". Tjugo minuter (!!!!) senare inser jag att jag stått och försökt låsa upp sopdörren med nyckeln till bilens centrallås, samtidigt som bilen stått och haft disco för pensionärerna.

Så sjukt trött i huvudet bara.

 

[Dressyrtjejen_97]

Hahahahaha den här tråden alltså
Den gör pluggandet uthärdligt!

Men om jag själv ska bidra med några:

- Tyckte att en liten faktaruta i min straffrättsbok var just väldigt liten. Vad gör jag? Jo, försöker förstora den a la Smartphone style Blir som grädden på moset skitsur på att det inte fungerar, och försöker i säkert 10 min innan jag fattar vad jag håller på med

- Försökte passera SL spärren med mina hemmanycklar. Det gick sådär.

- Har en ganska stor miniräknare som påminner lite om dåtidens mobiltelefoner/bärbara hemtelefoner. Försökte en gång skicka SMS till en kompis på den. Även det gick sådär

- (Visserligen kanske 10 år sedan, men ändå!) Hade fått en liten plast Darthwader och en äppelpåse på Donken. Då jag inte ville ha plastfiguren skulle jag gå in till pappa och ge honom den. Det hela slutar med att Darthwader hamnar i kylskåpen och äppelpåsen på pappas antika stenbyrå (det som gör det ännu roligare är att min pappa är ganska gravt allergisk mot äpplen, så den påsen ville han ju verkligen inte se röken av!)

 

[Mirre]

Hahaha!

Jag gjorde en snygg igår när jag skulle upp på andra våningen i ett av köpcentrumen i stan. Går djup försjunken i mina egna tankar, stället mig vid rulltrappan och glor på den och tycker att det är nått som inte stämmer. Lägger sedan upp armen på armstödet och noterar att "fan så märkligt" och sen vaknar jag till och inser att den går nedåt och rätt rulltrappa är på andra sidan , kollar mig lite runt och bakom mig är det två telefonförsäljare som fnissar och tittar konstigt på mig. Vinkade och såg glad ut "det blir lite fel ibland"

Min bror gjorde en snygg en när han var liten. Vi bilade ganska mycket i Europa när vi var små och en dag skulle pappa köra oss till skolan varpå han säger till min broder "packa ihop dina saker och kom nu, vi måste åka".
Väl vid skolan kollar min bror förvirrat på pappa och säger "ska vi inte till Paris?" Då hade den stackars pojken packat kalsonger o tandborste i skolväskan.

Så har jag också gjort, försökte åka upp i en rulltrappa som åkte ner.
Gick inte speciellt bra

 

[nexxa]

jadu @LindgrenV ibland blir man lite frustrerad på sig själv, vi får se oss som underhållning eller nått?

 

[Araminta]

Apropå att scrolla i vanliga böcker och irritera sig på flygresenärer som inte stänger av sina böcker, ni har väl inte missat IKEA's Ipad-parodi?

 

[Hatsune]

@nexxa

Men kom igen nu jag vill höra alla dina upptåg jag skrattade ju så jag grät

 

[Tiffanys]

Jag har stått en meter från köksbänken med ett fullt öppet mjölkpaket i handen och helt utan att tänka mig för, istället för att ta ett kliv framåt och ställa det på bänken, med en halvslö rörelse försökt kasta mjölpaketet till bänken. Istället för att landa ståendes på bänken träffade det såklart kanten och ramlade rätt ner på golvet. Jag minns till och med att jag stod och tänkte "nej men oj, vad gör jag, nu är det ju mjölk överallt snart" medan jag såg det som i slow mo falla mot golvet .

Åh har jag hittat en själsfrände? Trodde jag var ensam om att medvetet göra saker jag vet inte kommer gå

Klassikern är ju om man går ute på vintern, typ kommer till en isig backe. Man tittar, konstaterar att ja, försöker jag gå upp här kommer jag hamna på arslet med 100% säkerhet, det är omöjligt. Man tänker liksom detta samtidigt som man tar beslutet att prova ändå och bara gör. Så dumt.

 

[Stalone]

Ibland när jag dricker så blandar jag ihop "svälj" och "spotta" vilket leder till att jag spottar ut vattnet så fort jag fått det i munnen och blir blöt över hela bröstet. Rekommenderas särskilt på föreläsningar

 

[nexxa]

@Stalone själv råkade jag börja hälla Coca Cola mot munnen men glömde öppna just munnen

 

[nexxa]

@Hatsune Hm, förutom totalt bakvända saker så är jag också väldigt klantig och hamnar i konstiga situationer. När jag bodde hemma så hade min allra yngsta lillebror då 5-6 år placerat en skateboard utanför mitt rum i vardagsrummet. Detta resulterade i att jag när jag skulle upp på toaletten i mörket hamnade ståendes med en fot på denna (lilla, låga skateboard) och vevade med armar och ben för att hålla balansen, tyvärr krockade jag med soffan och flög över den, tyvärr inte i någon graciös volt

 

[em-pirre]

@Stalone själv råkade jag börja hälla Coca Cola mot munnen men glömde öppna just munnen

Jag brukar börja hälla ur glaset innan jag fört glaset till munnen. Skitsmart.

 

[nejlica]

Jag brukar börja hälla ur glaset innan jag fört glaset till munnen. Skitsmart.

Alltså... jag vet inte hur många gånger jag hällt ut mitt kaffe över brösten istället för att dricka upp det som tur är brukar jag aldrig hinna dricka det medan det är skållhett ändå.

Annars är tankspriddhetens klassiker vanlig här hemma. Brukar kunna springa runt och leta efter både det ena och det andra som jag sedan inser att jag redan håller i handen/har på mig.

 

[Got2Be]

Jag brukar börja hälla ur glaset innan jag fört glaset till munnen. Skitsmart.

Det är ju en klassiker som jag också brukar göra!

 

[Lajke]

Jag brukar börja hälla ur glaset innan jag fört glaset till munnen. Skitsmart.

Jag har också gjort det... :P
Jag har även lagat mat till mig och lillasystern ca 7 år då (jag var 22 tyvärr), satt mig ner och ska äta och börjar hälla upp saft i pastan... Behöver jag säga att jag fick en konstig blick.

 

[Blandrastik]

Precis på väg hem från stallet en varm sommardag. Lastar hunden därbak, sätter mig för att köra iväg, kommer på att jag glömt en grej, hoppar ur bilen, funderar på hunden som sitter i bagaget huruvida bilen är tillräcklig kall när den nyss är startad. Bestämmer mig för att lämna hunden i bilen på tomgång, går 30 meter, ångrar mig, går tillbaka, släpper ut hunden. Rusar in i stallet, tar grejen jag glömt, ut på parkeringen och iväg.
Kvar på parkeringen står en fundersam hund.

 

[Aslan]

Otroligt underhållande! Känner igen mig i många saker

Nåt som ändå händer mig titt som tätt eftersom jag oftast har ganska bråttom och oftast är ganska stressad när jag ska iväg hemifrån (obotlig tidsoptimist som man är) brukar se ut ungefär: jag springer superstressat runt i huset för att plocka ihop mina saker, pratar samtidigt i mobilen med headset. Jag tar nycklarna från nyckelskåpet och är halvvägs ut i bilen innan jag kommer på, shit, telefonen! Jag springer sen runt en bra stund inne och letar efter mobilen, som jag pratar i

Nått som dock bara har hänt en gång var att när vi bytte hundbur i bilen så blev det ett glapp i två dagar där vi inte hade någon bur. Hunden kan dock för det inte vara själv hemma hur länge som helst så i med lastgaller och iväg till stallet. Väl på stallplanen parkerar jag som vanligt, går runt och öppnar bagageluckan, går in i stallet, hämtar sen hästen, ska gå ut och skäppa ut hunden. I bagaget sitter en hund som tittar med stora ögon på matte.

Jag har även tagit hundens koppel och halsband och gått ut i hagen för att hämta hästen

 

[nyponros]

Är man en tjej som har grava sömnproblem och en del andra mentala problem (eeeh) så går man genom livet i en ganska tankspridd, virrig dimma... Det händer ofta att jag går ut i köket för att ta mina mediciner, plockar fram dem, gör iordning och sväljer, och när jag går för att sätta mig i soffan funderar jag på om jag tagit dem eller inte. Tack och lov är mina p-piller märkta med veckans dagar, då kan jag kolla om jag tagit den dagen och då vet jag att jag tagit resten också

Jag är en sådan som MÅSTE ha musik/podcast i öronen när jag går ut, om det så bara är för att gå promenaden till jobbet på 6 minuter. Annars blir jag orolig. Jag sätter oftast i lurarna i öronen innan jag går ut genom dörren. Jag har flertalet gånger gått en kvart-tjugo minuter av en promenad och funderat på vad det är som inte riktigt känns bra. Då har jag gått runt med lurarna i, men glömt sätta på någon låt...


Jag har av någon anledning slutat cykla men förut cyklade jag typ överallt dit jag numera går. Till affären, till stan, till jobbet osv. Ofta hände det sig att jag glömde vart jag ställt cykeln, eller att jag cyklat dit öht. Vid ett tillfälle cyklade jag upp till staden, parkerade den vid ett cykelställ bland en massa andra cyklar och mötte upp mina kompisar. Vi skiljdes åt, jag gick och handlade, gick hem och packade upp varorna och tänkte inte mer på det. Ett par dagar senare funderade jag på vart min cykel var. Jag hade glömt den vid cykelstället! Då gick jag direkt och hämtade den, och jag minns att den såg så ensam ut där den stod, och jag fick dåligt samvete över tanken på att en efter en hämtat hem sina cyklar medan min stod ensam kvar, i flera nätter...


En kompis till mig gjorde en rolig för ett tag sedan när hon skrev en fb-uppdatering som löd : "Har någon sett min cykel? Det är en ***** i färgen **** (kommer inte ihåg), och jag minns inte vart jag har ställt den"

 

[Mineur]

Jag skulle sitta av en häst en gång och fick fullständig kortslutning ungefär halvvägs ner. Precis när jag fått över benet och hänger på sidan liksom så bara släpper jag allt - utan att fälla ner benen först - vilket sjävklart leder till att jag dimper i marken med höften före. Hästen glodde på mig som om jag var dum i huvudet (med all rätta) och jag fick världens blåmärke över halva låret. Fattar verkligen inte vad som hände i hjärnan där!

En annan gång satt jag och läste en artikel på datorn när pilen plötsligt skymde ett ord. Min helt naturliga reaktion var att försöka borsta bort pilen med fingret... Jag satte alltså pekfingret på datorskärmen, viftade lite och blev jätteförvånad när inget hände!

Att prata svenska med någon som inte kan ett ord svenska är också en klassiker i mitt liv tyvärr; när jag är riktigt riktigt trött kan det smyga in ett ord här och där. På jobbet i morse till exempel: jag hade jobbat kvällspasset till 23.30 kvällen innan och började igen 06.30. Skulle förklara något för en engelsktalande person och hör mig själv säga "No, there's no such thing tyvärr". Han tittade lite konstigt på mig men jag fortsatte bara babbla för att försöka släta över det... En annan gång var jag lite osams med min dåvarande franske pojkvän och utbrast helt plötsligt "nähä?!!" som svar på något han sa. Det betyder inte så mycket varken på franska eller engelska är jag rädd...

 

[Raderad medlem 6459]

Att prata svenska med någon som inte kan ett ord svenska är också en klassiker i mitt liv tyvärr; när jag är riktigt riktigt trött kan det smyga in ett ord här och där. På jobbet i morse till exempel: jag hade jobbat kvällspasset till 23.30 kvällen innan och började igen 06.30. Skulle förklara något för en engelsktalande person och hör mig själv säga "No, there's no such thing tyvärr". Han tittade lite konstigt på mig men jag fortsatte bara babbla för att försöka släta över det... En annan gång var jag lite osams med min dåvarande franske pojkvän och utbrast helt plötsligt "nähä?!!" som svar på något han sa. Det betyder inte så mycket varken på franska eller engelska är jag rädd...

Det där gör jag jätteofta . Dels pratar jag svenska när jag blir väckt på mornarna eller om jag är supertrött, men framförallt växlar jag språk när jag är förbannad. Min sambo har liksom lärt sig "jävla kukhuvud", "idiotjävel" och "vaafaaaaaan då" på svenska .

En morgon när jag sov hos min syster och hennes man kom jag upp snortrött för att jag hörde ett ljud. Ser min syrras (australiensiske make) och frågar, på svenska, "vad var det för ljud?". Han tittar bara på mig jätteförvånat varpå jag fräser "Äh, du fattar ju ingenting i alla fall!" . Alltså jag fattar inte vad som kom över mig, stackars honom liksom!