korrigering beroende på hund?

[Zartok]

Som många vet så tror jag på korrigering. jag brukar säga att en vattenflaska i kombination med godis kan ge superbra och snabba resultat. jag tror på cm när han talar om energier osv. MEN...

jag har en bekant som brukar vara ute och gå med sina hundar, båda terriersort. han är stenhård mot dom, kan dra och slita, ryta osv. när dom gör rätt kan dom få godis och uppjagat beröm.

Det jag reagerat på är att det är stora problem med hanen. hans tik är stenhård, så den har det gått jättebra att uppfostra på detta (för mig alldeles för hårda) sätt. hanen däremot är livrädd för allt. den blir galen när husse och han får ett hundmöte och när husse tittar på den sjunker den ihop.

när jag går med den så får jag den att gå fot bara genom att berömma den. när vi får hundmöte så berömmer jag den hela tiden med rösten och den morrar inte ens åt den andra hunden.

Detta får mig att tänka på detta: är det beroende på hundens psyke om den går att uppfostra med lätt eller hård korrigering och beröm? Vad tror ni? Jag har fö sagt att han aldrig någonsin får korrigera hanen, den svarar perfekt på beröm men blir rädd för korrigeringar.

 

[lady_vip]

Sv: korrigering beroende på hund?

Detta får mig att tänka på detta: är det beroende på hundens psyke om den går att uppfostra med lätt eller hård korrigering och beröm? Vad tror ni? .

Det är väl självklart. Ingen hund är stöpt i samma form.

 

[Lager]

Sv: korrigering beroende på hund?

Plus på den...


TS:
Hundar är olika, rasmässigt och individmässigt. Det finns ingen metod som fungerar på alla.

Sedan är det skillnad på om det går att korrigera fram önskat beteende på en hund, respektive om man måste korrigera fram önskvärt beteende på samma hund.

 

[Migo]

Sv: korrigering beroende på hund?

Plus på den...


TS:
Hundar är olika, rasmässigt och individmässigt. Det finns ingen metod som fungerar på alla.

Sedan är det skillnad på om det går att korrigera fram önskat beteende på en hund, respektive om man måste korrigera fram önskvärt beteende på samma hund.

 

[Zartok]

Sv: korrigering beroende på hund?

Om man då kastar ut betet på: finns det hundar som måste korrigeras till önskat beteende? Det har ju diskuterats i elhalsbandstrådar om jakthundar ex.

Jag är numera helt övertygad av att det iaf finns hundar som absolut inte går att korrigera till önskat beteende, tidigare trodde jag det, men nu har jag träffat en hund som inte klarar av att korrigeras alls. inte längre iaf, men det kanske är pga att den är så rädd för att göra fel?

 

[Lager]

Sv: korrigering beroende på hund?

Jag tror många av de korrigeringar som utdelas är tämligen meningslösa ur inlärningssynpunkt.

Men visst kan vi prata extremer - säg IPO-mallen som Vallhund länkade film på, den blev ju slagen med ett rör större delen av en rätt lång träningsession, och den kämpade vidare. Hur mycket MER man skulle kunna slå den utan att ta bort arbetsviljan vet inte jag.

Vissa rottor kan ju vara sådär stenhårda i skallen, du måste verkligen orsaka fysisk smärta för att bryta igenom... Jag är kort och lätt, kan inte brottas med 40 kilo tjurig hund, och att slå den med tillhyggen känns väldigt avlägset. Varför skulle jag ge mig på sånt när jag lika gärna kan använda andra metoder?

Sedan finns såklart hundar som backar av bara man stirrar snett. De kan ha dålig mentalitet med rädslor, eller vara signalkänsliga. Men samma där, bara för att hunden är signalkänslig betyder det inte att den är lydig, sådana kan också "stänga av" om något inte passar. Då kan du dra dem i öronen, eller slänga dem i backen hur mycket du vill... De ger dig fingret ändå.

 

[Hellas]

Sv: korrigering beroende på hund?

Jag har två hundar som inte kan uppfostras genom korrigeringar, om man med korrigering menar koppelryck, nacktag, slag eller ryt. Vi har lärt dem innebörden av "nej", alternativt "ah ah", med mjuk men bestämd röst och det är den korrigering som förekommer, om det nu kan kallas så. Jag är inte helt främmande för att ta till vattensprutan, men jag har inte upplevt att det har behövts hittills. Skarpare korrigeringar, eller t.o.m. det att de märker att man blir arg funkar inte alls. Tiken blir stirrig och fjäskig, medan hanen går och sätter sig under en stol och ser ut som att världen vilar på hans axlar. Jag upplever det som helt värdelöst ur inlärningssynpunkt. Och i min värld är det ingen skillnad på "uppfostran" och "inlärning". Det handlar bara om att visa vilket beteende man vill ha. Om det sedan är att hunden ska sitta, eller att den ska sluta skälla när man ber den är för mig oviktigt.

 

[yennork]

Sv: korrigering beroende på hund?

För mig är korrigering att bryta ett oönskat beteende. När hunden slutar med det den inte ska göra kommer berömmet - sedan är det min sak att tala om vad jag vill hunden ska göra.

Jag har mjuka hundar och det räcker med rösten - oftast ett "hm-hm" eller "nej" i vanlig samtalston. Andra hundar kan kräva tuffare metoder, i alla fall i vissa situationer.

Men korrigera som inlärning? Bättre då att visa hunden hur den ska göra.

 

[Zartok]

Sv: korrigering beroende på hund?

Ah ah använder tanten mot våra också. jag har inte hjärta till det så jag snor deras uppmärksamhet med deras namn istället
jag tror att både nacktag och slag är väldigt extremt. när våra hundar får för sig att skälla på något hemma så kan man som värst peta dom lite i sidan för att bryta fokuset. oftast räcker det med namn där också som tur är.

 

[Lager]

Sv: korrigering beroende på hund?

Fysiska korrigeringar är inte särskilt ovanliga tycker jag - de sträcker sig bara över en intensitetskala.

Det behöver inte vara fel att ta tag i sin hund. Det som är fel är att ständigt öka intensiteten, och/eller att hålla på med återupprepningar av korrigeringar som bevisligen inte gör någon nytta.

Vid inlärning måste man faktiskt visa hunden vad den ska göra (som flera skrivit) - det är mer effektivt, än att korrigera gång efter gång tills den slutligen lyckas träffa rätt och kan få beröm.

 

[Aningsfull]

Sv: korrigering beroende på hund?

Visst är det så. Min förra hund kunde man nog korrigerat hur hårt som helst och ändå inte kommit igenom. Min nuvarande är så förarvek att det räcker att titta på henne strängt för att hon ska krypa ihop. När det kommer till träning får jag enbart jobba med positiv förstärkning på henne annars vill hon inte. Hon märker så väl när det blir fel ändå. Däremot har det väl sina fördelar att hon är så signalkänslig, ibland känns det som att hon kan läsa mina tankar. I regel behöver jag bara tänka vad jag vill att hon ska göra och hon läser av mig direkt. Jag måste ju sända ut omedvetna signaler och hon är så mån om att det ska bli rätt att hon tyder dom.

Hennes förarvekhet/signalkänslighet hänger dock inte ihop med andra rädslor alls. Kollar man på MH't så visade hon tvärt om stor nyfikenhet, snabba avreaktioner och inga kvarvarande rädslor. 1:a på skott osv.

 

[RubinNovak]

Sv: korrigering beroende på hund?

är det beroende på hundens psyke om den går att uppfostra med lätt eller hård korrigering och beröm?

Utan tvivel! Vet inte hur många CM-anhägare som tycker att deras metod minsann är den bästa för alla hundar. Fick säga till en ytligt bekant skarpt senast igår då denne envist under en promenad försökte beordra mig att bryta min hunds tränares instruktioner som funkat obeskrivligt bra i 3 år och istället lyssna på hennes egna ihopsläng. Hennes egna ihopsläng fungerar toppenbra på hennes hundar, medan min blir kuvad och slutar ska kontakt på ett bra och engagerat vis. Metoden hon ville köra är dock något jag skulle kunna tänka mig att applicera på en bekants hund, som har tuffare psyke och kräver en tuffare ledare.

 

[Zartok]

Sv: korrigering beroende på hund?

Tror ni också att det finns precisa motsatsen, hundar som inte responderar väl på positiv.förstärkning?

 

[Red_Chili]

Sv: korrigering beroende på hund?

Tror ni också att det finns precisa motsatsen, hundar som inte responderar väl på positiv.förstärkning?

Nope.



*KL*

Jag blir lite förvirrad när ni skriver om "tuffare hundar". Vad menar ni med en "tuff hund"?

 

[squarepants]

Sv: korrigering beroende på hund?

Jag blir lite förvirrad när ni skriver om "tuffare hundar". Vad menar ni med en "tuff hund"?

Jag skulle nog klassa min Devil som "tuff" så till vida att han är väldigt stryktålig (Vad hemskt att säga det om sin hund ). Jag tappar ibland tålamodet på saker och ting, och ibland även på hundarna. När dom står och skäller vid ytterdörren för ingenting blir jag ibland förbannad och vrålar "MEN håll KÄFTEN!" (Till exempel). Eller när han segdrar i kopplet mot ett träd trots att jag sagt Nej. Om jag då rycker till i kopplet eller vrålar Nej så sänker han svansen och viftar sakta, lägger bak öronen och säger "Okej, förlåt då!".
Hans brorsa skulle lägga sig platt på marken och kissa ner sig, ungefär. Kort sagt, han tål och förstår korrigeringar mycket bra.

(Och nu inte sagt att det är en bra korrigering att vråla Håll käften eller rycka i kopplet, men jag är tyvärr inte mer än människa ibland).

Han blir aldrig rädd för mig hur arg jag än blir, men han rättar sig alltid efteråt. Därför skulle jag klassa Devil som en tuffare hund. Eller så har han bara lärt sig att matte blir arg i tid och otid och det inte gör så mycket för inget farligt händer

 

[paradiset]

Sv: korrigering beroende på hund?

Jag skulle nog klassa min Devil som "tuff" så till vida att han är väldigt stryktålig (Vad hemskt att säga det om sin hund ). Jag tappar ibland tålamodet på saker och ting, och ibland även på hundarna. När dom står och skäller vid ytterdörren för ingenting blir jag ibland förbannad och vrålar "MEN håll KÄFTEN!" (Till exempel). Eller när han segdrar i kopplet mot ett träd trots att jag sagt Nej. Om jag då rycker till i kopplet eller vrålar Nej så sänker han svansen och viftar sakta, lägger bak öronen och säger "Okej, förlåt då!".
Hans brorsa skulle lägga sig platt på marken och kissa ner sig, ungefär. Kort sagt, han tål och förstår korrigeringar mycket bra.

(Och nu inte sagt att det är en bra korrigering att vråla Håll käften eller rycka i kopplet, men jag är tyvärr inte mer än människa ibland).

Han blir aldrig rädd för mig hur arg jag än blir, men han rättar sig alltid efteråt. Därför skulle jag klassa Devil som en tuffare hund. Eller så har han bara lärt sig att matte blir arg i tid och otid och det inte gör så mycket för inget farligt händer

Vet vad du menar för jag har en likadan hund i min pudel/cocker. Ligger säkert i rasernas natur att inte ge sig i första taget men sedan kom han från ett skilsmässohem så vem vet, han kanske tidigt vant sig vid bråk och att "tåla" det för att det pågick runt honom ofta? Det är iallafall fruktansvärt jobbigt för i många andra situationer blir han ännu mer aggresiv av fysisk korrigering eller hård röst t ex när han spänner sig i hundmöten. Medans jag inte når fram med mjuka metoder när han vill jaga katt ( dvs redan låst sig ) eller stjäla mat hemma. Eftersom jag inte är en hund som med morr och kroppspråk kan visa honom reglerna så som vår andra hund kan och han lärt sig att han kommer undan med mycket så krävs det ganska mycket ( och påminna ibland ) som den gången han helt fräckt stal mat bakom min rygg från dotterns tallrik på bordet! Eftersom han inte tål vissa saker är det VIKTIGT att veta vad han äter. DÅ fick jag rusa efter honom vilt gapandes med mörk röst och ta tag i hans nackskinn för att han skulle inse att där blir matte ursinnig. Och ja sedan stal han inte längre när jag var hemma, mer än så kan jag inte kräva! Att behöva lära sig när man kan använda vad är nog det svåraste. Vinthunden är ju genommjuk och fungerar med mjuka metoder på ALLT. Lite lättare

 

[Zartok]

Sv: korrigering beroende på hund?

En tuff humd är nog en hund som inte viker sig dubbel vid korrigeringar. ju mindre brydd den är, desto tuffare är den. min kompis tik är sån. Den kan korrigeras som fan och totalt skita i dom första tre korrigeringarna tills husse blir rosenrasande

 

[Snurrfian]

Sv: korrigering beroende på hund?

Tror ni också att det finns precisa motsatsen, hundar som inte responderar väl på positiv.förstärkning?

Nej men positv förstärkning kan vara i olika grader, våran går upp i spinn om jag är för positiv, för honom räcker det med ett lugnt "bra" eller "rätt", medans svägerskans tik måste man nästan slå knut på sig själv i positivitet för att hon ska ta åt sig.

Sen är det intressant hur olika hundar tar åt sig och kommer ihåg. Våran har jag en ständigt pågående "diskussion" att han inte är välkommen in i sovrummet, rummet är litet och det är i princip bara plats att gå mellan sängen och väggen så det finns inget utrymme för en hund, men ändå så är det varje dag samma ifråga sättande, han kliver in hela, jag skickar ut, okej säger han men två tassar är väl ändå okej? Nej säger jag och skickar ut honom, nåja med en tass då? Och så håller vi på flera gånger om dagen. Men för två år sedan var vi hundvakter åt en kompis tax som hemma sover i sängen med honom. Första dagen hoppade hon upp i sängen, jag fick tag på henne i luften och lyfte ner henne lika snabbt, efter det har hon aldrig ens lagt en tass över tröskeln trots att hon har bott här vid flera tillfällen. Och det kan även gå "lång" tid mellan att hon är här men ändå sitter de reglerna stenhårt i henne trots att hon har helt andra regler hemma.

 

[Blueberry]

Sv: korrigering beroende på hund?

Jag har två hanar av samma ras, i samma ålder.
De är helt olika.

Ivan "tar ingen skit" och kräver en hel del slughet att hantera, för samtidigt som man får vara bestämd får man inte bli arg. Billy är känsligare och har mer will to please och blir stressad när han gör fel eller inte förstår uppgiften/varför man säger till honom, vilket gör att man får hantera honom mer varsamt. Det går liksom inte att tappa fattningen och få ett utbrott på en dvärgpinscher. De är oerhört signalkänsliga, och när du överreagerar tappar de förtroendet för dig i stället för att kuva sig. Det är inte värt det. (Och självklart finns det säkert undantag)

Jag har inte korrigerat hårt/våldsamt någon gång. Möjligtvis när förra året, när Billy stack från agilityplanen varje gång vi var där. Då fick jag ta med vattenpistoler (modell gevär med pump) och utrusta träningskompisarna med, så att vi tillsammans kunde hjälpas åt med att hindra honom från att dra. Det räckte tack och lov att ta med dem EN gång.

Om de går upp i spinn och skäller som galningar och "stänger av" är fysisk kontakt ett bra sätt att bryta spärren, men då räcker det att ta i dem; inte slå eller nypa eller dra. Och jag kan vara hård på rösten och ryta/morra åt dem, men inte hård fysiskt.

Angående mottaglighet för positiv förstärkning har jag upplevt att kuvade hundar som har fått mycket korrigeringar och som har en väldigt fysiskt förare har svårare att förstå grejen och vågar inte ta initiativ att prova att tänka själva. Det är som att de inte riktigt kan tro på att man faktiskt kan belönas för att prova saker själva, utan att någon har kommenderat.
När de väl har tagit sig över den tröskeln är det inga problem, men just att börja har flera haft svårt för. Och det är såklart inte konstigt, om de är vana att få skäll eller stryk när de hittar på något själva.

 

[Miao]

Sv: korrigering beroende på hund?

Angående mottaglighet för positiv förstärkning har jag upplevt att kuvade hundar som har fått mycket korrigeringar och som har en väldigt fysiskt förare har svårare att förstå grejen och vågar inte ta initiativ att prova att tänka själva. Det är som att de inte riktigt kan tro på att man faktiskt kan belönas för att prova saker själva, utan att någon har kommenderat.
När de väl har tagit sig över den tröskeln är det inga problem, men just att börja har flera haft svårt för. Och det är såklart inte konstigt, om de är vana att få skäll eller stryk när de hittar på något själva.

Halvt KL
Det finns ju även en vedertagen term för sådana hundar som gått från att tränas med bestraffningar/hårdare metoder till positiv förstärkning/klickerträning: Crossover-hundar, och det som kännetecknar dem är precis det som Blåbäret beskriver.